Vilket skönt väder det har varit idag. Jag har njutit i solen och när det blev svalare gick jag in. Husse och Matte kom hem vid 15-tiden och fikade. Sedan skulle de till skogs och plocka lingon och blåbär. Matte visste ett bra ställe långt bort i skogen dit ingen brukar gå. De packade i hinkar och "bärskrapor" i bilen och så bar det iväg. Det fanns väldigt mycket lingon där, stora klasar. Matte hade en hink för blåbär och en för lingon. Husse plockade bara lingon. Blåbären var lite blöta så här års, men dom var stora.

Efter fyllda hinkar åkte de på lite utflykter och tittade. De gjorde en avstickare ner till Köttbûdä och till Arken. Tycker inte ni att huset ser ut som Noas Ark. Man väntar bara att olika djurslag skall kika ut genom fönstren.

Där vid stranden var det skyltat att man inte fick fiska utan tillstånd. Vad skönt! Jag gillar inte fisk. Det stod en skylt på stranden och en skylt på en ö längre ut.

Man kan se den andra skylten på ön längre ut. En liten vit ruta till höger på bilden.

Sedan åkte de och tittade på Stur Olles Elofs båtplats och det var kanske hans gamla båt som låg väderbiten och tärd efter nordanvindarna.

Gullis Matte och Husse har en sommarstuga norr om den trasiga ekan. Där har Matte tillbringat många soliga dagar när livet lekte. Men nu lever hon på minnen. I morgon blir det nog heldagsjobb från tidig morgon till halva natten för de mina. Jag återkommer om livet på fäboden från Mäster Katten utan stövlar.

Sovmorgon för Husse och Matte till halv åtta. Jag har varit ute nästan  hela natten och engagerat mig i zoologiska skapelser, som det vimlar av. Jag gick in vid halv sex tiden. Husse sa att  Matte och jag snarkade i varsin ända av rummet, det lät som stereo-effekter. Hur som helst gick dom upp ur sänghalmen och jag låg kvar ända till framemot 14-tiden. Idag har det varit den stora bär- och svampplockar-dagen för folket här i fäboden. Men vi själva var hemma och grejade, alltså Husse och Matte. De fixade iordning en spaljéliknande låda som täckte luftvärmepumpen. Den skulle alltså smälta in i miljön bättre. Matte hade behandlat den med någon sorts träolja i samma ton som ytterväggarna. Det blev jättebra. Åkare Leif från Bingsjö kom körande med sin fyrhjuling och hade ett tomt släp efter sig. Även ett jeepliknande fordon kom körande från Blåbergsåsvägen rakt genom fäboden. Antagligen var det utplacering av älgpass. Jag hörde att det small nere från skjutbanan. Bom! Bom! Bom! lät det.

Bûd Sonja kom upp en sväng innan hon åkte ner till Rättvik. Hon skulle kila in till Nygårds John och Anna-Lisa om hon hann. Putte och Lotta gick sin vanliga långtur med stavar ner till kraftstationen. Husse frågade från fönstret om de ville ta hem posten åt oss. "Det fixar vi!" ropade Lotta glatt tillbaka. Matte gick in och förberedde maten till en trio från Kärvsåsen som skulle gästa oss. Det var Affes Matte och Ricard med sin fästmö Jenny. Hon är från Östhammarstrakten. När dom kom gick jag ut och mötte dom. Affes Matte kom först, glad som alltid av att se mig, hon hälsade till mig från Affe. "Hälsa tillbaka!" jamade jag fram, hes i halsen av mushår. De tillbringade efter-middagen hos oss. Efter fikat begav de sig iväg ner till korna i hagen. Både Bûd Far och Sonja erinrade om den krullhåriga tjurens temperament. Men det hindrade inte trion från att gå närmare. Men boskapen var fullt sysselsatta med att äta färskt, nyslaget gräs, som Bonden och hans fru kört upp åt dem. Det har blivit ganska nertrampat och dåligt med ätbart nu efter sommarens vistelse, därför måste de få tillskott. Husse brukar ge dem sälgsly, när de är här uppe hos oss. Om Husse råkar stå och såga ved, så hör de direkt sågljudet och kommer. Då hoppas de att han skall såga ner lite kvistar.

