Alla inlägg under augusti 2010

Av Walters Edénius - 18 augusti 2010 23:45

Full fart på att lasta i bilen en massa väskor, fällstolar och annat för utflykt. Det var en fin och solig dag med förhöstlig höjd i luften. Husse och Matte lastade mina matkoppar fulla med diverse rätter. "Aha! de ska bli borta över natten" tänkte jag. Mycket riktigt de for iväg och kom till baka ikväll vid 18.30-tiden Vilket regn det var i kväll och i natt. Bud Olas Sonja var hit och satte en lapp på dörren, med ett meddelande.

Husse och Matte hade mycket att berätta för mig vid nedkomsten, eller det kanske heter hemkomsten. I går åkte de över Rockaskogen fram till Halvarsbûder. De hittade kantareller där. Dessa kryptogamer fick också en semestertripp. De for vidare till Dalfors och till Knåda eller Knôa som det heter där i trakten kring Edsbyn. Sedan skulle de åka genvägen till Harsa by i Järvsö. Vilken genväg det blev! Efter en stund kom det en stor röd skylt att "Bron över ..... är avstängd" Sedan hänvisades det med pilar alla små grusvägar och ko-stigar kors och tvärs. Mitt på en av de smalaste etapperna mötte de en brandbil med blåljus i full fart. Så småningom kom de i alla fall till Harsa och Järvsö. De skulle besöka Karlsgården, där det var visning på e.m och vid 22.00 förvisades det s.k "Det nya Karlsgårds-spelet". Det var en fin guidning. Det kom bara Husse och Matte, lagom stor grupp! Tänk i en av de gamla tegelstenarna brända på gården var det spår gjutna av en katt. Detta måste skett för flera hundra år sedan.

      

De åkte även serpentinvägen upp till Öjeberget och såg den storslagna utsikten över Järvsö. På vägen upp till berget åkte de förbi Astrid i Finnbackas hus. Det är hon som ordnar med fika när dom täljer i Finnbacka på sommaren.

  

Naturligtvis kunde inte Matte låta bli att studera olika minneslundar på kyrkogårdarna. I Järvsö hade de en gammal och sedan en ny som var på gång.

De övernattade i en granngård till Barnmorskehuset, som är Lill-Babs föräldrahem. Efter frukost åkte de upp till Delsbo, Bjuråker och Norrbo. I Norrbo var prästgården till salu alldeles vid norra ändan av Södra Dellensjön. Dom ska väl inte flytta dit? Jag har så svårt med Hälsingedialekten.

I Bjuråker såg minneslunden ut så här:

  

De åkte åter till Delsbo, då matmagen började ropa. Först stannade de till i Delsbo kyrka. Där skulle det bli lunchmusik. En pianist från trakten skulle spela klassiskt. Husse hade aldrig sett någon liknande bohemisk person. Han var barfota och hade svarta mysbyxor och en lång hästsvans ner till halva ryggen. Men han kunde spela, även på dom svarta tangenterna, fast det inte var begravning. Matte gick under tiden till kyrkogårdskontoret där för att släktforska. Under tiden satt Husse i kyrkan och lyssnade. Men han somnade från allt. Matte väckte honom när han satt och andades tugnt på den sista kyrkbänken. Kyrkvaktaren skrattade gott åt honom. Vilken musikintresse kantorn har! Efter pizza i Delsbo så ställdes kosan mot Regnsjö i närheten av Bollnäs. Där hälsade de på Maryanne Sörlin som har ett kaffé och presentaffär. Hon hade tidigare affär i Rättvik och Tällberg. Vid grindstolpen hade hon ställt upp en gammal cykel. Den var nog besvärlig att ta sig fram med.

  

Vilken väg det är mellan Edsbyn och Lamborn! Milda makter! De åkte en sväng in arsida sjön mot Getryggen. De hittade lite svamp vid vägkanten i Getryggen. Så nu blev det mycket att ta hand om. Hon som bott i gården här nedan har även bott i Dalstuga, Uvbo Hanna. Gården heter alltså Uvbo.

