Alla inlägg under oktober 2010

Av Walters Edénius - 31 oktober 2010 18:24

Det märks att det är en timme ljusare på morgonen. Vilken skillnad. Husse och Matte har ledig söndag. En sådan söndag har de en i månaden. Idag skulle det passas på med allt möjligt. Matte tvättade flera maskiner. Husse ordnade med vedförsörjningen, som vanligt och gav småfåglarna solrosfrön. Matte var upp på vinden ett ärende. Där hade råttorna släppt sina svarta lämningar vid fällorna. Matte upp med damm-sugaren och gick bärsärkargång. Sedan gick Hon ut och målade den andra ytterdörren klar. Alltså den dörren som min kattlucka sitter på. Husse och Matte har arbetat om min lilla låda som hänger över luckan. Den är tätad med frigolit så det inte skall vara fullt drag in i rummet. Husse och Matte har fixat till den, så den ser ut som en liten röd stuga i stället för en tråkig brunaktig låda med tjärpapp som tak. De har satt på hörnlister och ett plåttak, som Bonden mitt i byn hjälp till att forma. Nu har verket kommit på plats. Jag är jättestolt över denna entré.

  

Den gör sig så bra i förhållande till de andra portarna också. Det skall bli jättekul att använda denna port när jag släpar in mina byten mitt i nätterna.

  

Hur det blåser i dag! Det tar i så Mattes fina smågranar, som hon dekorerat tomten med, börjar luta i vindens riktning. Fågelautomaten snurrar som en marknadskarusell, men fåglarna sitter kvar och äter. Ovanför vår carport, som vätter mot Hälsingland, är det mörka hotande moln i antågande, typiska höst-storms-moln.

  

När min fina husliknande glugg blivit placerad på sin plats var det lunchdags. Söndagsmiddag. Stekt lax med rotfrukter och ett glas äkta Berocca av senaste årgången. Kaffe och kladdkaka som efterrätt. Nu fick Husse ansvara för disken, eftersom Matte skulle skura förstukvisten. Hemska tider! Vilken energi! Hon bar ut så gott som allt. Vedlår, mattor, stolar, gardiner. Dammsög, putsade fönster, såp-skurade golvet och trapporna ända ut. Jag och Husse gick ner till korladu och kikade på alla grund som finns där från tidigare bebyggelse. En smedja bl.a Husse tog och grävde fram lite så det syntes var stugorna stått. Det är intressant med geologi. Det kommer fram så lätt jord bland stenarna. En jord som jag kan krafsa i och uträtta mina behov.

Matte skulle skjutsa Affes Matte ner till Rättvik i kväll. Hon åker dit varje söndagkväll på kickboxningsövning. Normalt brukar hennes far skjutsa, eftersom han bor lägligare till, men han har fått sådan värk i den senan som arslet hänger på. Då går det inte att sitta i en bil. Därför Mattes utryckning mitt i allt. Kickboxning är en våldsam sport där Annica sparkar ut tänderna på folk och boxar dom i underlivet. Jag kan inte förstå varför en så snäll person som Affes Matte skall hålla på med sådan gerillasport. Det är väl därför så många i Rättvik  sätter i sig stifttänder nu för tiden.

Husse hjälper mig att blogga under tiden och hålla varmt i stugan tills Matte kommer hem sugen på te och "äcklig" ost på pepparkaka.

 

ANNONS
Av Walters Edénius - 30 oktober 2010 23:45

Klockan ringde halv sex i ottan. Sistan dagen på årets sommartid. I kväll skall klockan vridas tillbaka en timme. Husse och Matte skulle hänga med Rockajägarna på en jaktdag i älgskogen. Det packades i såväl ryggsäck som kont. Matte har en kont som har en älgfamilj målad på ena sidan. Hon sitter på den i skogen, samtidigt som den rymmer en ansenlig massa saker. Det är likadant med hennes handväskor, dom rymmer också en ansenlig massa saker, men hon sitter inte på dom.

När alla utencilierna förpassats till bilen for de iväg ner för backen i riktning mot byn. Längre ner på Fäbodvägen skulle alla samlas. Där var det kaffe kokt och uppdukat i finporslinet som hade emblem av bokstaven "R" som i Rocka Jaktklubb. Det lottades pass. Matte skulle få sitta på vägen ett stycke väster om lärkträdsskogen. Hon fick åka med jaktledaren Knutes Göran. Husse skulle få sitta en bit in från Sängkammarbacken och han blev skjutsad av Angantyrs Åke. Vid det s.k Kärringpasset på väg upp till flygfältet, var naturen invaderad av hur många polacker som helst. Det kunde liknas vid Egyptens gräshoppor. De röjde i skogen för fullt. "The Fröjds Brothers" skulle sitta där i krokarna, men blev omplacerade. Ingen älg i världen går i närheten av sådant oljud. En av hundförarna var alldeles intill där Matte satt och han ropade "nu har Börje stånd" och precis så small det. Matte hoppade högt och landade med en smäll på konten. Jakthunden heter alltså Börje. Han sköt en kvigkalv med ett skott.
Husse satt i godan ro och fikade. Han kom att tänka på att hans Mor och hans ena barnbarn har namnsdag i dag. Det är Elsa. Han måste ordna detta på något sätt. Det gick inte att ringa från skogen, det är ingen täckning där. Husse fick ordna till det hemifrån sedan.