När ungdomarna kom hem efter hagpromenaden hade Matte gjort iordning tacos, som alla älskar utom Husse. Han förstår sig inte på sånt. Ingen potatis och sås, bara skal och köttfärs med konstig krydda på. Ni kan ju se hur de smaskar i sig.

Efteråt blev det glass i stora lass. Nere hos våra grannar i Bûdgården var det grillfest ute på tunet. Jag tyckte det var lite råkallt, men de satt ändå ute och hade det trevligt. Med det brann en skön brasa hos dem som säkert värmde. Nu har alla våra gäster åkt hem och jag har varit in och ätit lite. Jag har nu gått ut som vanligt på jakt efter som mörkret lagt sig över vår lilla by här i skogen. Det var skönt att ha de mina hemma en dag, föresten dom är nog hemma i morgon också?

Tänk att det finns Falu Rödfärg som är svart. När Husse var på jobbet i Boda så höll Göran på att måla portarna på prästgårdens uthus med svart rödfärg. Han har verkligen gjort ett stort jobb. Nu skall väl de gamla timrade husen klara sig länge, bara Anders kommer ihåg att fylla i fastighets- och underhållsplanen.

Han höll även på att fixa en ny trapp på baksidan av huset.

Här grunnar han på måtten. "Ska jag åka till Garsås och köpa mer virke eller inte"? Under tiden klippte Ingeri gräs så det bara visslade om det. Hon kör som om det vore en racerbil, men hon växlar ner vid Fritids.

Hon är Mattes kollega i Boda kyrkby. Matte kör en liknande maskin, när hon klipper på Bingsjö kyrkogård. Men idag har  hon fortsatt med att rensa häck. Husse tyckte det blev jättefint. Nils-Erik kom till kyrkogården två gånger (han är född i Bûdgården). Han talade om den s.k Dalstugan, som står på Lassas i Bûder. Bûd Ola har sagt att det troligtvis är den stugan. Mannen från Svärdjö Boda som var hit och tog borrprover på timret fick fram att den med stor sannolikhet skulle vara från ca1660-talet. Ett liknande årtal står inristat i ladan. I så fall har ladan flyttats hit från byn. Då måste det ha varit huset som forkörare från förr övernattade i. Bûd Olas teorier kanske stämmer, synd att han inte får höra det. Jag undrar hur katterna såg ut då? Kanske dom gick omkring i läderstövlar? Från det ena till det andra. Husse träffade Ann-Lis, hans svärmor i Boda. Hon brukar överta tidningarna efter Husse och Matte. Husse träffade också Jöns Sofia när hon var ute och gick med sin lurviga hund. Hon var alldeles brun, men så har hon varit på Kanarieholmarna en vecka och stekt sig. Hennes gubbe snickrade här åt oss förra sommaren.

Husse och Matte kom hem lite tidigare idag. Jag satt som vanligt på pass när dom kom. Matte var skickligare än jag idag, hon tog en mus på vinden som fastnat i fällan. Matte är så lagrann, hon kastar bort maten, en sån kinkblåsa! Det får väl vara hur som helst med det, våra smaker skiftar. Husse satte i alla fall igång att klippa gräs och Matte började trimma. Jag fortsatte mitt passande. Husse röjde sedan gångstigen från Lassas ner till Bûdvägen från sly. Under tiden hade Päkkos Far med sin fru kommit till stugan.

Bûd Far kom plötsligt gående uppför backen till oss. Han och sonen Bosse hade varit och fixat till sina älgpass. Han ville att Husse och Matte skulle komma ner till dom och kolla om det var en björn, grävling eller bivråk som krafsat i jordgetingbyllan strax utanför bron. Även Päkkos Far och Mor kom för att inspektera. Alla kom nog fram till att det inte var björn eftersom det var så lite krafsat, det lutade åt grävling. Bud Far och Bud Mor blev så glada när de hörde att det troligtvis inte var en björn så dom började dansa en s.k plastbunkedans vid den gamla majstången. Sonen Bosse var också på hugget.

