Våran lillstuga ser ut som ett pepparkakshus med vispgrädde på taket. Det är som om allt här uppe var täckt av vispgrädde, kolla bara.

Kossornas stängseltråd på en stolpe.....

   Slåttermaskinen.....

   Ro kalen.....Ingen tö på hela vintern men idag droppade det från taket och rann efter kättingarna. Husse och Matte har semester....Husse har skottat bort snö från taken och Matte hon har städat inne. Det är jobbigt när hon håller på men desto trivsammare när det väl är klart. Ren filt på soffan och mattorna verkar rena, men dom är precis lika som innan hon började. Undrar om hon vänt den rena sidan upp? Det blev så varmt på altanen idag. Jag la mig därute på fällen som ligger på soffan, medans dom stökade som värst. Nu är vi inne alla tre och eldar i spisar och kaminer, det blir nog en kall natt igen känns det som.

.....det kom en brun liten gumma in. Ja igår kväll när Husse och Matte kom hem efter en lång arbetsdag så var pepparkaksgumman med. Oj så glad jag blev, vilken överraskning. Det var ganska länge sen hon var hit nu. Hon har inget körkort och därför ingen bil utan åker oftast buss eller tåg. Det funkar ju lite dåligt hit ut i skogen. Tur att hon kunde åka med efter jobbet. Vi pratade och gosade en stund och så lekte hon med mig.

Hon drog en tuss med garn i ett snöre efter sig, som jag försökte få tag på. Det var så himla roligt. Vi har ju bott tillsammans förut hon och jag, då lekte vi nästan varje dag. Sen hade jag en period när jag inte var så pigg och hon hade flyttat. Vi sågs bara ibland och då ville inte jag leka med henne. Jag var nog ganska tråkig och gick för mig själv. Det kan vara så när man inte är pigg. Hon är en "klok gumma" så hon vet detta och förstår säkert hur det kan kännas när man inte vill vara med.

Det bästa av allt den här gången var att hon sov över här hos oss, i storstugan på en fin madrass. Toppen, nån som ligger i min nivå. Jag intog genast sängläge i fotändan men allt eftersom natten gick flyttade jag närmare och närmare den lilla gumman. Oj så varmt och skönt det var att snusa och sova där tätt intill.

Det ni killar, ni vet inte vad ni missar säger jag och några andra kissar.

Synd att hon måste åka hem idag, men hennes Åsbykatta Affe längtar ju förstås efter henne när hon inte är hemma. Kom gärna en annan gång!

Husse och Matte har varit borta och jobbat flera dagar nu, men igår kväll kom de i alla fall hem innan det blev mörkt. Det är skönt nu när det är ljust lite längre på kvällarna. Husse tog snöskoveln och drog iväg ner efter Budvägen, han vill hålla rent från snö vid vattendragen som korsar vägen. Han vill att det ska finnas plats när det blir tö och vårflod. Matte och jag tog en sväng upp på vallarna, det var ju så fint björkris där och Matte ville ta in lite som hon kan pynta till Alla Hjärtans Dag. Det är visst på söndag. Längst upp eller bakom vallarna ligger Elofs vallen och det är som en dörröppning som kantas av granar som är tyngda av snö. Det blir som att titta in i ett annat rum fast man är ute. Vallen i sig lutar svagt mot norr och solen var på väg ner i väster så det blev ett väldigt speciellt sken därinne. Det är så man tror att det ska komma fram troll ur stubbarna. Undrar jag om tomten bor häruppe. Det blev fort kallt och jaktlusten uteblev, så vi gick hem igen, och lade in ved i spisen.

Husse och Matte var uppe tidigt och klädde sig för begravning, det såg jag på direkten. De for iväg med bilen. De brukar inte bli borta så många timmar när de är klädda så. Om inte annat så brukar de komma hem för att byta kläder innan de drar iväg på nästa uppdrag. Idag skulle det visa sig att det inte var en vanlig jobbarbegravning de skulle på, utan till Bromma, i Stockholm, för att begrava en kusin till Husse.

Tur att det hade snöat och att plogen från byn kom och väckte mig annars hade jag kanske svultit ihjäl eller gjort på mig. 