    



Väl hemma så satte skyns alla regnmöjligheter i gång. Bonden mitt i byn hade fullt upp med att köra dynga ut på Vallen. Husse satte igång med att elda i kaminen så jag skulle få det varmt, sa han. Jag sov vid kaminen i stort sett hela natten. Det var den semestern det!

Av Walters Edénius - 15 augusti 2010 21:15

Söndag och sovmorgon till kl. 8.30 Jag sover på altanen. Affes Matte sover i stora rummet och de övriga där de ska. Affes Matte gillar mig så kopiöst så jag känner mig förlägen. Efter frukost enligt sedvanligt koncept gick Husse och jag ut och fortsatte med att panela garaget.

På Bûdgården var det full fart med arbete liksom hos Bud Olas. Husse ville inte sätta igång att spika för tidigt, så han skulle väcka Pajasesborna. De hade ju 50-årskalaset i kroppen. Dagen för övrigt förlöpte i lugn och ro. Matte målade fönster och Husse spikade. Han slog så hårt så det lät som böss-skott. Han trodde det själv, men det visade sig att det var folk som träningssköt nere på älgbanan.

På eftermiddagen kom Far och Mor i Bûdgården upp och pratade en stund om deras gäster. Alltså gästerna som haft deras sängar som lekstuga. Mor i gården var tvungen att tvätta alla sängkläder för att få bort diverse fläckar. Hon tog tre av gästerna i musfällorna i sovrummet under helgen. Jag förstår mig inte på mössens beteende i år. Det är ju onormalt att dessa går in i husen denna årstid. Detta sker ju först när det blivit kallt. Men jag har märkt att det är onormalt rikligt med sorkar och möss. Det kanske är så många så de inte får rum utanför?

Affes Matte skulle åka hem fram på kvällen. Affe längtade ju efter henne. Husse och Matte skjutsade henne till Kärvsåsen. På vägen åter till Bûder tog de och åkte den s.k "promillevägen" från Boda Kyrkby till Bôrrôm. Den är ju väldigt smal mellan Lenåsen och Jutjärn och sista biten innan man når Bôrrôm.

Denna nu gångna söndag var en av de lugnare. Jag har inte så mycket mera att kungöra. I morgon måndag skall Matte ner till Amungen och tvätta trasmattor. Det luktar så gott när hon tvättat med grönsåpa. Husse och Matte skulle visst klippa sig också. Det tycker jag är bra. Jag vill att de skall se välvårdade ut så jag slipper skämmas för dom. Måndagen är också gräsklippardag. Jag ligger mest och vilar i skuggan under luftvärmepumpen. Det är så skönt att slippa solens heta strålar. Bara det blir kväll och svalare då är jag inte att leka med.

Måndag kväll, och Matte målade med järnvitriol. Det är som att måla med vatten. Hon uttryckte i klartext sina åsikter om denna syssla. Husse hjälpte henne med att hålla i stegen. Marken lutar här och där och Matte vill ju inte få en hink med järnvitriol över sig. Hon sa att det stänkte så bra ändå. Med sina vitriol-fräknar påminde hon vid hastigt ögonkast om Pippi Långstrump eller hennes häst, vit med svarta prickar.

Av Walters Edénius - 14 augusti 2010 20:00

I går kväll tog jag tre sorkar efter varandra. De mina blev så imponerade och stoltheten steg över normal nivå. Vi var uppe till efter midnatt igår för att se eventuella stjärnfall. Jag såg inte en enda stjärna. I morse sov jag till 9-tiden. Och det gjorde dom övriga också förresten. Vi fick besök av tvenne karlar från byn. Sixten kom först och när han hade gått kom Bonden in och diskuterade skogsbruk med Husse. Sixten berättade om sitt stora 80 års kalas som han hade ordnat nere i Sågen. Han sa att det kom närmare 200 personer inklusive kvinnor och barn.