Putte och Lotta, som bor i Lillstugan, hejade på av glädje.

Efter denna trevliga konsultation i villebrådsfrågor gick Matte och Husse hem och stekte pannkakor. Plåtslagaren med fru kom under tiden till Bûdgården för att plåtsko taken. Jag gick in en sväng och åt lite torrfoder. Få se om Husse kommer ut en stund med mig? Det är så roligt med sällskap på jakten. Matte satte igång med att baka, eftersom det kommer Östhammarsbor i morgon. Eller "Höst´ammar" som det heter där i trakten. Kanske Affes Matte kommer med. Ricard skulle i alla fall komma.

Vi hörs i morr´n! Då fyller Nygårds John år hoppas han får många presenter. Jag brukar få burkar med kattmat, men han vill nog ha Amungslax på saltbädd. Nu hör jag en bil komma, jaha det är Bûd Sonja som svänger in på sin tomt med Bentleyn.

Vad skönt det är. Jag har det jättebra här i Bûder. Jag var ensam i stort sett hela dagen, även denna dag, men det ändrar sig snart. De kommer nog hem tidigare i morgon och på lördag kommer det fullt med folk. Ända från Östhammarstrakten. Jag brukar gå ner och kolla på djuren ibland. Vissa av dom ljusare exemplaren, dom som bara har en spene mitt under och bara kan mjölka kaffegrädde, ser lite misstänksamma ut på mig. Men en kviga är jättebra att dryfta åsikter med. T.ex hur man ska rösta den 19:e.

Husse och Matte har gjort en kattlucka åt mig på altanen, men jag kan inte förlika mig med den än. Den är lite hård att öppna. Idag kom Husse hem en stund mot kvällen och bytte kläder för han skulle på körövning. Matte var kvar och jobbade med häckarna under tiden. Nygårds Britta med sonhustrun var hos Matte och pratade en stund. Hemma hos mig kom grannarna i Bûdgårdens lillstuga under kvällen och Bûdgårdsfolket själva kom lite senare. Nu är det lyse i några av stugorna igen. Husse var ner till Rättvik idag och lämnade in bilen till Toivo. Den ena stötdämparen hade slutat fungera. I Rättvik träffade han gamla bekanta från Häverödal. Det var Lisbeth och Hasse Mattson samt Erik och Ingegärd Jansson. De var och semestrade i Grönklitt och så tog de en tur ner till Rättvik för att leta efter loppisar.

På kvällen träffades Bingsjökören i kyrkan och övade till marknadsgudstjänsten i Rättvik som Finnmarken ansvarar för denna gång. Tänger Pojkarna kommer också med och spelar. Då blir det fart i Rättvik. Synd att man inte kan vara med och lyssna. Jag gillar dragspel. När Husse övar på pianot brukar jag försöka få honom att sluta genom att hoppa upp i hans knä. Då bryter han strax misshandlandet av tangenterna och ägnar sig åt mig. Husse eldade i kamminen ikväll, det blev så skönt så jag lade mig och sov på en stol alldeles invid värmen. "Det är hemtrevligt med spiskatter" säger Husse.