De mina kom inte hem förrän sent, sent på kvällen. De hade en del att berätta. En hel del släktingar som Husse inte sett på väldigt länge var där och det var, trots begravningen, trevligt att återse dem igen. Matte som är lite yrkesskadad av sitt kyrkjobb kunde berätta att i valvtaket på Bromma kyrka hängde en ring av trä-änglar från slutet av 1600-talet. Otroligt vackert enligt Mattes smak.

Där fanns också ett älghorn upphängt, det var väldigt orginellt med en Diana i mitten. Matte tyckte detta var så orginellt så hon började kolla efter fler ovanligheter och hör vad hon berättade för mig.

En av målningarna på väggen hade en katt och råtta avbildade och det var nog det ovanligaste jag har hört talas om. Kan ni tänka er, katt och råtta, som vägg- målning i en kyrka! Ja ni får se själva!     

Åh vad jag tycker illa om de dagar som Husse och Matte åker iväg på morgonen och inte kommer hem förrän sent sent på kvällen. Hela dagen är förstörd. Jag sover långt in på förmiddan. Det är ingen som lagar lunch och skramlar i köket, så det blir att sova över lunchen, och hamna på eftermiddan utan att någonting händer. Så går hela eftermiddan och är lika tråkig den. Sen blir det kväll och mörkt och man är fortfarande ensam. Men till slut kommer de äntligen hem, och det blev lite liv och fart i huset. De gjorde upp eld i spisar och kaminer och kokade te och dukade fram. Jag livades upp av allt detta och tog några turer ut runt huset. Bäst som jag kom ut på trappan så mötte jag en skogsmus. Jag nöp den genast och rusade in genom kattluckan, igenom köket, förbi husfolket rakt in i storstugan. Matte hann se svansen på musen när jag slank förbi så hon for upp och efter mig.

Där på stora golvet hade jag släppt lös den lilla parveln, oj vad skoj, nu ska vi lira tänkte jag. Matte verkade ju med på noterna så nu skulle det bli show. Husse anlände med kvasten i högsta hugg och då får man ju passa sig, man vet ju aldrig var han smäller till.

Jag tappade kontrollen på den lilla skogsmusen för ett ögonblick, och den rusde rakt mot Matte som skrek som kniven skulle ha suttit i henne, stackars kvinna så rädd för en liten mus. Musen for mellan fötterna på Matte och vidare in bland sykorgar och veckotidningspåsar som stod bredvid gungstolen. Där var Husse och famsade med kvasten och då for den lilla rackaren vidare in i korgen med ved.

(För er som inte vet hur korgen ser ut, kolla under Sparf Far, bredvid kaminen på tidigare inlägg.)

Det blev för Matte att plocka ur ett och ett vedträ tills det var tomt och där längst ner på botten satt den lilla musen snällt. Nu tog Matte kvasten och drämde till och det var slut på det roliga. Musen och jag åkte ut i nämd ordning och så var det slut på denna historia. Men jag lever länge på en sån här kvällsjakt.

Äntligen har kylan gett med sig. Igår eftermiddag stannade tempen på -20 grader. Matte gick en sväng upp på vallarna och så här såg det ut mot väster, bortåt Finnbacka. Kalla bilder men vackra att se på om man är inne vid kaminen.

Idag var det snöväder och arbetsdag för husfolket. Jag har gjort ett rackartyg på eftermiddan sen de kom hem. Vi har ju en vind som är stängd med en lucka ovanför trappan, nu på vintern, för att inte släppa all värme dit upp. Matte gick upp för att hämta en glödlampa, hon skulle passa på när jag var ute. Jag hörde utifrån att hon öppnade luckan, så snabbt som tanken slank jag in genom kattluckan och upp på vinden. Det är så mycket spännande att kolla in däruppe, lådor och påsar och massa saker att gå igenom. Det är som en labyrint. Matte gillar inte att jag är där uppe, så hon gormade lite på mig. Tur att hon inte tog hem riset som var så fint i snön uppe på vallen. Det är bäst att det är kvar där annars kanske man får smaka när man gör ofog som jag gjorde idag.