    

Fram på dagen fortsatte Husse och Matte med att panela en stund. Annica var med mig och vi umgicks hela tiden. På eftermiddagen åkte Matte och Annica ner och hämtade tidningen. Annica skulle hälsa på några i byn som har hundraser som Annica är intresserad av. Arterna heter Lagotto och Spansk Vattenhund. Hundarna brukar normalt vara reserverade mot oknitt, men dom var alldeles stormförtjusta i Annica. Det förstår jag, hon har ett sinne som vi djur märker. Vi förstår varandra och vi pratar med varandra, som inte ni andra begriper. Men jag blir lite svartsjuk om det skall komma hundar mellan oss. Hoppas min kompis Affe talar förstånd med Annica så att hon inte drar på sig en hund. Husse och jag var hemma och panelade lite på garaget. Så småningom kom de övriga hem och började planera för kvällsvarden. Det skulle visst bli kräftor. "Ju finare folk ju mera skit äter dom" så sa en kyrkvaktare till Husse för många Herrans år sedan. Jag tycker detta stämmer bra på de mina, som skall sätta i sig kräftor. Illröda och hårdskaliga spindelliknande skapelser som har en görpåse med en massa grönt äckel och en svart avföringsslang. Tacka vet jag min burkmat som finns att handla på BeCa i Rättvik. I natt när stjärnfallen håller på som allra mest eller därefter kommer folket i Pajases upp och sover ut efter ett 50-års kalas. Deras närmaste granne i Fäboden är en huggorm som bor vid hörnstenen.

Av Walters Edénius - 13 augusti 2010 22:00

I natt vaknade jag av att det kom en störtskur. Det var nog närmare morgontimmarna. Det bara smällde i plåttaket. Skuren varade kanske i fem minuter och sedan var det tyst igen. Jag har så svårt att somna om efter att blivit väckt så där bryskt. Sedan hörde jag Husse "dra timmerstockar" och det fördröjde också min insomning. Men så småningom föll jag i "coma" och jag vaknade inte förrän vid nio-tiden. Husse och Matte var då igång med sina morgonbestyr. De tar det lite lugnt på morgnarna under semsterna och stressen får vara i fjärran. Bonden mitt i byn kom upp en sväng med en vagn eller vad det var. Jag ser inte någon skillnad. Husse skulle få använda den för att köra hem ved. Bonden är jättebussig som lånar ut grejer när vi inte är så utrustade. Bonden berättade också från sin sjöresa till Åland igår. Där t.o.m Silvas Husse följde med. Silvas Husse trodde att dom skulle fiska kräftor under resan på vattnet men det gick ju inte på Ålands Hav. Så det fick bli smörgåsbordet i stället. Bondens boskap tycker att det är så skönt nu när de kan gå ända upp på Vallen och beta. En natt när det regnade stod de under de yviga granarna vid Päkkos. Där blir man inte blöt, detta kom korna underfund med ganska så snart.

Husse och Matte gick nu ut och fortsatte med gårdagens jobb genom att panela garaget. Solen sken väldigt hett, det kändes nästan som det var ett stort lågtryck på väg. Jag var med när det jobbade med panelen. Matte tog mått och Husse sågade och spikade. Jag låg på brädhögen och kikade på deras iver. De ville ha gaveln klar idag. Matte strök även på järnvitriol. Hon tyckte inte om att pensla på denna vätska. Det hörs med en gång för då vandrar dialekterna från bodamål till dalstugamål och när inte dessa ord räcker svenskar hon och fyller på med djävulska uttryck som inte finns i Svenska Akademiens Ordbok och som jag inte skulle vilja ta i min mun. Jag måste försvara hennes språkval med att järnvitriol rinner som vatten och det stänker lätt på kläderna och nästa ända till mig.

Nere på Bûdgården jobbade Bûd Far med att lasta bilen med värke för att ordna en passkoja på Vattumyren. Putte och hans Lotta, som bor i Bûdgårdens Lillstuga, berättade att de hade fullt med jordgetingar i en stubbe på gården och att dom har sett bålgetingar där. Bålgetingar är större än vanliga getingar, nästan som talgoxar, tror jag. Jag är väldigt rädd för getingar. Till tröst  kan jag säga att Putte också är det. Det blir mer och mer getingar nu om dagarna, dom surrar kring Husse och Matte när de hamrar. När Husse körde med den elektriska klingan så satte dom sig på klingan fast den lät så illa. Dom verkar dra sig till oljud. Bara nu inte Husse sätter igång och skall sjunga också! Då kommer väl hela svärmen. Jag tog en siesta bakom vattenbaljan. Där är det skugga och jag har koll på allt utan att själv bli sedd.

