"Åh vilken underbar morgon" så katt jag är, så nynnade jag den operettmelodin när jag gick ut. Husse och Matte var ledbrutna efter gårdagens rallartakter med jord och sten. Men de kom igång sakta men säkert. Matte, som alltid har genialiska idéer, frågade snickarna om inte de kunde flytta ett fönster från sovrummet till köket. Så vi fick kopplade fönster där också. Och dessa snabba gentlemän iförda sina rättvikskläder med snickarbälten ordnade raskt saken. Husse höll på att gräva än en gång. Denna gång ett dike i vilken en elkabel från huset till en framtida carport skulle grävas ned. Sten, sten, sten, sten och så några ytterliga stenar. "Dalstugas jordmån i en liten ask" sa Husse med en röst som hade en ovanligt stenhård underton.

De bältesförsedda männen spikade upp så mycket av taket de kunde. Resten måste vänta tills bilen med papperstussar kommer. Det skall isoleras med sönderrivna tidningar eller kasserade romaner eller vad det var. Jag kan inte riktigt fatta det. Förr hade jag en s.k kattlåda då vi bodde i Boda Kyrkby och i den hade Matte placerat en pisstidning. Tänk om de använder sådana, då blir det även en pikant arom av det förståndiga djuret Katt. I kväll var det inte bara mygg utan knott till förbannelse. Mattes syster med man kom upp och hälsade på, och de viftade med armarna som Husse framför kören. Tänk att knott och körsång har så mycket gemensamt. De ska visst blir skapligt väder i morgon också, då skall jag ligga i solen och bara ha det skööönt.