Alla inlägg under april 2010

Av Walters Edénius - 29 april 2010 21:06

Igår kväll blev det sent för Husse och Matte, de var nog inte hemma förrän strax före midnatt. På hemvägen vid Hästkassbåkkan låg det konstigt nog en tuss med hö så här års. Det var väl någon som tappat den under dagen. Kören i Boda hade övning inför Valborgsmässoafton, som blir i morgon. Det lär väl bli de gamla vanliga vårsångerna. Sköna Maj, Vintern rasat ut, Glad såsom fågeln m.fl Husse och Matte sov lite längre än vanligt. Jag och Matte vaknade med ett huj. Det var en kvinna med många älghundar som gick förbi Bûdgården ner mot Blåbergsås-vägen. Vissa av hundarna skällde till glatt. Det var tur det, för annars har de väl sovit än. Efter diverse morgon/förmiddags-sysslor åkte de iväg ner till kyrkan för att elda upp allt ris efter de två björkarna som fälldes där. På väg ner till kyrkan mötte de efter Vilstensbåkkan en ung cyklist med en älghund på väg mot Bûder.

Innan de startade eldandet gick de in i affären för att handla. Där stod lantbrevbärarinnan och pratade med Gullis Matte. Husse köpte tändvätska och grillkol. Dessa briketter är jättebra att dränka in med tändvätska och sedan ha om grund till att få fart på elden. Det var en jättehög och dessutom bystugans stora utejulgran åkte med.

    

Det blev väldigt hett vid brasan, Husse blev tvungen att strippa på överkroppen. Det kom flera Dalstugubor och besökte kyrkogården. Husse trodde nog att de kom för att se honom med sin vältränade bara överkropp. De som kom var herr och fru Stur Olles, jaktledarens mor, dottern till en framliden kyrkvärd från Dalstuga ett par från Hjortgården i Bingsjö, en polisfru från Bingsjö m.m Det hade kunnat bli en Valborgsmässokör om de kommit samtidigt. Matte plockade bort granris från gravar och körde dessa till elden medan Husse gick eldvakt och svedde sitt magnifika brösthår. När detta jobb var avslutat åt de härlig kasslergratäng som gjorts av en matmor i Bingsjö, varefter hemresan startade.

Väl hemma mötte jag dom på grusgången välkomnande. Det är jätteroligt när vi alla är hemma. Jag fick tag i en mus vid tvättstugan ganska så på en gång. Dom nästan springer rakt in i munnen på mig. Mitt husfolk satte igång med att kapa och klyva ved. Matte staplade och emellanåt så räfsade hon bort skräp i gräsmattorna. Och gräset såg så fräscht ut. Det blommar mer och mer vitsippor. Så småningom kom det en vit bekant bil körande ner mot Bûdgården.

  


Det var grannarna som bor i Gumoras Stugu. Härligt att det börjar röka igen ur skorstenen hus dom. Plötsligt kom det en röd bil på vägen vid Lassas bakom vår stuga. Det var yngste sonen i Päkkos tillsammans med sin kvinna och fyra katter. Dessa fina katter från stan kommer inte överens med mig. Jag har ju som landsortskatt en del skit mellan klorna och doftar ju inte direkt eau de cologne. Men dom är lik förbaskat mycket spännande, jag ska nog eregera min stolta svans och gå dit en stund i kväll. Jag såg att Päkkos-folket promenerade vägen ner mot Hilmas e.d., så skall jag smyga över och kolla brudarna om dom blivit lite hårda runt bröstvårtorna. Jag hör av mig framöver hur läget var.



ANNONS
Av Walters Edénius - 27 april 2010 19:35

Redan innan det ljusnar så är det full fart på fåglarna, man vaknar faktiskt av dom. Skulle vara roligt att spela in och lägga till det ljudet här på bloggen men det är inget vi klarar av att få till. Matte och jag brukar lyssna en stund, vi småpratar med varann och konstaterar att vi nog bor i paradiset sen lägger jag mig bredvid henne och så sover vi nån timme till.

Idag har de mina varit borta hela dagen, först var det förmiddag i Bingsjö bystuga, sen åkte Husse till Boda och Matte fortsatte sopningen av grus på kyrkogården med den där förskräckliga maskinen, som gör henne ur slag.

På kvällen har Husse och jag hållit till på vedbacken, det är ju kargöra sägs det. Matte är som en karl ibland hon med, men idag var hon kontorsfröken. Deklarationer hette det visst, papper över hela köksbordet och vips hade hon buntat allt från förra året och fyllt i ett papper för sig och ett för Husse. Dessa lades i ett kuvert och ska nu skickas till "Skatte verket".

Tänk vilket krångel det är att vara människa, skönt att vara katt, inte ens hundskatt behöver man bry sig om. Bara njuta av livet och registrera vårtecken.