    

Husse köpte en getingfångare nere på Q8 i Rättvik. Det är en gul behållare som man fyller med någon sorts vätska, som skall dra till sig getingar. Husse placerade den först uppe på vinden. Där hängde den länge innan Matte såg att det stod textat  "Får ej placeras inomhus!". Husse hängde den sedan i garaget så getingarna kring dem kanske kunde lockas till fällan. Men inte då! I morgon kommer nog Husse att hälla saft i den. Då blir det nog full pott? När Husse och Matte jobbade så fick dom plötsligt se en grönklädd man med kikare och ryggsäck som stod vid Vallen. Ingen av oss visste vem han var? Sedan kom en kvinna gående upp till oss. Jag låg då inne på altanen på en fåtölj. Men rent intuitivt följer jag med i det som händer utanför. Mannen hette visst Bergström och kvinnan Ollén. Kvinnan skulle vilja träffa mig. Ja ni hörde riktigt! Tänk att det kommer upp en person på vår gård för att träffa mig kattligen. Denna kvinna läser det jag skriver och följer med i händelserna via mig. Jag kände mig verkligen hedrad och det visade jag för dom båda genom att tillgivet krumbukta mig kring deras lemmar. Detta besök kommer jag aldrig att glömma. Husse och Matte gick sedan in och ordnade mat. Jag kör med burkmat på dagen, som Husse och Matte köper nere på BeCa. Sedan färskt kött på kvällen. Matte sa att de kanske var tvugna att åka ner till Rättvik innan klockan aderton för att köpa mera järnvitriol. Det började tryta i hinken. Nu hördes ett burrande läte i Bûdbacken. En fyrhjuling åkte upp till Lassas. Det var ett par och en hund som någon gång ibland brukar åka upp och ta en fika och njuta av lugnet. Stackarna, det blev då ingen lugn när Husse slog i spikar så man kunde tro han var ilsken. Efter en stund kom de till oss och hejade. Dom bor nere vid Luther-kroken. Mannen är född i byn, men dom bor numera i Hallstahammar och vistas i Dalstuga mera på sommaren. De hade med sig en liten söt och lurvig dvärgspets. Jag höll mig lite på avstånd, jag älskar inte precis hundar. Sedan må de vara hu söta som helst.

Husse och Matte plockade nu snabbt ihop allt de dragit ut på backen för att bege sig till Bingsjö och komplettera med livs-förnödenheter och att fortsätta till Tysks Måleri. På återvägen åkte de upp och hämtade Affes Matte. Hon skulle hälsa på mig till söndagen. Husse var ner och vattnade korna och då träffade han Bûd Far som berättade något spännande. I går natt hade Bûdgårdsfolket varit ute och spejat efter stjärnfall. Det lär vara rikligt med stjärnfall nu. Ändå mera i natt, och man kan förstås bara se detta när det är klart väder, allstå stjärnklart. Jag skall kolla när jag är ute och jagar i natt. Få se om de mina orkar hålla ögonen på glänt så länge.

Husse och Matte och Affes Matte satt på altanen och smaskade i sig kvällsfika. Jag brukar ju få smaka ost då samtidigt. Men de sa inget, så jag blev lite ledsen. Jag gick helt enkelt iväg till stenröset bakom lillstugan och tog en sork. Sedan gick jag och satte mig framför fikagänget. Och jag smaskade i mig sorken. Jag vet att Matte blir kräsmaga då. Husse kastade ut några ostbitar åt mig. "De klart att det skall vara ostbricka efter huvudrätten!" Tack för i dag, vi kanske ses under stjärnfallen. Då får man önska sig vad man vill. Jag skall grunna på det ...