Hunden Heikki kom till Husse för någon timma sedan och nu kom han åter med sin hundförare strax innan det var dags för halvtid.

  

Heikki är en väldigt snäll och kärvänlig jaktkamrat som helst vill sitta inne i passet med Husse och kolla vad han har för ätbart i ryggsäcken.

  

Nu ropade jaktledaren eld upphör och samling vid Rocka för rast. Åke kom med sin bil och tog upp Husse, Lena och Heikki för färd till rastplatsen. Åke hade kofferten förberedd med törrve och torra stickor. Han satte genast igång med att tända en nying.

  

Så småningom kom de övriga undan för undan och anslöt sig vid brasan. Många roliga episoder från tidigare jakter berättades. Jakter med Smårs Stig på Flytåsen och andra tillfällen där det hände roliga saker.

            

Sedan blev det ett nytt utställ. Matte fick sitta på Tinastickarn och Husse på Oremyren. Men efter en stund började ånyo Egyptens gräshoppor sätta igång sina röjsågar  skrikande på vilda tungomål. Husse fick i stället gå till Torsbodvägen. Åke hade färska älgspår där han satt på krocketpasset. En ensam ko gick förbi Knutes Göran vid Rockån. Det är bara kalvar lovliga nu. En skoveltjur gick förbi där Matte satt. "Den var så stor så den knappt kunde ta sig över vägen" sa Matte. "Och den måste gå ut ur skogen för att vända med den stora hornkronan". Det brukar ju berättas fiskehistorier, men jägarhistorier är nog inte bättre. Kalle Wallinder mötte även den ensamma kon som Göran såg. Husse hade en skogsmus som kilade upp mot ryggsäcken, utan skovlar. Den hann inte smita in till fläskpannkakan i ryggsäcken. Husse rörde hastigt på ena stöveln, och den for som ett streck in bland stenarna. Strax därefter kom Börje lunkandes från Åkes pass, hunden kom upp till Husse och hälsade "Hur går det för dig då? Jag förstår inte varför inte din fru skjuter, när jag motar fram en så´n grann tjur?" Sedan sa Börje "Jag har så ont i ena bakbenet, det är väl åldern som tar ut sin rätt, men det är ingen av de övriga hundarna hemma, som kan det här med älgjakt såsom jag och har en så diger erfarenhet". Han linkade vidare ner mot Rockavägen. Två orrtuppar satte sig i en björk framför Husse. Eftermidagens passning var över. Stora djur synliga lite här och var. Nu var det dags att hämta hem kalven. Den låg ca 300 meter från körbar väg in i tät ungskog, så det måste röjas väg så dragaren kunde komma fram. Niclas, Göran, Kalle, Lena och Nova ordnade detta medan de övriga åkte hem och förberedde slakteriet och kokade varmt kaffe.

Efter någon timme kom hästfinkan skramlandes på vägen förbi änkefru Wallins stuga, lastad med älg, dragare och personal.

  

Fröjd Sven kollade pulsen på älgen så att allt går rätt till.

  

Det blev ett idogt arbete med att flå och fixa iordning. Eva och Walle kom med Sally. Sally ville smaka på älgskånkorna, helst alla på en gång. Ute i bakgrunden höll Nova på att salta älghuden, hennes morfar står och kollar köttet och Fröjd Sven kastar vatten strax utanför.

   

 Även denna lördag gick mot sitt slut. Hemma hos mig plockade de ur sina matdosor och termosar. De duschade och fikade. Matte satte igång med att lacka några kvastskaft, som hon tidigare rödmålat. Husse eldade, diskade och gick och drog tillbaka klockorna. Vintertiden är i antågande. Sovmorgon!!

ANNONS
Av Walters Edénius - 29 oktober 2010 23:00

Nu är det plötsligt rent från snö här. Varma vindar. Alla bortglömda löv har kommit fram igen. Min Matte är en idog kvinna som inte låter några minuter gå till spillo. Eftersom Husse och Matte skulle vara hemma under dagen så var det tvätt, städning, vedbärning och allmänt uppsnyggande. Matte körde också hårt på altanen med att sätta på spröjsar på fönster och dörrar.

