Under natten har det varit ett himla stormande här och snöyra. Snön var så hop-packad på morgonen så Husse måste kila ur snön ur drivorna. Snöslodan var inget passande verktyg att förenkla jobbet med. Han körde igång vid halv sju tiden, jag hade inte vaknat ens. För det mesta brukar jag väcka de mina om morgnarna, men nu hann jag inte med. Jag låg ihopkurad i soffhörnet och kände värme-strålarna från den ännu så ljumma öppna spisen. Det pinade ilsket utanför från de vinande nordostvindarna. Termometern visade -18 grader och så stormvindar på det. När jag tittade ut på honom så hade det strömmingsbens-liknande hak-skägget fått en stark påminnande kopia av Kung Bore. Istappar från hakan, frusna tårar och glansiga snorhängen. En bild som man inte ska ha för ögonen före frukosten. Han var väldigt het att kolla hur det såg ut i backen upp till oss, eftersom de var tvugna att åka på skotergudstjänst i Blåbergsåsen kl. 11.00 Det var samling i Finnbacka kl. 10.00 När han väl var inne igen började telefonen att ringa. "Blir det någon skotergudstjänst?", "Går det att komma upp till Finnbacka", "Har dom plogat till Finnbacka?", sedan ringde Blåbergsåsens egna kyrkvaktare och sa att det inte gick att åka över hygget från Finnbacka som tänkt, det hade yrt igen så pass mycket. Men han visste att några redan var på väg från Solberga till Finnbacka. Ja, Husse och Matte blev lite av spindlar i nätet. Prästen ringde och frågade om det gick att köra dit. Husse föreslog att han inte skulle åka dit med sin bil utan ställa in detta denna gång, så skulle Husse och Matte sköta om att meddela eventuella besökare. Vad skönt att man inte är engagerad i detta evenemang. Det blev bara en snabbis ute vid en driva och så in och njuta av spisvärmen. Husse och Matte klädde sig som tvenne Michelingubbar och for iväg på vinst och förlust. De visste ju inte hur föret var. Men det gick bra att åka med försiktighet. Det var värst uppe i Finnbacka där tjocka ihop-packade drivor låg tungt på flera ställen på byvägen. Ingen hade heller kört före dem på morgonen. Plogen hade åkt där sent kvällen innan. Se själva hur det kan se ut:

Under tiden de var borta hade byns skicklige plogare varit upp till oss och gjort en himla fin väg. Jag hoppade upp på salsbordet så jag riktigt kunde se hur han manövrerade maskinen. Fordon är inte mitt gebiet men jag tyckte att denna maskin verkade lite smidigare än den som var hit förra gången, för han snitsade till det så fint överallt i alla svängar.

I Finnbacka samlades sju stycken tappra personer vid samlingsplatsen. Alltså dom som från början hade för avsikt att ge sig av till Blåbergsåsen. Men under rådande omständigheter så stannade alla kvar i ett vagnslider och en av besökarna höll en kort andakt. Sedan blev det korvgrillning och fika under vargakyla och hård vind. Husse och Matte kom hem till mig och åt mat, för de skulle iväg till Boda och jobba senare. Där hade konfirmanderna övat under dagen. Det skulle bli en gudstjänst där i prästgården som Husse och Matte skulle jobba på. Två trogna medlemmar ur Martha-gruppen hade ordnat med fika till "konfekterna" innan gudstjänsten. Ja även för alla andra som kommit. Prästen hade ambitionen att lära ungdomarna sjunga "Ovan där", men sången var nog inte en hit som slog igenom denna kväll för dagens generation. Dagens konfirmander känner nog inte till Jan Sparring som sjöng denna sång för 25 år sedan. I gruppen fanns även två präktiga ungdomar från Ovanmyra, två från Gässbin och resten var nog Rättvikare.

Husse och Matte berättade om allt som hänt och nu är de hemma och inne hos mig. Kanske någon av dem hinner leka en stund med mig innan vi slafar och försvinner in i vårliga drömmar.