Av Walters Edénius - 12 augusti 2010 22:23

Alla, eller åtminstone väldigt många fuskar i andras yrken när de har semester säger Matte. Igår var hon ju målare och elektriker, det vet ju ni som läser här varje dag. Husse hade inte fattat att hon kunde med elektricitet, så när han fick se hur det lyste på dasset så trodde han att Ernst, Martin Timell eller rentav Ville Björkman varit här under natten. Jag vet med säkerhet att Matte och Husse har sovit i sina sängar hela natten. Det har inte katten....

Matte är väldigt intresserad av såna där inredningsprogram men Husse och andra karlar gillar det si så där. Fruar har lätt för att tro att det går att byta kök på en timme precis som på tv. Matte, hon provar själv, så hon vet att det tar mycket längre tid. Jag kan försäkra er allihop att det är Matte själv som fixat med raggarslangen på dass, även om man skulle kunna tro att hon haft hjälp.

  

Mysigt va?

  


Ni ska även få se en före och efter bild på målningen av lillstugan

  

  

Från framsidan ser det ut så här nu

  














Efter avslutat "fusk" gav sig Matte på den "gröna sidan" som är hennes hemmaplan, trimmade, krattade och putsade bland blommor och blad. Oljetrågs- stenen är i sin största prakt nu, det funkar jättebra att odla i en gammal garnsäck. Den är lagom tung, så den blåser inte iväg. Det blir inte för blött och inte för torrt och solljuset kommer åt den från alla håll. Till nästa år ska det vara mer hängande växter säger Matte. Krasse tror hon ska bli bra.

  



Den som lever får se. Nu kallar jaktmarken på mig.

Av Walters Edénius - 11 augusti 2010 20:06

Idag har Matte namnsdag, det var bara jag och Husse som kom ihåg det. Senare på dagen SMS:ade Affe och hans Matte. För att börja med några rader om gårdagen, så var det lite ensamt. Husse och Matte åkte iväg och uträttade ärenden. De skulle till Leksand och hämta ganthuslampan och sedan till "gubbdagiset" i Insjön. Matte köpte en ny mobil också, eftersom den andra krockade med en älgtjur. På kvällen kom Mattes mamma upp och åt middag med oss. Eller rättare sagt Matte hämtade henne, för hon har inte börjat träningskört än. Hon tillbringar några dagar här som kattvakt åt Gulli. Vi satt och åt gravad lax från Fogdö. Vi sitter mest på altanen nu när det är sommar och skönt när vi fikar och äter. Man är ute fast man är inne. Jag hoppade upp på gubbstolen som vanligt, men då kom Matte och lyfte ner mig och sa att Husse skulle sitta där när vi åt. På min stol? Jag blev så gramsen på Matte, så jag bad att få lämna rummet. Dom kunde sitta där själva och smaska i sig så gravlaxsåsen rinner längs mungiporna. Husse kunde väl sitta på soffan. Skit samma. Jag gick ut och tog mig en stor och saftig sork som jag satt och åt alldeles utanför, så dom kunde se det medan dom åt. Jag visste att Matte blir äcklad av att se när jag tuggar i mig råttsvansen. Hämnd ljuva hämnd! Så småningom gick jag in och förenade mig med dom där. En bil kom körande till Bud Olas stuga, det var Sonja och ett av barnbarnen. Sonja skall vara här några veckor och koppla av. Idag på förmiddagen kom Bonden in en sväng och fikade. Han skulle stänga för korna upp mot Vallen och förbi Päkkos. Matte jobbade sedan i ganthuset med att montera raggarslang.

  

Och Husse grävde dike för elkabeln från pumpen och in. Vid Lassas var det full fart med att trimma av gräset. Sonja med barnbarn kom upp och hälsade på. Hon hade med sig noterna till en låt som heter "Dalstugupolskan". Barnbarnet är bl.a svensk juniormästare i judo. Och sedan jobbar hon på polisen. Vilken tuffing. Husse började skryta med att han hade svart bälte i judo. Det är så man kan skämmas ögonen ur sig! Sonja tyckte att barnbarnet skulle testa Husses kunskaper, men då sa Husse att det var en svart svångrem han hade runt byxorna. Och han kände sig så ledbruten just då? Efter allt detta så började Matte att måla foder m.m på lillstugan.