Vid kanten av vedbacken har vi faktist sett de första vitsipporna i går kväll.

  

ANNONS
Av Walters Edénius - 25 april 2010 21:31


  

Redan innan soluppgången var vi vakna, detta på grund av att jag hade en sån förskräcklig rethosta. Det blir så av mycket sorkpäls och fågelfjädrar.

Det var en hemmadag idag och ganska omgående efter grötfrukosten drog Husse igång vedkapen. Matte sprang fram och tillbaka med den ena skottkärran efter den andra och stuvade in den färdiga veden i vedboden. Det är detta som kallas ledig dag tänkte jag.  

  

Det är toppen när husfolket är hemma för då har de öppet ut på altanen.

Där på altangolvet låg några filtar slängda i en hög och när jag kollade lite närmare på dom så insåg jag att det var filtar som min första Husse haft, kände direkt på lukten att det var han som haft dom. Han fyller 22 år idag han, så jag la mig på filtarna och drömde mig tillbaka till den tiden när jag hade min sovplats i hans säng. Nu är han i Madmaris i Turkiet och ska vara borta troligen till i höst.

Vi har skickat födelsedagshälsningar via etern. Vi är ju inget för att resa, åtminstone inte jag och Husse.

Hur som helst så var det skönt med en riktig "spadag på altan".

        

Innan solen gick ner så var vedboden fylld till bristningsgränsen och två nöjda människofigurer gick ner mot Hilmas för att kolla efter blåsippor.

  

Av Walters Edénius - 24 april 2010 20:00

Idag på eftermiddagen skulle det vara kalas hos Affes Matte i Kärvsåsen, eftersom hon fyllt 23 år. Men innan dess på förmiddagen var Husse i högform med vedkapen och klyven. Han hade öronlurar med radio i, så han lyssnade på melodikrysset under tiden och tog konstiga danssteg till vissa bitar. Matte var inne och tog rätt på tvätt samt bakade en morotskaka att ha med sig till Annica, som gillar den sortens fikabröd. Plötsligt så stod det en silverfärgad herrgårdsvagn på vår backe och ut klev två kompisar från Rättvik med pinfärska wienerbröd från Bingsjö Handel. Skönt att det kom någon tänkte Husse så det blev kaffepaus. Främmandet, som är riktiga naturmänniskor och fågelskådare, hade varit och kikat på rariteter inom fågelvärlden, sedan hade de sett vargskit på Dådransvägen. Jag gick in på altanen och lyssnade när dom pratade. Eftersom kvinnan sjunger i Husses kör, så blev det mycket sådant prat, förresten det har mannen gjort också på Påskdagen i Bingsjö. Efter det att främmandet åkt mot Rättvik, så riggade Husse och Matte om till gåbortkläder. Jag hade gärna velat följa med och grattat föremålet i fråga, men jag gillar inte bilåkandet. Efter Kilburakan innan man kommer till vägskälet mot Olersbûder håller dom på och avverkar och skogskörarna har lagt en stor hög vid vägkanten.

  


Husse skjutsade över Matte till Kärvsåsen, för att hon skulle fixa iordning lite. Husse åkte under tiden och tvättade bilen samt hämtade fördelsedagsbarnets mormor. Affes Matte var jätteglad för presenterna. Hon fick en kamera och som ni ser håller hon jämte föräldrar på och kollar intruktionsboken.

     

Matte kunde inte låta bli att kamma pälsen på min kompis Affe. De kammar pälsen var och varannan dag, så han är jättefin och det finns inga tovor i pälsen.

    

Efter detta kalas var det dags för dem att åka hem till mig. Jag väntade att de skulle komma och göra mig sällskap resten av kvällen. Det var så spännande att höra hur det var och hur de kalasar på andra håll. I morgon är det ved-dag hela dagen, så då får vi rå om varandra alla tre. Härligt.


Av Walters Edénius - 23 april 2010 12:20

Så brukar ju vanligt folk säga som inte har arbetstider som de mina här i huset. Men det är begravningar för Husse och Matte sopar grus från gräsmattorna på Bingsjö kyrkogård. Snöslungan är effektiv även vad gäller grus. Tack "Brittis" för alla välmenta inlägg. Jo nu porlar vattnet till källan och brunnen är full. Men det har gått bra ändå, det har ju varit värre på andra håll i världen. Mina fåglar vid matbordet (som inte är mina) har utökats i artrikedom. Grönsiska, bofink, taltrast, rödvingetrast, koltrast, sädesärla, bergfink, rödhake. Tänk att rödhaken går och äter vid fågelbordet. I morse när Husse åkte till Boda, då tar han alltid genvägen över Lidberget. Vid Tora såg han på långt håll något svart som rörde sig på vägen. "Kan det vara en björn" tänkte han. Men ju närmare han kom fick han se att det var något helt annat. Det var en präktig tjädertupp som gick och spelade mitt på vägen med släpande vingar och utbredda stjärtfjädrar. Två av hans sköna damer gick intill i diket och beundrade hans virilitet. Husse körde ända fram till tuppen, som gick framför bilen och spelade. Hans hönor flög in i skogen och tuppen gick sakta in i skogen och spelade vidare med uppsträckt näbb och karaktäristiskt "kluckande" och "sisande". Husse försökte ta en bild med mobilen, men den är så dammig av all vedkörning så det blev bara grått, grått, grått. Jag är hemmavid och vaktar som vanligt. Jag tog tidigt i morse en runda ner till Nygårds uthus och kollade musrikdomen. Sedan hem och kollade om Husse gjort iordning dricka och foder. Idag fyller Gullis Husse 52 år. Hurra! Hurra! Hurra! Hurra! Tänk vad åren går. Min Husse är snart antik. I morgon ska Affes Matte fira sin födelsedag, hon fyllde igår. Hurra! Hurra! Hurra! Hurra! Men då hon jobbar i Borlänge till sena kvällen blir det lite sent att duka fram kalkon, potatis och brylépudding som efterrätt. Detta får avnjutas imorgon. Igår kväll var Husse till sin liss-kôlla med familj. Han körde dit bokhyllor som de behöver fylla med diverse litteratur. Deras lilla Elsa var inte så liten, hon bubblade på för fullt och var jätteglad. Husse tyckte ho sa att bilen var ful, men hon sa att den var gul. Hon och jag har svårt för färger. Jag har aldrig sett färgtonen gult. Familjen kanske kommer upp och hälsar på framöver när det torkat till på vägen. På återseende och hörande!

Av Walters Edénius - 21 april 2010 11:37

 

Ja dom är inte hemma så mycket mina kära vänner husfolket. Men när dom är hemma så pysslar dom mestadels med veden. Dom fick ju ta hem några riktigt stora klumpar från björkarna vid kyrkan. Alla som oroat sig för hur det skulle gå att få dom sönderkluvna till ved kan lugna sig nu. Det är fixat och det är travat och klart, bara torkningen kvar. Jag gillar att vara med ute på vedbacken och inne i vedboden när de håller på. 

Det var ju så varmt och fint här några dagar men nu vet jag då inte vad det blivit för tok det är ju kallt och trist så det liknar inget.

Matte jobbar på med att städa upp på kyrkogården efter vintern och då är hon lite mör när hon kommer hem, stel så man kan tro ett hon gått i pension för många år sen. Hon har i alla fall börjat tvätta ikapp nu efter det att brunnen är full med vatten igen. En dag tvättade hon de tjocka vinterjackorna och när hon hängt dom så sa hon: Nu blir det nog snö ska ni få se. Jag fattade inte vad hon menade men det brukar vara typiskt säger hon att när man tvättat vinter jackorna och hängt bort dom för säsongen så blir det snö. Ja jag säger då det, tror ni inte att det snöar idag. Matte är som en spåtant.

Husse han har lagt bort vinternoterna och tagit fram bunten för vår, vintern ra... och ja ni vet, undrar om han kan slita sig från veden och öva detta ikväll eller får kören klara sig själva tro. Ja den som lever får se.

Av Walters Edénius - 17 april 2010 07:45

Så var det lördag och ledig dag för många. Här i huset var det lugnt på förmiddagen. De löste melodikrysset utom sista frågan. Det brukar vara så. Jag var ute trots att det var blåsigt. Husse och Matte kom ut och städade upp på gården. Räfsade och rufsade till det av snön så tillpackade gräset. Det är spännande tid nu för dom fågelintresserade.  Jag är också intresserad, men inte att beskåda dem. En rödhake lär besöka oss. Jag har så svårt att urskilja den karaktäristiskt brandgula haklappen. Men den lär vara en kär besökare. Efter denna raid på tomten av de mina, blev det full fart in för att laga till lunch och byta om. De skulle till Boda kyrka för att med kören hålla en vårkonsert. De skulle klä upp sig i så glamourösa kläder som möjligt. Motorsågsbyxor och storvästar var bojkottade, så det var att gå längst in i skrubben. Husse ville inte klä upp sig förrän han kom till Boda. "Tänk om man måste stanna på Bûdvägen och fixa något, då blir man ju helskitig" sa Husse. Men det gjorde däremot Matte. En del av karlarna i kören hjälpte varandra att fixa det sista av finesserna i utstyrseln.