Nu går dagarna i sin jämna lunk. Ingen större skillnad. Upp och sträcka på sig, äta något, ut och kolla lite om korna sover uppe hos oss. Jag tar en sväng mot Päkkos eller Lassas eller neråt Nygårds för att checka av vilttillgången. Husse och Matte jobbar på. Dom har ju inte "normala" arbetstider utan det varierar från dag till dag. Plötsligt kan de komma hem när man minst anar det. Så jag kan inte känna mig säker på att få göra som jag vill. Men jag är skötsam som få. Jag tänkte göra en resummé över veckans första hälft, det är inga sensationer utan bara vardag. Matte har kört hårt på kyrkogården i Bingsjö. Gräset växer fortfarande rent hysteriskt, hon får nästan klippa två gånger per vecka för att det skall se jämnt ut. Sedan är det häckrensning och kantning av grusgångar och skyffling m.m Matte har ju "gröna fingrar" och hon trivs med trädgårdsarbete. Husse har ingen finess med blommor, han vill hellre gräva och såga ved och annat grövre. Men han har ju inte den uppgiften i sitt jobb. I måndags åkte han i gryningen till Boda och betalade räkningar till medverkande i Boda och Bingsjö. Han satte också igång att ringa till bybor i Änderåsen och Osmundsberg för att ordna lite till deras bygudstjänst om några veckor. Han har ju bott i Änderåsen, så han känner ju dom flesta där. Diakonin i Boda hade sin träff på eftermiddagen i prästgården och då brukar Husse hjälpa till med lite musik som inledning. Det var många som kom bl.a Jannes Nanna, Käck Britta, Gruvris Linnéa, Ollas Hans, Skarp John, Gullan, Violet. Ruth och Marilyn var förkylda. På kvällen var det en allmän information i prästgården om kyrkans framtid. Behöver man egentligen kyrkan? Det kom kanske ett femtontal personer bl.a Walters Annlis, Gullan, Hanséns Anna, Björ Aina, Gatu Tommy, Strömlid. Det blev sent innan Husse kom hem. Dom hade liknande träff i Rättvik och dit kom det inte mera än till lilla Boda. Matte hade tagit bussen hem. Hon klev av vid Lutherkroken. I bussen var även Kåks Linnéa och Snelles Markus. Linnéa tyckte det var dyrt att betala 22 kronor för att åka den korta resan för Matte. Men Matte tyckte det var jättebra service. Hon hoppade på sin velociped och trampade uppför och uppför och uppför och sedan var hon hemma hos mej. Bondens gammelko var lite irriterad och misstänksam på kvällen. Hon stirrade och gick med bestämda kliv mot skogen på Päkkos väster om vår lagård. Hon lyssnade och följde med blicken något som rörde sig därinne. Matte hörde inget alls. Men kon var varsk och beredd till försvar. Sedan försvann tydligen den eller det och lugnet återställdes på fäboden. Var det en björn? En bärplockare? En inbrottstjuv?