  

Samma rättviksröda färg som det är på storstugan. Jag har i stort sett hela eftermiddagen legat under salsbordet och bara njutit av svalkan. Men i natt skall jag gå bärsärkargång bland sorkarna. Medan Matte fortsatte måleriarbetet efter kvällsmaten tog Husse busksax, såg och yxa och gick för att röja fram vägen till Stursvôden. Den vägen används inte längre och då har förstås naturen återtagit sin lagfart. Men flera här i Bûder tycker att det är tråkigt att de gamla vägarna växer igen till oigenkännlighet, därför fick Husse för sig att påbörja denna kulturgärning. Han kom nästan ända ner till lindan. Det blev så krångligt sista biten av vägsnutten. Den ligger på Storas mark och under deras gallring har vägen blivit avskälpningsplats för sly och kvistar. Med lite möda kommer nog Husse att dra bort riset så den ursprungliga vägen kommer fram. Jag låg på bron och kikade på Matte som trimmade bort ogräs och långa strån vid kanter och rabatter.

Av Walters Edénius - 9 augusti 2010 21:59

Vilket väder. Jag ligger på gubbstolen och tänker så göra. Jag gick dit i natt och låg där tills eftermiddagen. Gick ut och fyllde på jordens väta och återgick till sysslan som tidigare. Det verkade som om Husse och Matte inte riktigt kunde komma igång med något vettigt jobb idag. Visserligen semester, men det brukar ju inte vara någon skillnad på deras aktivitet. Matte och Husse och så jag vistades på altanen och slappade, vi hörde hur regnet smattrade mot plåttaket. Plötsligt kom de på att de skulle ut i ladan och fixa uttrymme för traktorn, så den kunde komma in genom portarna till vintern. Husse gick direkt ut för att sätta igång. Precis då så åkte ett älghorn ner med ena hornspetsen före rakt ner och träffade displayen på Mattes mobil. Den blev demolerad och omöjlig att använda. Det gick att ringa. Men det går ju inte att se SMS och så. Tänk om hornet har träffat huvudet på Matte!!! Då har nog inte Matte varit så aktiv längre. Jag vågar inte tänka tanken. Husse tog hornet och gick ut och fixade till upphängningsanordningen så det skulle sitta stadigare. Nu är det åter på plats. Ena hornspetsen gick av t.o.m Så det var med hemsk fart det for ner. Efter att vi alla tre samlat oss efter denna pärs, så kokade Husse fika för att lugna nerverna. Jag var kvar som tidigare på altanen och försökte somna om. Husse och Matte gick ut och började dona om i uthuset. Det sågades och spikades. Matte var arbetsledare och Husse följde hennes praktiska läggning med verktygen. Det tog inte så lång tid innan Grållens motorljud ljöd genom timmerväggarna. Nu skulle det provas om snickerierna gick i lås. Matte dirigerade denna gång och Husse körde Grållen med tungan vickande från mungipa till mungipa. Hurra!!! Det höll! Golvet alltså! Och hytten kom in också. Skönt, nu får Grålle det snöfritt i vinter. När det var gjort hörde jag Husse skrika något ner till Bûdgården. "Vill ni ha lite eftermiddagsfika"? Putte svarade "Vi kommer på stört"! Husse gick in och kokade kaffe och dukade på altanen. Det är så skönt att vistas där. Man sitter ute fast man är inne. Jag gick ut en stund och kollade, för det var upphåll just då. Jag hörde att kvartetten på altanen pratade högt och hjärtligt, så jag förstod att det var trevligt inne. Jag såg att Putte slog ut armarna vitt, jag misstänkte att det var fiske som var samtalsämnet. Jag tycker det är mysigt med mysiga grannar. För alla tycks ha ett gillande öga för mig. Dom vet ju vilken kompetens jag besitter. Dessvärre hinner jag inte med Bûdgården lika mycket som jag borde. Det är ju ganska mycket skogssork här också. Nere hos Putte och Lotta var det en fladdermus som tog sig in en natt och satte sig rakt över nian på Lottas dotter. Stackars henne (dottern alltså)! Vilken hemsk upplevelse. Tänk att bli svept över anletet med fladdermus-skinn!

