Senaste inläggen

Av Walters Edénius - 21 november 2017 10:45

Idag var det på förmiddagen en tematräff i Bingsjö bystuga. Slipsar var temat och folk hade tagit med sig en och annan från gömmorna. Matte hade riggat upp en klädställning så det gick bra att förevisa kreationerna. Husse har samlat slipsar i många år och har drösvis oppe på bôttn. Han har slipsar med roliga symbolen men även seriösa för grava samlingar, såsom professorns exemplar. Den ena av hans rariteter hade förfärdigats av hans framlidna hustru. Dom nedan är Husses snaror.

 

Britt-Marie hade med sig en unik slips inköpt i New York, slipsen låg orörd i sin ursprungsförpackning och inhandlades någon gång på 50-talets början.

 

I affären var det stress utan dess like då Mattes syster Yster höll på att laga till dagens lunch som skulle serveras vid 11-taget, kôrv och pärustampa samt kladdkaka. Även pigga Linda var där och rörde i salladsbunken.

 

Finnmarkens trevliga präst, hälsingen Rudman, hade med sig slipsar och skjortor på vilka han knutit olika slipsknutar. En med fransk knytning och en med Windsdorknytning. Sedan klädde Jones Britta på prästen en häftig gyllene slips hon köpt på High Chaparall i Småland. Rudman bar den hela förmiddagen och hade nog önskat ta den med sig till Rättvik och ståta i församlingshemmet. Gamle Rättviksprästen Trägårdh hade med sig en slips han köpt i Peking, en passande med kors och bibliska ord. Rudman är en sportig man som gör sina joggingrundor varje morgon innan han hoppar i svartbyxorna. 1988 var han med och tävlade i Kyrk-SM i Hassela, han kom på fjärde plats. Kyrkvaktaren Hassis i Orsa, kom etta. Men alla fick mottaga av skidförbundets ordförande Thorbjörn Fälldin en slips med emblem.

 

Jones Britta berättade att kvinnfôlket i Finnmarken och Boda Kyrkby vävde slipsar åt någon agentur. Knutes Hilda lär ha någon kvar i byrålådan i kallrummet. På baksidan av slipsarna stod ett vävt hantverksemblem.

 

Det var en hel del besökande på temaförmiddagen bl.a Jones Britta, Knutes Astrid, Höök Ingviol, Ilias Liliane, Päkkos Margit, Klockarkôllor från Rättvik, Abbôr Mats, Jones Mona, Jonséns Elsie, präster och professor m.fl Husse och Matte saknar Theo från Iliastjärn, han hade knutit en annan speciell knut som inte vem som helst klarar. Dessutom var han så generös med att bjuda på goda bakverk, läckra till smak och yttre.

Sedan var det för Matte att gå till jobbet och byta tändstift på alla maskiner samt kolla luftfiltren för vintern. Knivarna skulle slipas. Det blev en tur till Anders Traktorservice för komplettering. Husse var till Jones Olle och beställde vinterdäck till gamle svarten i Kärvsåsen. Mattes son har en svart bil som behöver skos om för vintern. Då sonen är på utbildning i Växjö. Där ärdet säkert sommarväder och tankar på vinterdäck är nog fjärran. Han kommer hem under julferien och behöver nog använda bilen till sin mormor Ann-Lis för att de ska pigga upp varandra.

På kvällen vid 18-tiden kom Matte och Husse hem och det blev lite brasor i kaminer och spis. Skönt med alla på plats.

Av Walters Edénius - 8 oktober 2017 18:00

Söndagkvällen innan ordinarie älgvecka, hölls en traditionell älgmålsbön i Bingsjö kyrka. Den har firats alla år sedan starten under 90-talet med prästen Fredriksson i ledningen, nu är det hans efterträdare Rudman, som håller i Finnmarkstrådarna. På förmiddagen var det troligtvis Marknadsgudstjänst nere i Rättvik. Då var det nog Ore församlimng som stod för programmet.

I Bingsjö hade Matte förberett och dekorerat med lite älgjaktssymboler, höstlöv och annat för att besökarna skulle komma in i rätta känslor.

   

Här hemma satt en ekorre och tyckte att älgmålsbön var fånigt, då det inte finns nån ekorrbön att besöka.