På tisdagen var det samma rutin för Matte. Kyrkogårdsarbete från morgon till kväll. Päkkos Margit hade smugit in en tallrik med nybakade bullar till Mattes arbetsrum. Matte såg inte när hon gjorde det, så det blev en glad överraskning. Husse var i Boda hela förmiddagen och jobbade. Då startade också en barngrupp där med Lottie som ledare. Pastoratets fastighetstekniker är i full färd med att rödfärga uthuslängan och tvättstugan vid prästgården. Det är så många hus som måste underhållas. Tvättstugan fick nytt tegeltak i somras. På eftermiddagen skulle Husse spela i Rättvik på vårdhemmen. Han brukar åka en timme tidigare för att underhålla med lite extra musik medan de boende sitter och väntar. Han spelar då gamla schlagers från förr, sjömansvalser och andra låtar som den generationen minns. En karl som kommer från Övre Gärdsjö klämmer gärna i med "Så titta in i min lilla kajuta" eller "Svarte Rudolf". Nygårds Bengt gillar också gamla schlagers. På Enådal satt Kerstin Berg i sin rullstol ensam i en vrå vid fönstret. "Jaså du kommer nu, jag sitter här och väntar på att du skall komma och spela". Då satte Husse fart på pianot och de strömmade in en efter en. Anna Jansson från Boda, Glad Jonas syster, storspelmannen Sparf Anders från Backa klämde på sig glasögonen och sjöng med i "Jesus från Nasaret går här fram". Som avslutning på dagen var det dags att gå till Enåbacken och spela. Där hade dom ätit surströmming under dagen. Husse tyckte det luktade skit i hela lokalen ända ut i foajén. Flera av de boende satt fortfarande och slickade sig om munnen. Husse hade tagit några foton från Uvbo och Dalstuga som han skulle ge Hanna Leander. Hon satt inte på sin vanliga plats. Hon hade känt sig lite krasslig och lagt sig ovanpå soffan i sitt rum. Men personalen tyckte att Husse skulle gå in till henne ändå. Husse knackade på och en yrvaken Hanna vinkade glatt med armen. Hon blev helt överväldigad av att se fotot på Uvbo, där hon bott förr i världen liksom i sitt hus i Dalstuga. "Dom här korten ska jag titta på många gånger" sa hon. Gamle polismannen Holger Larsson satt också där och sjöng med i "Tangokavaljeren". Han frågade Husse vid ett tidigare tillfälle "vem är det där?" "Det är prästen" sa Husse. "Honom har jag nog inte tagit rätt på någon gång" sa Holger med en känsla av att åter vara i polisens tjänst. Diakonissan Rosita var också med. Hon hade en handbroderad tavla föreställande Rättviks kyrka med sig. Den skulle skänkas till Enåbacken för att pryda någon av väggarna. Efter denna turné åkte Husse hemåt och hämtade upp Matte som var i full gång med klippning. De åkte till affären och sedan hemåt till mig. Jag satt på stenarna framför altanen och väntade. Korna var längre ner i hagen och åt nyslaget gräs, som Bonden kört upp tidigare. I dag onsdag var det ett litet annat upplägg på dagen. Husse skulle vara med på en personalträff i Rättvik. Då får han reda på vilka begravningar och andra saker han skall spela på. Husse skjutsade först upp Matte till Boda prästgård. Hon skulle städa Prästgården och Mikaelsgården. Efter mötet i Rättvik passade Husse på att åka till Plåtshopen i Utby och beställa fönsterbleck. Åter till Boda och lunch och sedan till Bingsjö för att slå dikena och trimma mellan gravstenarna. På hemvägen stannade de till vid Noréns Tage och Marianne, som satt på gården och njöt av det vackra vädret. Husse ville höra lite om Dalstugabandyn. Tage berättade många småtrevliga episoder. Finnmarksteamet planerar att ha en tisdagförmiddag i höst i Dalstuga bystuga. Då skulle det vara trevligt om Dalstugabandyn kom på tal och att så många som möjligt ur laget kunde komma och berätta händelser, som kan intressera allmänheten. Extra roligt om det finns utrustning från bandytiden att ta med och visa upp. Husse stannade och pratade med Tage om det, för att han kunde komma hit han också då. Äntligen kom de hem till mig, jag låg inne på soffan och tog en tupplur. Efter lite fika gick Matte ut och målade och Husse röjde vägen ner till Bûd Annas linda. Husse tycker det är synd att förfädernas slit och jobb bara skall växa igen. Nu är det åter väg till lindan. Efter lite kvällsfika gick de mina till sängs och jag gick på jakt.

Söndagmorgon, vilodag för vanligt folk. Jag sträckte på mig och hörde när Husse lämnade sänghalmen för att försöka rätta till anletsdragen. Grötfrukosten åts med oroväckande god aptit. Husse skulle iväg till Boda kyrka och spela på förmiddagen. Jag gick ut som vanligt och njöt av den härliga förhöstdagen. Husse åkte iväg och jobbade. Han mötte Bonden och dom hejade på varandra glatt och önskade god morgon. I Boda var det också härligt väder. Husse höll på att krocka med en kull tjäder-kycklingar efter Gravsjön.

Matte var hemma och städade. Hon torkade golven och hade ut mattorna. Hon vittjade även fällorna på vinden. Där hade det fastnat två möss. Jag gick ute på vår gård vid rögåln till lindan och pratade med mina grannar. Dom vill gärna komma fram när jag finns i närheten.

Dom är lite sugna på mina äpplen. Husse brukar ju ge dom sly, men äpplen lockar mera.

Husse kom hem vid 13-tiden för att äta. Därefter skulle båda två ge sig av till Strupen, där det skall bli friluftsgudstjänst. Strupen är en s.k eldpallkoja på Dådranskogen väster om Bingsjö. Matte och Husse åkte ganska tidigt. Matte vet hur det brukar se ut i kojor som jägare vistas i. Hon såptorkade golven och putsade fönstren. Husse lade granris utanför dörren. Det var inte säkert att gudstjänsten skulle vara inomhus, det berodde på hur vädret skulle bli. Finnmarkens hederskyrkvärd kom tillsammans med prästen. Kyrkvärden, som heter Sigvard har ansvaret för eldningen. De beslöt att hålla till utomhus i det vackra solskenet. Det dröjde inte så länge innan Astrid i Finnbacka kom.

Sedan kom ett par från Dådran och ett par från Finnbacka. Efter den andliga spisen så stannade alla kvar och grillade vid brasan.

Det blev väldigt rökigt ett tag, det kändes nog i kläderna när de kom hem.

Astrid och prästen är ute i "dimman".

Husse och Matte kom hem och lastade ur och bytte kläder. De skulle ut och leta efter svamp, så där på måfå. Men det var nog mest för att åka ut och se den vackra naturen. Det var väldigt fin utsikt från Himmelsvägen ner över Amungen.

De åkte även upp mot Flygfältet och kikade. Där kom plötsligt en bil och det var tre ungdomar i den, Erika, Nova och Sara Nyström. Dom var nog också i svampletartagen.

Det är fantastiskt vacker utsikt från Flygfältet ner över Amungen mot Dalforshållet.

Det enda dom hade med sig hem var ett fåtal kantareller och en presumptiv Karl-Johan. Husse höll på att trampa på en huggorm alldeles vid vägen mot Flygfältet. Det var väldigt nära, den ringlade segt iväg. Men dom hade många vackra vyer i huvudet som dom berättade för mig om.

Först på morgonen kom Bonden och berömde Matte för hennes målning av vindbräden och fönsterfoder, den röda färgen lyste så vackert i solen mot det svarta plåttaket. Det pratades en stund och jag drog mig ut mot mina ägor. Matte är lite irriterad på mig för att jag är så noga med mina rågångar, och hon har väl rätt. Om jag inte hade varit så sträng och irriterad mot den där kattfröken från stan så hade jag ju inte behövt gå på tre ben i flera dagar säger Matte. Hon liknar mig vid en del karlar i vissa jaktlag som inte kan samarbeta över rågångarna, som om det inte fanns föda till alla lägger hon till. Nåja, benet är ok igen och jag har faktiskt varit ner till Budgården och jagat lite, men som jag tidigare sagt så hinner jag inte hålla rent från sorkar och möss. Det finns mängder i år.

Bäst som jag satt på trädgårdsmöbeln kom en Jämthundsfröken farande över gården, hon var klädd i en färgglad väst och hade en eller ett par antenner i nacken. Hon nosade och kollade vid min ingång. Matte såg detta och när hon kom ut blev fröken så glad så hon gick in på våran trapp. Matte stängde dörren om sig och denna fröken och jag tänkte att nu är det kört, nu har man fått ordentlig konkurrens. Det var inte så farligt som jag trodde. Matte hade sett att fröken var försedd med ett långt telefonnummer på västen och tänkte att frökens ägare måste kontaktas. För att kunna knappa in alla siffror rätt så fick hon lov att få den fina fröken att stå still. Först svarade en Torsten med automatiskt svar, men så såg Matte att det var ett annat nr på andra sidan av västen så hon gjorde ett nytt försök och då svarade en man att han troligen var i Norge och jobbade och uppgav ett annat långt nummer. Matte tänkte att: är frökens Husse i Norge så blir detta en aning komplicerat. Hon öppnade dörren och fröken fick gå ut, men hon ville inte lämna våran gård, här fanns så mycket lukter att undersöka. Hjälp tänkte jag, ska jag gå till strid över rågångar med denna fröken som var några storlekar större än den förra så blir det väl att halta på mer än ett ben.

Nu ringde det på Mattes telefon och det visade sig vara mannen från Norge som var i Näverberget för att göra jaktprov med fröken i väst. När Matte och mannen talats vid en stund tog hon hundfröken med sig och gick nerför Bûdbacken. Hon fick visa fröken Cykelvägen och säga att hon skulle söka sin Husse och ge henne lite beröm.

Matte kom hem igen och drog vidare med bilen för att jobba. Husse hade sin lediga dag idag och eftersom det var sol och lätt blåst torkade gräset fort upp och han satte igång gräsklipparen. Bonden kom och hjälpte Husse ta tempen på Grållen. Det måste ju vara tillräckligt med glycol för att klara vintern. Den har inte velat starta, och Matte tror att det är för lite ström i batteriet. När Matte kom från jobbet hade hon efter vägen träffat Hundfröken och hennes Husse samt två män till, varav den ene var katten Storms Husse, det var han som var "provtagaren". Osäkert hur det gick för fröken men jag hoppas hon blir en hejare på älg så jag slipper ha henne här på min gård.

När husfolket hade fått sig lite middag startades Grållen efter Mattes ordination om mera ström till batteriet. Grålle drog hem kom två små lass med ved under kvällen. Själv låg jag under äppelträdet och njöt av utsikten.

Klockan ringde onödigt tidigt före kl 6 i svinottan. Jag förstod på en minas beteenden att det var bråttom. Jag fick frukost och gick ut. Husse och Matte packade i bilen det ena och det andra. De skulle till Drafsån först på morgonen innan de skulle på en s.k storsamling i Rättvik där de flesta av personalen tydligen skall få information om saker och ting. Liksom att de får reda på arbetsuppgifter utöver de vanliga.  Efter denna seans åkte Husse och Matte till Boda och jobbade. Jag var själv bara en liten stund innan Bonden mitt i byn kom upp och jobbade med att sprida dynga på vallen. Det är jätteskönt att han kommer så det rör sig lite här. Hans kor blir alldeles hysteriska när de hör hans bil komma. Då kesar de på vallen fast det bara är jord och dynga där. Bara de får vara med sin Husse. De lägger sig mellan lindorna på höjden i solskenet och idisslar och tittar hur deras Husse knogar i sitt värv. Jag trodde att de mina skulle komma mycket senare men de kom redan vid 16-tiden. Det skulle bli en träff hemma hos oss med det s.k Finnemangsteamet eller vad dom sa. Jag hörde inte riktigt vad dom sa. Hur som helst så dukade Matte stora-rumsbordet och satte igång med att pynta. Jag gick ner i Bûdbacken och kikade lite på sandlådan som var full av getingar och en jättestor bylla. Plötsligt kom det en bil körande. Det satt tre personer i den. Jag fick bråttom hem för att kolla så att det inte var dom i Päkkos. Det kunde ju vara dom med kattorna, och då måste jag hem och vakta rågångarna. Men tack och lov så var min iver onödig. Det var tre av dom som skulle komma till oss. Sedan kom en bil som hör hemma på Nylandsvägen här i byn. Efter en stund kom Svôdkôllor i "Svarta Faran" åkande och då var nog hela gänget samlat. Det var väldigt mycket prat i mun på varandra. Det går inte att urskilja meningarna för en katt.

Det var även en hederskyrkvärd med från Finnbacka. När han suttit hela kvällen och såsom jag försökt urskilja vad dom andra pratade, skulle han stiga upp och hade stelnat till i benet som jag känner efter slagsmålet. Jag undrade på en gång om han också varit ut och slagits med något fruntimmer i en granngård? Matte placerade honom mot hans vilja i gungstolen där det finns en ryggmassage-dyna. Han verkade vara svår att få lugn, han studsade upp hela tiden som en jo-jo.

Så småningom förstod han att avslappning ger ryggen behag.

Gästerna gav sig senare åter hem till sina stugor. Husse och Matte diskade och jag gick ut och kollade en repa över fäboden så att allt var i sin ordning. Jag känner ett ansvar för stugorna här trots att jag ej kan göra så stora insatser mer än att ta vissa skadedjur.