Husse hade fått sorgebud på förmiddagen. En kamrat från hans barndomstid hade fått en stroke, som fört honom till de sälla jaktmarkerna. "Nu har man kommit in i den åldern när det börjar naggas i kanterna och ens egen ålder decimeras" sa Husse lite moloken.

Ute på lindan bakom ladugården höll Bonden och Emil på med deras uppröjning efter sommaren. Stängseltråden skulle nu nystas ihop till kommande år. Djuren är nu hemma på gården över vintern. Emil är Bondens barnbarn och han går i en ypperlig skola för sin Morfar och får lära sig praktiska saker av de mest skiftande karaktärer, som ingen skola i världen kan lära ut. Jag satt på en sten i hagen och kikade på dom och hörde hur Bonden förklarade för sin adept. Det såg väldigt trivsamt ut.

Inne ringde telefonen och Matte svarade. Det var Nylander Gunnels glada stämma "Jag tar med mig vin till både Dig och mig till kvällens kalas"! Husse och Matte skulle till Ingels skola på kalas och Gunnel skulle åka med dem dit och hem. Lärarinnan Ann Sjöberg har gått i pension och personalen i Ingels skola skulle ha ett litet avskedsparty för henne. Det skulle bli en s.k Italiensk Afton. Cateringparet Nivrén från Ovanmyra hade fixat iordning. Titta får du se här nedan på en del av det som serverades.

          

Dom kulinariska konstnärerna till ovanstående alster står här nere och ser nöjda ut. Och nöjda var nog alla andra också.

  

Ann som var festens huvudperson var på strålande humör.

  

Jag berättar här precis som om jag skulle ha varit med. Men Husse och Matte är så noga med att berätta om allt som hänt när det kommer hem till mig, så jag är fullkomligt uppdaterad.

Gästerna stod som på alla andra kalas i olika små grupper och småpratade eller minglade, som det heter, innan värdinnan ringde i klockan.

            

Lisa var värdinna och ringde i skolans gamla klocka. "Hör upp nu ungar och gå till edra bord!" Batterierna till Magister Sjöbergs kamera hade laddat ur så Husse bistod honom med nya. Han blev lite irriterad på kameran. "Varför skulle detta hända precis nu när min älskade duva skulle avstackas av kollegiet!"

  

Husse hade sammanställt lite allsånger för kvällen. Bara italienska sånger eller sånger som hade något med Italien att göra. "O sole mio", "Jag längtar till Italien", "Que sera sera!", "Det var på Capri vi mötte verare", för att inte tala om den riviga tarantella-takten i opera-arian "Funiculi, funicula". Hela bespisningen skakade. Rektor Bosse satt alldeles slagsopad vid bordet efteråt med ett par damer:

  

Ann fick ju förstås blommor och presenter. Föräldra-föreningens ordförande Smårs Bengt lämnade över en vad han trodde var en solros, men som var en orkidé:

  

Nylander Gunnel hade ett spännande paket också:

  

Grälls Inger, som numera kilar stadigt med Husses äldsta dotters svärfar, höll ett roligt program. Hon hade skrivit ner många upplevelser och tokroliga episoder från den tiden hon var ensam lärarinna i Dalstuga Folkskola. Bl.a hur hon hjälpte min Mattes pappa att fånga Budmases sugga, som rymde med en stege över halsen. Hur hon tog med sig alla barnen på skid-semester till Sälen, där hon och Folke Westling åkte slalom på vanliga skidor, så alla andra skidåkare fick fly.

    

 Efter kaffe och fortsatt sång var det dags att plocka undan allt. Pia var en hejare i köket:

  

Det var en del av de Italienska läckerheterna som blev över.  Dom som ville kunde förbarma sig över dessa. Husse och Matte tog hem en bit "äcklig" ost. Gorgonzola hette den visst. Jag gillar ost, men absolut inte den. Det skall vara något som liknar Gouda eller vanlig Hushållsost. Grälls Inger tog hem något som liknade flotyrkokta potatismosklickar eller rullade mosklickar. "Nu ska min gubbe få si på jolpärur!"

  

 Nu började alla åka hem till sitt. Gunnel, Matte och Husse åkte österut mot Finnmarken i den disiga och regntunga natten. Vid Hållberget såg de en skogshare som redan klätt om till vinterskrud. Som vanligt var det rävar som lyste med sin ögon här och var under resans gång. Nu äntligen hör jag dieselmotorns trygga knarrande uppför Bûdbåkkan och strål-kastarnas sken sveper över hela fäboden. Fort in och elda i alla härdar fastän det strax blir midnatt. Jag hade sovit hela tiden. Jag var ute när det åkte och då fick jag en väldig hostattack. Det är så jobbigt att vara förkyld.