Livet måste gå vidare och så gör det. Husse och Matte åkte ner med soporna och hämtade posten. Sedan for de till Korsvägen i Rönndal´n och hämtade ett paket. Fast vi bor i Rättviks Kommun så får vi åka till Falu Kommun när det kommer paket. Men vi har ju postnummer som tillhör Enviken, det beror nog på det. Det pratas om regn i morgon också, men jag hoppas dom har fel på SMHI.

Av Walters Edénius - 8 augusti 2010 20:45

Efter en trevlig kväll med ett par gäster från Fogdö med många glada skratt och trevliga minnen, kom en ny dag med nya äventyr. Jag är lite klådig ibland på morgnarna och då är det skönt att bli kliad runt halsen och under frambenen. Ja även på hjässan, det är omöjligt att komma åt dessa ställen med klorna. Det brukar bli en sådan stund på morgonen innan dagens program tar vid. Husse och Matte var bjudna på födelsedagskalas till Hjortgården i Vikarbyn. Där var det visst jättemycket folk och framför allt barn. Dom lekte på gården och roade sig med varandra. En katt som var helvit hade kommit till familjen. Den tyckte att det var så blött i gräset efter skuren som tydligen kommit under morgontimmarna, så den lade sig uppe på trädgårdsbordet. Ni kanske vet att vita katter ofta är döva, så även denna. Det är jobbigt att inte höra när bilarna kommer på gatan. Man måste vara så skärpt i ögonen. Jag är inte alls avundsjuk, det är sorgligt att denna katt inte kan få leva med att höra alla pip som hörs när mössen rör sig i gräset.

  

Dom har en jättebra balkong som går runt halva huset. Där fick alla vuxna rum och umgås. Eftersom det var barnkalas så hade födelsedagsbarnen (Emma och Emil) önskat hamburgare och varmkorv. Pappan stod och grillade och stekte för fullt. Barnen hade egna bord nere på gräsmattan. Där de kunde härja fritt.

          

Husse och Matte kunde inte vara kvar så länge som de hade önskat. De måste jobba på ett barndop i Bingsjö kyrka. Det var barnbarnsbarn till Abbor Aldur som döptes av Ingemar Bergmark. Dopbarnet var en charmig ung mas som fick namnen John Ebbe. Han protesterade inte alls under dopakten.


    


Det var en högtidlig stund med många barn som sjöng med i "Tryggare kan ingen vara". Efter dopet så gick några av de närmast anhöriga ut till familjegraven där Abbor Aldur är begravd och hällde dopvattnet där bland blommorna. En fin sed som många känner som högtidlig. Aldures änka gick med så gott hon kunde med hjälp av rullatorn. Sedan hade de dopkaffe i bystuga.

    

 Husse och Matte kom hem och började laga mat. Jag var också hungrig. Senare skulle grannarna från Päkkos titta in och fika. Det blev en trevlig stund med mycket prat om skog och natur. Plötsligt kom en förnämlig bil upp på vägen mot Lassas. Ur klev två skönheter och började gå längs vägen. Husse gick ut och frågade om de sökte någon. Och den de sökte satt inne hos oss och fikade. Husse bad dem komma in och slå sig ner. Det blev en överraskningens kväll. Den äldre av kvinnorna bor numera i Wimans hus nere i byn. Hennes sonhustru var syskonbarn till nuvarande Päkkos Fars kvinna. Det blev paffa miner när damerna smög in i vår storstuga. Så småningom gick gästerna över till Päkkos och Husse och Matte plockade undan lite. Jag låg på bron och lyssnade på skön duettsång från Bûdgården. Jag är inte så musikalisk men jag tror dom sjöng "Till havs".

Presentation

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4 5 6
7
8
9
10
11 12 13 14 15
16
17
18
19
20 21 22
23
24
25
26 27 28
29
30
31
<<< Augusti 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards