Nu är det storhelg, det ser jag direkt, för Husse och Matte försöker åla på sig sockenkläderna. Jag vet inte vilket som är färggrannast, påskkäringarna eller dräkterna? Jag skall ju vara färgblind och se allt i grått, grått. Men nog ser jag att detta inte är grått. Husses halva ben är gula som påskägg och mattes ben är röda som tomteluvor.

Från det ena till det ara. Det var så spännande fåglar vid vår foderautomat. Jag ser ju fåglarna som något matnyttigt, men Husse och Matte är mera ornitologer och resonerade om bofinkarna som var här. De såg inte ut som vanligt. Alla hanar hade antydan till tofs på huvudet. Det var inte bergfinkar. Kanske det kan vara en annan sorts finkar som var på genomresa. Det fanns inga honor. Sedan var det visst grönsiskor, grönfinkar, koltrastar, talgoxar, blåmesar, svartmesar, nötväckor, talltitor, nötskrikor och domherrar.

Husse och Matte hade full fart på den kyrkliga fronten. Först påskmässa i Boda med kören och barndop efteråt. Sedan lite mat. Därefter körövning i Bingsjö och påskmässa. De var jättetrötta när de kom hem. Jag hade vilat på deras sängar hela dagen, så mig var det inget synd om. Sedan var det en spännande gäst hos grannen. Det hade vid 19.30 tiden gått en ensam varg över lindan nordväst om Päkkos. Den gick norrut.

Jag brukar gå därborta och kika, så här i efterhand kändes det skönt att vara inne. Dessa blodets drickare är jag rädd för, eftersom de lär äta upp bakdelen först utan att bytet blir dödat. Vilken plåga. Jag känner mig verkligen mycket proffsigare på det viset. Jag ser till att bita ihjäl innan haklappen kommer fram. Så klart att jag kastar bytet upp i luften och bollar lite med det, men det är bara för att få ev. kvalster att ramla ur deras päls eller fjäderskrud. Jag är en renlighetens man.

 Hoppas inte att råbocken som brukar vara på vallen blev föda åt vargen. Jag brukar nynna på sången "Ingen rädder för vargen här, vargen här, vargen här..." men nu tror jag att det är bäst att byta repertoar. Det är nog bättre med "Bofinken Knut" eller "I morgon är en annan dag" som Strömstedt eller någon annan stjärna bruka sjunga. Jag menar i morgon är det annandagen, få se vad den har i sitt sköte? Jag har lika torr humor som Husse, att sådana egenskaper kan gå i arv från människa till djur? Skitsamma! Husse har en som sjunger i sin Bodakör som mailar över många roliga brev och humoristiska bilder. Det är nog från dem han blir så skojfrisk ibland. Denna körmänniska, som sjunger lika vackert som en taltrast, är himla snäll mot mig, hon skickar så fina inlägg ibland.