  

Det blev en lyckad kväll efter vad jag kunde höra vid hemkomsten. Halva kyrkan "var full" av folk. Det blev applåder efter varje nummer, så då måste publíken vara nöjda. En kvintett Bodaquinnor hade ordnat med ett utsökt pausfika (förlåt pauskaffe).

  

Sedan efter finalsångerna blev det än mera applåder. Husse sjöng en duett med en sopran i kören. "Vad skönt att jag slapp åka med" tänkte jag. Jag har ju hört när han övat. Pianomusik går an, men att någon ska ropa samtidigt i stället för att lyssna, det har jag svårt för. Men det är min djuriska åsikt från ett känsligt öra. I alla fall fick de varsin röd ros alla medverkande.

  

Klockan blev sen innan huset kom till ro. På resan hem hade det svämmat över vägen på ännu ett ställe. Nu är det spade som gäller att ha med i bilen när de åker härnäst. I vintras var det såg och yxa.

Av Walters Edénius - 16 april 2010 21:16

Nu är det verkligen fröjd att ha jaktintresse, flera möss om dagen kniper jag såväl hemma hos oss som nere vid Bûdgården. Jag smaskar i mig högst tre på raken, sedan börjar jag ulka och rapa. Men likväl så jagar jag på i samma fermitet. I fjol radade jag upp fångsten under torkställningen. Det blir nog så i år också.

  


Matte har haft ett riktigt storjobb i flera dagar. Hon har storstädat stallet och andra delar av uthuset. Möblerat om där, så vår kära Grålle kan få plats. Hon passade på att vädra sina gala-rober.

  

Det kan ju bli något stort kalas såsom Nobelmiddag, Fiskefest eller liknande.

Det går tydligen en stor Nalle här omkring och smyger. Jag är rädd för sådana bestar. De kan ju klättra i träden också. Ett stort spår var stämplat nere på vägen.

  

Det blir bra avtryck nu i vägen. För det är fruktansvärt så dålig vägen är detta år. Det är översvämningar på fyra ställen. Trummorna är nog frusna, så då tar vattnet bästa tänkbara väg förbi.

  

Det är skönt att inte så många åker i onödan innan det har torkat upp. Timmerbilarna skulle visst lugna sig tills vägen orkar med att bära dom igen. Men börjar solen skina och lite skön blåst så blir det perfekt igen. Våren är ju brytningens tid.

Idag har Husse och Matte varit borta länge. Matte har klippt den taggiga och vassa rosenhäcken på kyrkogården och Husse har varit och spelat på begravning i Boda. När de kom hem fick Husse för sig att starta Grålle. Och då blev det lite vedkörning från vallen på dyngkärran.

  

Det blev skymning under tiden och jag hörde pärlugglans läte ner mot Pajases. Igår kväll gick Husse och jag ner till ladan i skymningen och då hoade slagugglan nere mot Hilmas. Jag är lite skraj för slagugglan. Den är ju ganska stor och så flyger ju ugglorna ljudlöst och snabbt.

Sädesärlan har också kommit hit, det var för några dagar sedan. Jag skulle till och knipa en av dem, men då röt Matte till väldigt skarpt och kärnfullt. Jag förstod att det var förbjuden frukt. För några dagar sedan trodde jag Husse hade fått fnatt. Han stod och vinkade upp mot himmelen och skrek "välkomna hit". "Varför gör han på detta sättet" tänkte jag, det var ju bara fem stycken svanar? Men det var sångsvanarna som var på väg norrut, dom finns ju inte här i någon större utsträckning. Här är det ju knölsvanarna som är talrika.

Han spelar ju piano till och från hemma. Han tror jag inte gillar musiken bara för att jag hoppar upp på pianostolen när han skall sätta sig. Men jag vill ju sitta i hans knä och vara med och musicera.

    

Men när han börjar "sjunga" då blir det inte njutbart i mina öron. Han skall sjunga duett med en kvinna i kören och då får jag enbart höra hans insatser, så det låter som om något fattas. Pianomusik är ganska vackert i mina öron. Han har en fiol ligger på en hylla. Och jag vill helst att den får ligga där. Jag har hört honom prova fiolen och då skrek Matte från köket "kan du inte släppa ut Budkatta?" Då förstod jag att mitt läte inte är något att skryta med, därför har jag övergått till ett mera morrande läte än jamande. "Affes" Matte i Kärvsåsen har hela tiden sagt att jag mera är en hund än en katt, kanske det? Nu skall jag lägga mig för i morgon skall jag åter ut och skörda på mitt sätt. Jag skall dricka lite mjölk för att balansera magsyran bara. Vi hörs kära läsare!

Presentation

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16 17
18
19
20
21
22
23 24 25
26
27
28
29
30
<<< April 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Följ bloggen

Följ Budkatta med Blogkeen
Följ Budkatta med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se