Husse och Matte förberedde morgondagens frukostbord, de skulle upp tidigt och iväg. Jag gick ut en sväng i oktobernatten. Precis när Husse och Matte somnat fick jag tag på en rejäl sork. Med ett glädjeskutt drog jag in den genom kattluckan och skrek högljutt för att visa dem min fångst. Efter någon minut började Husse treva efter strömbrytaren, utan att riva hela inredningen. Han berömde och rosade mig för att jag var så duktig. Som vanligt tog han sorken på sopskyffeln och bar ut den hedersamt på gruset, där jag tog över. Efter ett sista "duktig kisse" från Husse, reglades dörren innifrån och mörkret lägrade sig över gården efter en dag av många och varierande episoder.

Av Walters Edénius - 26 oktober 2010 20:35

"Klockf---n har inte ringt!" ropade Matte högljutt i morse

kl. 7.30 "Vi som ska vara i Bystugan kl. 9.00" för då är syrran och Anna-Maria och mor där och ställer i ordning för dagens höjdpunkt." Husses håriga ben tramsade iväg för att bära sin lekamen till toan. Matte eldade händigt och vant i tre värmekällor på en gång. Jag låg på ryggstödet till soffan i sovrummet och betraktade skådespelet lite på avstånd. Utan meningsskiljaktigheter avlöpte morgonsysslorna bättre än jag vågade hoppas på. Vid midnatt hostade jag väldigt. Husse inbillade sig att jag kräktes på stora rumsmattan. Han for upp ur sängen som en tornado och viftade med armarna som en helikopter efter strömbrytarna "för att kattrackarn skulle ut". Matte vaknade upp ur sin törnrosasömn och sa att Svante har bara blivit förkyld och hostar. Husse avslutade sin energi och släppte ut mig. "Vem sjutton har lust att vara inne vid sådana utbrott" tänkte jag.

I alla fulla fall så for dom iväg med bilen fullastad av diverse attiraljer, nästan som en gammaldags gårdfarihandlare. Vid änkefru Wallins grindhål mötte dom Bonden mitt i byn som var på väg ut för en joggingtur med bilen. Nere i bystugan höll Ann-Lis, Gullis Matte och Anna-Maria på att förbereda med dukning och annat. Husse ställde iordning högtalare och mikrofon. Carina i skolan kom med en snöskyffel, så att handikapprampen kunde ta emot eventuella rullstolar.

  

Husse passade på att gå ut och kika lite på alla fina hus kring bystugan medan han väntade in klockan. I trädet närmast bystugan var det snickarglädje för yngre bybor:

    

Appells stugor ligger alldeles mitt emot bystugan:

    

 Jag brukar ju berätta om Luther-Kroken i mina brev, eftersom det är där vi hämtar vår post. Husse har tagit bilder från två vinklar:

    

Pussen är en liten tjärn nästan mitt i byn och den är kringgärdad av flera stugor bl.a dessa:

        

Uppe på ett backkrön ligger två vackra platser som är näpet bebyggda:

    

Därifrån har man fin utsikt och man ser till Nygårds och till deras hästar.

    

När Husse gick vidare i byn så kom Carina med sina jaktkompisar gående alldeles utanför Noréns.

      

 Efter denna lilla promenad i ena delen av byn gick Husse in i Bystugan och fick då se småtrevliga tavlor på väggen. Där hängde ett porträtt av gårdfarihandlare Hurtigs Alfred från Enviken. Han rönte stor glädje då han cyklade till Dalstuga. Han stammade när han talade "Skskska ddaammmerna hhha nnåggra hhönnsbuuurar?" Alltså han menade damtrosor.

  

Det finns även en kroppslig del av en björn hängande inom glas och ram på väggen (baktanken med detta ben är väl inte att det ska vara hängande):

  

När klockan närmade sig 10.30 kom Nylander Leif med sin beiga folkvagn, sedan droppade det in fler och fler tillslut blev det drygt 40 personer. Egon och Ove spelade "Vägen till Dalstuga" under samlingen:

  

Vid borden satt folk och njöt av umgänget:

              

Egon berättade intressanta saker om Dalstugabandyn och flera av bandyspelarna fyllde i med kompletterande uppgifter.

Vid halvtid åt alla "bandybricka" korv och mos. Dom som var med och spelade i laget förr hade en fin bild på väggen:

  

 

Husse tog ett foto av alla som kunde komma idag. Fast dom ställde upp på podiet i stället för på isen:

  

Tyvärr så orkade inte Sixten komma med och deltaga i detta minnesprogram om Dalstuga Bandyn, men Nils Erik och Egon åkte hem till honom efteråt och då satt dom länge och berättade episoder för varandra.

Hilmas Karin berättade också om en finurlig uppfinning som hennes bror Haldo gjort för att lättare kunna strecka upp isen till matcherna.

  

 Programmet löpte mot sitt slut. Efter uppskattande applåder gick eller åkte var och en till sitt. Fast det var svårt att skiljas åt så tvärt, det blev lite eftersnack utanför bystugan:

      

Husse och Matte for till Boda Kyrkby. Husse skulle till Backåkern och träffa sina fans. Matte skulle till prästgården och sedan till Affes Matte för att hjälpa henne med lite höstsysslor. De kom inte hem förrän vid 18.30-tiden och då satte Matte igång  med att plantera om krukväxter och Husse eldade. Ännu en dag till handlingarna.

 

Av Walters Edénius - 25 oktober 2010 20:08

I dag söndag for Husse iväg tidigt till Boda Kyrka, men Matte stannade hemma hos mig. Hon fortsatte att måla portarna och sedan gick hon på med höststädningen. Hon skulle göra det tills Husse kom hem för att äta. I Boda var det en familjemässa och Boda Diakoni hade skänkt en tuppljusstake till kyrkan. Varje gång det varit barndop så skall det hängas upp ett rött hjärta med barnets namn på. Här nedan kan ni se prästen och staken till höger.  

Husse spelade Höstvisa som avslutning. Sedan var det fika och varmkorv. Inga Öberg gillar varm korv liksom Sofia med dotter från Lenåsen.

    

Ingas man Rolf håller korven i högsta hugg. Hanséns Anna tar det sävligt med maten.

    

Wilma och Lisa Knutsson serverade Ewa fika.

      

Efter detta åkte Husse hem till oss. Det vart lite sent innan Husse kom hem så tiden till nästa händelse blev kort. Både Husse och Matte skulle till Bingsjö Kyrka och jobba. Där var det högmässa. Bland alla gudstjänstbesökarna kom också dom som köpt Dalstuga affären. En jättetrevlig familj, som normalt bor i Kista norr om Stockholm. Dom hade varit upp och tittat här hos oss, men då var inte vi hemma.

I dag måndag jobbade Matte på kyrkogården hela dagen. Innan de åkte ringde Ingels Lena och funderade om korna var kvar här på fäboden. Sedan kom hon gående från Blåbergsåsvägen förbi oss ner mot byn. Matte servade idag alla maskiner och smärjlade upp klipparknivarna och andra föremål med egg. Husse jobbade i Boda och på eftermiddagen spelade han på Diakonin. Finn Gunvor och Gruvås Britta var undrom varför inte tornuret gick som det skulle. Husse kollade med Sanny, som sa att det var trasigt. "Ur led är tiden!" Innan färden hem så var Husse ner till Rättvik för att uträtta några saker. Matte hade plockat i ordning allt och stod väntande vid muren. Jag mötte Husse och Matte när de kom hem. De hade åkt och hämtat posten först vid Luther Kroken och sedan åkte de hem, vid Ponderosa var det spår efter någon som inte förstått att det var halt på vägen. Det var bilspår rakt ner i diket.

Matte och Husse körde hårt när dom kom hem. Efter en snabb fika så kunde dom nu äntligen sätta tillbaka portarna efter fyra strykningar. Det blev jättefint, även jag som är färgblind kunde ana nyanserna.

    

Sedan var det min tur att bli ihågkommen. Matte hade länge tänkt att göra om den lilla lådan, som fungerar som en sluss för mig när jag går in genom kattluckan. Det är en gammal trälåda som Husse klätt invändigt med frigolit. Nu håller Matte på att måla den så den ska påminna om en liten stuga.

  

Hon började även att måla några kvastar. Jag tror Matte förväxlar den annalkande Julen med Skärtorsdagen eftersom hon fixar till kvastarna.

  

Husse eldade i öppna spisen och kaminen under tiden så att färgen skulle torka fort och så vi andra skulle bli uppvärmda av mysiga brasor.

    

Jag trivs verkligen i värmen, ordet spiskatt kan man verkligen förknippa med mig. Jag låg på sängarna precis mellan två brasor. Jag var lite förkyld i morse och hostade, så nu ska jag kurera mig i värmen.

 

 

Av Walters Edénius - 23 oktober 2010 17:00

I torsdags for Husse och Matte ner till Rättvik och uträttade ärenden på Johanssons Järn och BeCa. De skulle åka till Kulturhuset sedan och lyssna på showpianisten Terry Dollman. Men innan dess mellanlandade de på Fricks och fikade eftersom det var så gott om tid. Där satt bl.a Back Per med sina tre kompisar och förde allvarliga resonemang. En av bröderna Spångmyrs kvinna i Ingels, Emretsson, fikade också som flertalet tillfälliga bilrastare.

På Kulturhuset var salen fullt möblerad med stolar men Husse och Matte var ändå först. Husse och Matte gick och tittade på ett bildspel för turister som Kulturhuset förevisade bredvid den uppstoppade björnen. Plötsligt kom en bild från en Midsommardag i Gärdebyn för många årsedan där Husse och Karolina gick nerför Gärdebybacken utanför Perolsgården, spelandes fiol tillsammans med Sörmansbröderna, Hinders Sven m.fl Husse blev lång i syna som ett fiolfodral av överraskningen.

Nu började det strömma in folk i lokalen så Husse och Matte tog plats vid vänster sida en bit in i sammnträdesrummet. Lagom för att se pianistens fingrar och gester. Flera med funktionshinder kom och lyssnade bl.a en som satt i rullstol som Husse skulle hjälpa in över tröskeln. Husses tvära hjälp fick stolar och ett bord i sammanträdesrummet att ramla som ett korthus. "Det var väl ingen som såg honom? Nej men hörde!" Affes Matte fixar säkert iordning detta i morgon, tänkte han med rodnande ansikte. Gamla kamreren Olle Nordkvist kom också liksom en av de dragspelande Nääspojkarna från Getryggen med fru från Hästudden, Gösta Nygård från Garsås, tre kassörskor från Leksands Sparbank, Eskils Bengts dotter Monica med make, Collette kom ned-dimpande intill Matte m.m Dollman körde igång med yviga gester och humoristiska infall i musiken. Han försökte nog efterapa Viktor Borges teknik men löpte inte linan ut. Terry är bosatt på Lisslinda i Plintsberg men är engelsman och turnerat utomlands sedan han var 18 år och han är nu 66 år.

Efter denna upplevelse i fru Musicas tecken bar det av i kylan och halkan hemåt. Luftvärmepumpen hade jobbat och sett till att det var varmt där jag låg och sov.

På fredagen var det hemmadag för oss alla. Matte målade och städade och tvättade. Husse bar ved och tömde aska och sov middag med mig.

  

Sedan for de fram till kyrkan. Först till Nygårds och återlämnade en vedkärra. Där var Bonden mitt i byn och jobbade med hö och visade en riktig råtta som han fångat. Ingen skogsmus. Han skänkte den till mig så jag skulle få varierad kost. Lokalodlat i stället för Euroshopper. Vidare till kyrkogården för att ordna med snön. Husse drog en vält av flera bilhjul som pressade ner snön. Fribergs från Falun var och vinterordnade sin grav. Sedan åkte Husse och Matte och slängde sopor vid depån innan besöket i affären för att träffa Gullis Matte, där var även Pellas Anders. Bonden mitt i byn kom också och gjorde sina inköp.

Mattes målarjobb är evighetsgöra, tänk så många sidor två ytterportar har. Hon har placerat portarna i stora rummet. Det luktar väldigt starkt om färgen, jag nästan inte klarar att sova i rummet, jag går som i ett rus. Husse eldade i kaminen så de skulle torka fort.

  

I dag lördag skiner solen. Affes Matte ringde och ville komma över och hälsa på mig. Men jag tyckte hon skulle komma en annan gång. Hon är ju så allergisk för starka dofter, och att ligga i stora rummet är besvärligt just nu. På altanen är det för kallt liksom i lillstugan. Matte körde igång med att måla en andra gång.

  

Husse passade på att gå ut och fixa ved som vanligt. Jag tog en mus medan Matte pratade med Affes Matte. Bonden mitt i byn kom i full fart uppkörande in i sin hage och vidare ner i skogen. Husse tog några bilder av de hus som solen belyste extra just nu.

                                            

Matte har tagit fram ett par gamla skidor efter sin far. De skall stå där som prydnad i vinter. Sedan har hon arrangerat hässjestänger som en liten gräns på tomten. Där kan hon ju hänga fågelmat. Varför vet jag inte!!!

    

Två tjejer från Hjelm Karls gick förbi nere på vägen. Gunilla först och Inger långt efter. Plötsligt kom Inger upp till oss för hon hittade inte Gunilla. Hon ville låna telefonen här. Få se om de åter möts. Nu har de återfunnit varandra och gråter ut i varandras armar av glädje.

Matte och Husse monterade in en kattlucka åt mig till altanen. De har försökt att locka mig in den vägen, men jag hade ingen lust. Jag vill prova när jag är i fred. Husse har nästan krupit före igenom för att visa. I dag när systrarna från Hjelm Karls var här så befann jag mig på altanen. Nu ska jag gå ut genom den nya luckan, jag smög sakta och tassade ut på den perfekta landgångsstenen som Husse släpat dit. Matte gav mig idel beröm för att jag äntligen tog den vägen.

Ikväll så skall Matte ner till kyrkan och ringa helgsmål kl. 18.00 Först ringer hon genom att gå upp i tornet och trampa i ca 3 minuter och sedan klämtar hon 9 slag i storklockan så alla ortsborna kan förbereda sig inför söndagens allvar med eftertänksamhet. Och så gör de allihop även i Dalstuga och Finnbacka och med tvekan i Dådran. Eftersom klockorna inte hörs dit, dom hörs nog inte till Dalstuga heller.

Av Walters Edénius - 19 oktober 2010 19:41

Vilken blåst det varit i går och i natt, jag låg inne hela dagen och halva natten. Fast på kvällen i går så gick jag ut och sonderade trakten (runt huset). Matte har arrangerat oljetrågsstenen med smågranar och gjort ett antipendium av skägglav som hänger ner. Den ena granen fick stormen grepp om i natt. Men Matte greppade den åter till sin plats. Det har varit två jättedryga dagar för Matte på kyrkogården. Som du kanske märkt har det regnat och blåst men hon var tvungen att trotsa vädret ändå och räfsa löv. Det är ju ingen liten berså som ska räfsas utan en kyrkogård och områden runt om och parkering. Hela hon var blöt och hon hade full fart i verksamheten från gryningen till det mörknade på kvällen då Husse kom och hämtade henne. Hon var totalt slut i armarna och hade huvudvärk efter att vara i blåsten hela dagen. "Åk hem och elda!" skrek hon till Husse. "Jag är inte klar än, det  skall komma fem cm blötsnö i natt och då måste allt löv vara borta" sa hon. Men Husse stannade och hjälpte henne så det blev en aning lättare för henne. Alla vattenkannor skulle in och först tömmas samt andra kärl.

Päkkos Margit hade under dagen varit till Matte med ny-bakade hölbullar som även Husse fick smaka på. Göran från Nittsjö ringde Matte och ville ha fika, då passade hölbullarna bra. Sedan kom Räls Lars med ett skyddsombud av högre rang för att inspektera och kolla av kyrkoherdens protokoll, som inte gällde.

Husse hade det betydligt torrare på sitt jobb. Lika torrt som jag har faktiskt. Men alla olika tjänster behövs var och en på sitt sätt. Det var diakonikretsens möte på måndagseftermiddagen. Husse brukar hjälpa till med att spela lite under inledningen och sedan får han en kaffeskvätt eller rättare sagt teskvätt. Det var Mattes mor och Gullan som kokade och gjorde iordningen denna gång.

I dag var han även i prästgården och jobbade och sedan skulle han på eftermiddagen spela på ålderdomshemmen i Rättvik. Han var upp till Blanks glas och fick en ruta tillskuren och uträttade lite andra ärenden samtidigt när bilen ändå var i Rättvik. Han var till församlingshemmet för att frankera ett brev med frankeringsmaskinen som finns där. Han skulle skicka affischer för det som händer i Dalstuga bystuga om en vecka till Sigvard. Så Sigvard kan sätta upp lite lappar i Finnbacka. Men den där frankeringsapparaten som man skall stämpla "firmaposten" med var förstås trasig. Så det var bara att gå till Fiolen och köpa. När han stod i kassan och väntade kom Gottfrid Uhr från Offerbacken och "bråkade" han har alltid mycket att berätta om det som hänt där uppe. 

Hoppas det kommer mycket folk till Bandytisdagen och att så många som möjligt av de "gamla" spelarna orkar komma och berätta lite. Tänk om det vart så bra väder så alla kunde ta en promenad till Tjäran för att se där bandylagen tränade.

På Prästskogen sjöng de inneboende med i Husses inledande musiktimme innan själva andakten började. Husse hade med sig foton, som han tidigare tagit av Nygårds Bengt, Hemming Tenlen och Elsa Viklund. Dom blev jätteglada. Bengt sa "je skull ju´´nt fassna men e vorte jävlut bra". Efter några fromma fraser från Rättviks diakonissa bjöd Gudrun på fika som passade bra innan färden gick vidare till Enådal och Enåbacken. Sikes Barbro och Karin Ljunggren var också med. Sikes Barbro satt och sjöng med en karl som hette Patrik, som bodde på fyran. Husse tror att han är från Röjeråsen någonstans. Han kunde sjunga allt som Husse spelade. Det blev duettsång mellan Barbro och Patrik i "Barndomshemmet", "Barnatro" och "Kan du vissla Johanna". Fast Patrik visslade bättre än Barbro. Karlar är ju skapta för att kunna vissla efter kvinnor. Men av någon underlig anledning så är Husses mun skapad på annat sätt, när han försöker vissla på mig så låter det i bästa fall som en lergök.

På Enådal har Gunvor Singsjö övertagit kyrkvärdskapet efter Tysk Anna genom att dela ut psalmböcker och tända ljusen. Men ljusen kan hon inte tända för hon når inte upp till tändstickorna. På Enådal satt alla runt bordet och beställde kläder ur Ellos Katalog tillsammans med några ur personalen. Polisman Holger Larsson satt som vanligt i hörnet vid pianot. "Är du gårdfarihandlare?" frågade han Husse när han kom med sin notväska. "Vad är det där för ett fruntimmer?" frågade han Husse när han Rosita kom och hälsade. Rosita ledde andakten och är diakonissa i Rättvik. "Det är Rosita" sa Husse. "Jaha! Rosita Serrano" svarade Holger. Sedan sjöng Holger hjärtligt med i alla sjömansvalserna och de gamla "örhängena" innan den andliga avdelningen började. Efter denna härliga och oförglömliga eftermiddag bland de rara personerna på vårdhemmen var det ett ärende på Expert som skulle uträttas innan hemfärden till Bingsjö, för att befria Matte från sitt slaveri. Då fick Husse veta om ovädret som skulle komma över trakten i natt och till i morgon bitti. Snöslask, sludd, myls, mörg, glopp eller vad man nu säger. Tänk att jag låg kvar inne på kuddarna i Husses och Mattes säng när de kom hem. Jag gick dit när dom åkte i morse och var kvar när dom kom hem. Grannen i Budgårdens lillstuga kom under dagen. Nu lyser det så vackert där och det röker ur skorstenen. Matte har satt igång med att göra fläskpannkakor så de har till matsäckslådorna i morgon. Husse bar in ena vedkorgen efter den andra, sedan hällde han frö i fågelautomaten och var ner och vattnade djuren i hagen. Nu har Matte satt igång med att grundmåla ytterportarna och snart är det dags att dra in hovarna.

Av Walters Edénius - 17 oktober 2010 19:19

Vi sov en halvtimme längre idag. Det var lite segt. Matte upp och hoppade tvärt och eldade i spisar m.m Jag låg kvar på pianostolen. Det rökte ur skorstenen nere i Bûdgården. Där höll dom på att packa i lite grejor i bilen. Matte fortsatte med höststädningen ute. Husse "dammsög" gruset från alla gamla löv. Matte målade en dörr vacker grön, nästan Rättviksgrön. Grålle fick komma in i sitt garage och slippa bli våt om "fötterna". Nu blev det lunchdags och duschdags. Husse och Matte skulle fram till kyrkan och ha körövning med Bingsjökören. I dag skulle Päkkos Margit och Snälles Siv bjuda på kaffe efter övningen. Jättegott bröd. Dom är riktiga mästarinnor på att baka. Här under kan du se hur alla trivs vid fikabordet.

            

Sedan skjutsade Husse hem Matte som skulle höststäda inomhus under tiden. Husse fortsatte till Boda Prästgård där det skulle firas Diakonins dag. Det var nästan fullt med folk i stora salen. Rudman predikade och Husse spelade. Han avslutade med att spela Aftonklockorna. Utanför var Konsum Daniel, Knuts Järk och Mårshagens Carl-Oskar och apade sig vid fönstren. De knackade på fönstren och försökt få uppmärksamhet. Husse smög ut efter dom och såg vilka det var. Sedan ropade Ulla ur Diakonin in dem för att ge dom fika och då kunde dom inte hålla sig ute längre. Då avslöjade dom sig. Dom får säkert inget gott fika hemma dom arma stackars ungdomarna, därför måste dom agera "se mig, hör mig". Det var många ur Diakonin som var med under kvällen bl.a Käck Britta, Gullan Matsson, Giftings Ruth och hennes systrar Marilyn och Violette, Eivor Vikström, Gunvor Singsjö, Nanna Jannes, Ann-Britt Lärkas, Anna Hansén, Barbro Gunnarsson, Sanni Ollas, Finn Gunvor, Walters Ann-Lis, Gruvås Britta, Angantyrs Eva.

Snart kommer nog Husse hem igen, hoppas han kör försiktigt nu när älgarna ärskrämda.

 

Presentation

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14 15 16 17
18
19
20
21
22
23
24
25 26
27
28
29 30 31
<<< Oktober 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Följ bloggen

Följ Budkatta med Blogkeen
Följ Budkatta med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se