 

Tommy Gunnars, Vikôs Kalle och Rolf Björk höll i det musikaliska med sina perfekta låtar som passar nästan alla. De sjöng flera låtar på rättviksmål och folk sjöng med. Bl.a Jälbilåtn. Mases Ninnis skratt hördes ibland igenom musiken.

Det blev mycken jubel efter deras program och applåderna lät inte vänta på sig.

När alla skulle gå börjar några krypa på alla fyra på gångmattan i mitten av kyrkan. Husse trodde att dom skulle leka älgar men Wikströms Lena hade tappat plutten till örhänget och nu var det en skallgångskedja som sökte. Osäkert om det blev något fynd just då? 

Det serverades kyrkkaffe och hingstkorv i vapenhuset så alla skulle bli spralliga på älgjkten. 


Av Walters Edénius - 22 augusti 2017 15:45

Här hemma i närheten av tomten bor huggormen Botvid. Den kommer åter varje år och blir längre och fetare för varje 12-årsperiod. Han har dessutom sin kvinna som han ormar sig runt. De trivs bäst vid Olanders Lissrutan. Där härjar dom fritt och på eftermiddagarna solar Botvid vid sin stora Granrot.


     

Den har väldigt vasst stirrande blick. Det är tur att våra småhönor håller sig ifrån ormarna.

   

Kjelle i Bûdgården studerar ofta i solskenet om hur det är att vara orm, eller jag menar hur är livet att leva som en orm. Jag menar inte att Kjell är en orm, jag har så svårt att skriva utan att någon missförstår.

 

Jag tycker det är väldigt konstigt att Bondens djur i hagen inte blir bitna, dom ligger och sover i det gröna och ormarna ringlar sig iväg genom hagen. Ormarna kanske märker dunket från koklövarna och smiter undan?

   

Få se om Botvid med familj kommer åter nästa sommar?

Av Walters Edénius - 3 juni 2017 20:46

   Idag åkte Husse och Matte iväg alldeles på morgonen. Men innan dess var Matte ner till Bûdgården, för Bûd Far skulle ha hjälp med sin termostat. Jag fattade inte det, men han hade kanske feber. Bonden kom nerifrån Hilmas för han hade givit djuren lite pellets.

De mina åkte sedan iväg till Boda kyrkby. Matte skulle tjänstgöra som vaktmästare på ett barndop. Det var en Knapp Clara från Norrland som kristnades av kyrkoherden.  Under dopet var Husse och gjorde en sightseeing runt Silverberga och andra gamla vägar. Lâggar Olle kom cyklande från fädernegården som ett jehu.

Efter dopet hämtade Husse Matte för de skulle ner till Ann-Lis och hjälpa henne med gardinuppsättningarna i salen.


Så var det dags för den stora händelsen för Matte och Husse.

 


Det hade bjudits till kusinträff för Lâggarsläkten i Gulleråsen. Närmare 100-talet personer kom till träffen och det var bilar överallt.

 

Lâggarsläktens ursprungsgård ägs av en av kusinerna, Royne och det var hos honom denna stora träff inrymdes. Han hade utrymt verkstaden och iordningställt en salong, jag tror det hette Roynehallen.

 

Vardagsrummet var en inbjudande biosalong där en av kusinerna, en erfaren radiohandlare från Gryksbo visade gamla klipp från släktingars bravader.


Många släktingar hade aldrig träffats förut och andra var glada över ått återse varandra. Matte träffade sin farfars lillasyster.

Flera av släktingarna hade med sig bilder på släkten.

 

Här ser man Kus Karolina och Laggar Anders men sina första av de 14 barnen som föddes mellan 1907-1926. 13 av barnen nådde vuxen ålder. De två yngsta lever ännu.

Mattes farfar är gossen till höger. En av de få bilder som hon har av honom då han gick bort när Mattes far bara var tre veckor gammal. Fotot är troligen från 1913.

 

Det spekulerades på släktträffen om att detta foto togs av familjen i samband med denna äldsta sons begravning. Fotot är i så fall taget i oktober 1934.

Han är den enda familjemedlemmen som inte är med på fotot. De yngsta barnen på hästen skulle i så fall vara 8 och 9 år gamla. Trea från höger på fotot skulle vara 25 år. Gossen längst till vänster 15 år. Flickan mellan föräldrarna 13 år.

 

I det gamla huset tog Matte några nostalgiska bilder där hennes farfar med syskon växte upp med sina föräldrar.

       

Sådant dom vidrört i sin vardag finns fortfarande kvar.

 


   

Av Walters Edénius - 25 maj 2017 07:30

Tidigt på Kristi Himmelfärds dags morgon åkte Husse och Matte till Skoglundsgården i Enviken (Björkboda by). Där skulle det traditionsenligt firas en gökotta med efterföljande gudstjänst i samlingssalen. Bosse var redan där och såg till att allt var i ordning, han sköter om gården och dessutom spelar han trumpet i Björkboda Blås.

Prick på slaget klockan 08.00 tog Bosse fram sin näverlur och blåste en fanfar ute vid flaggstången, dit ett femtiotal besökare samlats. Falggansvarige Jan hissade med pomp och ståt till nationalsången som spelades av Björkboda Blås och sjöngs av besökarna. Det hurrades för våren och göken.

     

En gulärla promenerade vid sidan om och letade mask.

  

Alla gick in i samlingssalen där biskopen Thomas Söderberg ledde en fin andakt och musikerna spelade till psalmerna.

Efter slutklämmen "O store Gud" gick alla ut i det perfekta gökvädret och åt medhavda matsäckar.

Husse och Matte hade bråttom till Åhedarna för där var det en tävling de skulle delta i.

Husse och Matte kom hem vid 14-tiden och Husse for iväg till Enviken kyrka där han skulle spela på en s.k Lekmannaledd gudstjänst tillsammans med Anne-Marie, Gunnel och Heléne.

     

De hade rollspel och annat som gjorde gudstjänsten intressant. Ove från Sväsjö var vaktmästare och ordnade med fika. Anne-Marie hade knådat ihop en spännande mjuk kaka med choklad en s.k fairtrade-kaka.


Av Walters Edénius - 8 december 2015 19:28

Det var väldigt många dagar sen jag skrev något här. Husse och Matte får hälsningar och frågor efter mig hela tiden men jag har inte fått ordning på tangenterna. Tror att det kan bero på vädret (Ett talesätt som familjen har efter en man på byn som hette Järna Olle) Har ju varit en lång och ovanligt varm höst och med det har ju följt att jakten har pågått så gott som varje natt. Jakt för min del innebär som följdsjukdom MASK. Man blir lite däst och loj. Matte har högljutt pratat om avmaskning. Jag hatar det där snacket vill bara inte ta den där förbaskade tabletten. Den smakar QQQQQQ och man mår illa hela dagen. Visst dagen efter mår man ju absolut prima men just den där tabletten och hela den dagen. Man tror att slutet är ett faktum.

Igår hade jag en underbar stund i den lilla bebiskorgen som Matte bäddat och ställt fram, ganska nära elementet dessutom. Rätt som det var kom hon farande, slet upp mig och ställde mig mitt på köksgolvet och sa bestämt ta råttan!!!!

     

Jag satt där helt yrvaket och såg mig omkring. Plötsligt kom en liten mus fram bakom vedkorgen, bakom mig, jag hade inte en chans att anfalla så jag satt blickstilla medan den for omkring på mattan intill mig, vidare for den förbi kollade en sväng i min vattenskål och sen in under kylskåpet. Vilket skämt! Pinsamt! Jag måste gå ut och samla kraft. När jag kom in igen hade Matte laddat råttfällor och jag gick från hela galenskapen tillbaka till korgen. Efter en stund hörde jag att Matte förnöjt sa: Jakten är över. Tydligen hade fällan slagit igen och ett liv var avslutat.

 

Av Walters Edénius - 28 september 2015 19:13

Det är så mycket som händer och görs, Husse och Matte har nu slut på semestern och nu är det gråa veckor. Fast idag var Husse till Roligs Mor i Rättvik och fick sina gaddar omsedda sedan for han till Falu lasarett för att ta några prover eller vad det var på lasarettet. Matte gnodde på under tiden med att rensa häck på kyrkogården och träffa kyrkogårdsbesökare. Bl.a Bonden med fru och dom som vistas i Ritäkt Jerks stugu på Finnbacka.

Igår spelade Husse i Boda kyrka på förmiddagen och på eftermiddagen var det en musikgudstjänst i Dådrans kapell. Det var flera ur pastoratets personalgäng som underhöll med sång och musik. T.o.m komminister Rudman hade sin fela med sig, han gned på med Rättvikslåtar trots att han för det mesta spelar Hälsingelåtar.

I helgen var Bûdgårds Far och Mor här. När de anlände på kvällen fick de se en huggorm liggande vid tröskeln inne i sovrummet. De båda skrek rakt ut i stämmor och våran tupp svarade här uppe ifrån liksom korna från Vallen. Det blev en körsång av det mera avancerade slaget. Hur som helst är det ju inte så roligt att ha en giftfulltankad reptil i sovrummet. Emellertid var det mycket problematik som löstes i och med ormens ertappande inomhus. Kjell har nämligen murat igen grunden och troligtvis var det orm innanför som sedan hittade en liten skarv att krypa upp i. Förra veckan Kjell var här så hörde han att det prasslade något vid sängen när han lagt sig. Han trodde det var de vanliga mössen som började härja. Kjell satte en fälla vid tidningarna, men inget hände under natten beträffande det. Han somnade och blev varm och kastade av sig påslakanet på golvet. Ormen kände antagligen värmen från påslakanet och kröp in i det. Kjell blev frusen senare och kastade på sig påslakandet. Allt frid och fröjd med en orm i sängen! Men så rörde Kjelle sig i sömnen och något bet honom i vaden, men han trodde det var en mygg eller något annat, men så på morgonen såg han att vaden var fullkomligt uppsvälld och det fanns två små prickar i huden.  I detta läget visste inte Kjell att det var en orm utan fortsatte att tro på vanliga bitska insekter. Men efter senaste denna helgens besök då de fann ormen inne löste sig hela mysteriet. Då Kjell somnade om och låg still på natten spred sig inte giftet nämnvärt. Men hur det gick till på morgonen, var fanns ormen då? En kuslig sann berättelse. Usch vilken upplevelse. Även jag får tuppskinn under kattpälsen.

Av Walters Edénius - 31 augusti 2015 23:45

Idag firade Bonden sin kära fru med frukost och kaffe på sängen. Han kom upp till oss och berättade med stor iver vilken uppskattning det rönte i hemmets harmoni. Vi satt och pratade lite vid köksbordet innan han skulle stänga på Vallen åt korna.

Husse och Matte åkte en sväng till Rättvik för att uträtta några ärenden.

I fredags fyllde Husse "äldre". Han fick över 100 gratulationer vilket jag inte kan fatta? Matte gratulerade honom med sågholkar, som är den modernare varianten av sågbyxorna. Lättare att använda när det är varmt. Sedan gjorde de en utflykt till Mora för att skaffa lite grejor på Biltema och Husse blev bjuden på lunch i Wasastugan. En god köttslamsa med pommfrits och bearnäsås (hur det nu stavas). På Zorns gammelgård var det en utställning av en konstnär som skapar klänningar av bl.a mansskjortor och kragar och annat konstigt som verkar vara besvärligt att bära till vardags.

           

"Detta kallas konstnärlig frihet" som 89:åriga Syster Majbritt i Bingsjö brukar plädera.

Kragarna var bortklippta från skjortorna och fastsömmade i varandra. Det verkade lite oroligt ā la skatbo i mitt tycke, men ni mänskliga varelser har ju annan smak. Knapparna i livet verkade spännande!

     

På Zorns gammelgård skulle det bli guidning, Husse och Matte hängde på. Fina gamla morabyggnader vackert belägna mot Siljan.

         

Sedan blev det en tur till Helmers Konditori för eftermiddagskaffe, där träffade Husse sjuksköterskan som "tog hand om" Husse på operationen, och Husse visade upp resultatet med glädje för båda.

Så ut till affärsområdet på Noret där Biltema, och Jula ligger. "Gubbdagis" som kvinnorna kallar dessa rörelser.

Hemåt mot mig och min lugna tillvaro på altanen.

En dag när Matte var på jobbet så hörde Husse en bil som stod och burrade i grindhålet. En väldigt gul personbil av herrgårdstyp. En svartmuskig person gick in på gården och Husse förstod att det var "bärplockare" i antågande. Han gick ut och då kutade vederbörande ner till bilen i vilken en annan person satt och väntade. Han backade i ren hysteri ner i ett stenkummel eller liknande och sedan bar det av i full kareta ner mot byn. Jag undrade verkligen varför han fick så bråttom och det gjorde Husse också.

I lördags packade Husse och Matte husvagnen och ämnade bege sig på utflykt till Norrtälje och samtidigt hälsa på Husses kusin och på söndagen besöka en spelmansstämma i Häverödal.

Matte tog ratten i besittning och så bar det av till Valbo för frukost i husvagnen. Matte gjorde en runda på IKEA medan Husse studerade folk och deras beteenden. Tänk så många olika uttryck och ordval det finns! Husse besökte bekvämlighetsinrättningen och där stod en halvnaken stor man på 2 meter och tvättade sin teshirt i handfatet. "Fan jag spillde kaffe igen" sa han. "Blir det inte kallt att sätta på sig den nu" frågade Husse. "Det skiter jag i" sa han irriterat, sedan ropade han ovänligt på sin kvinna att hänga på.

resan gick via Edebo kyrkogård för att hälsa på Husses föräldrar, bror och många andra.

Så fortsatt tur söderut mot Norrtälje och campingen där.

 

Campingvärden hade inte sett denna husvagnsmodell på länge, "dom är fina dom där, mera praktiska än man kan tro!" sa han. Matte hade med sig en färdiglagad älgstek som hon skulle bjuda kusinen på nu när de kom och våldgästade. Kusin Anita var f.n ensam då hennes man var i Rimbo och tävlade i bridge.

Lite senare på kvällen kom dom båda till husvagnen och alla fyra satt där och hade det mysigt och småpratade.

I en till campingen intillliggande barack hade orienteringsklubben i Norrtälje sin sensommarfest. Det var ett tjo och tjim med ungar och vuxna så Husse sov med ögonen öppna. Men Matte däremot hörde inget! Så blev det lugnt! Det lugna bestod i att familjerna med barn åkte hem och nattade sina juveler för att senare komma åter laddade med mera styrka och ljud. Efter kl 2.00 avtog glammet och alla hade orienterat sig till sina visten.

På morgonen sken solen varmt och det skulle bli en härlig dag. Det är i stort sett ingen skillnad på IKEA och campingar, människor av alla typer trängs ihop och umgås på gemensamma utrymmen och toaletter. En äldre gentleman hyrde en stuga där på campingen. Han vankade i stilla mak varje kvart eller liknande till toan, tydligen prostataproblem. Husse hejade på honom eftersom han gick förbi husvagnen. Men han bara muttrade något ohörbart.

Hur som helst var det dags att bege sig till spelmansstämman. Husses ena dotter sände via sms ett foto av graven på kyrkogården. De visste inte om varandras resor. Två av husses barn hade varit på Fogdö och hälsat på sin gammelmorfar. Så det kan bli!


Husse klämtade kl. 6.00 på morgonen och 18.00 på kvällen varje vardag i klockstapeln sommartid nio slag under några sommarveckor då Husse gick i skolan. Han fick stå högst upp och nästan inne i storklockan.

 

Väl nere i Häverödal parkerade de vid gamla stationen och åt lunch innan de promenerade upp med cittra och fiol.

   

Husses äldsta bror bodde i det gråa huset till vänster då allt var som det skulle. Men han har tyvärr gått bort sedan några år.

Väl på hembygdsgården var det idel bekanta från förr och det spelades både här och var.

   

Tiden gick fort och det var dags att åka hem. Måndag arbetsdag för Matte och resan var lång. Vägen förbi Åshammar, Lumsheden mot Svärdsjö var gropig och besvärlig. Husvagnsinredningen nästan bytte plats.

Jag välkomnade dem och tyckte det var på tiden att de kom och bjöd på lite mjukmat som omväxling på torrfodret.





Presentation

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2017
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards