Dom säger på radion att vintern ska komma nu. Jag känner det i kroppen och vet det långt innan det marknadsförs via etern. Det kryper i kroppen och jag blir ruggig, jag vill vara inne i värmen och bara i nödfall göra det av nöden. Men nu på morgonen är det snöfritt. Fåglarna vid automaten slukar i sig solrosfrön. Det är massor av domherrar, blåmesar och talgoxar. När Husse skall fylla på automaten sitter nötväckorna otåligt tjattrande alldeles intill och tycker att "tankningen" fungerar släpigt. Husse hinner knappt lägga på locket innan dom är där. Matte jobbar inne i kyrkan i dag liksom i går med att putsa fönster på alla sidorna. Utsidorna går ju inte att putsa när det är minusgrader men resten, och det är också innanfönster. Sakristian och läktaren är klara samt ett av dem i koret. Husse är i Boda och jobbar med sitt. Idag skall han spela på Backåkern. En av veckans höjdpunkter. Dessförinnan var han och tömde sopor och affischerade. Han var även upp till Sanny på kyrkogården för att få hjälp med att fylla luft i ena framdäcket. Det såg visst ut som s.k pyspunka. Det var bara 1,5 kg och 2,3 är det normala. Hoppas det håller till i morgon då han skall ner till Rättvik på personalsamling.

Inne på Backåkern var det som vanligt. Gunnar satt och åt sin efterrätt. Knapp Britta kom gående med rullatorn "Kommer du idag? Vad roligt!". Inga satt vid bordet och Husse talade om att han skulle spela en stund. 

Klara på Blecket kom och hälsade på de boende och hon satte sig med Irma som var fryssen. Klara, som är en gammal och van hemsamarit, svepte över henne en värmande filt.

Birgit älskar musik "det här är det bästa som finns" och så klappar hon i händerna.

Gullan som hon kallas, var på ett strålande humör. Husse skulle gå ut en sväng och kolla däcket på bilen. Hon funderade var han skulle ta vägen. Men hon var nöjd att han skulle komma tillbaka och spela. Hennes son Jelk Roland, som avled i fjol, var och hälsade på henne dagligen tidigare. Han var väldigt engagerad i andliga frågor och bydokumentationer över Boda Kyrkby och särskilt Kärvsåsen. Men han hade problem med sin diabetes, och han tålde inte rökt lax.  

Maj skriver alltid en lista med olika musiktitlar, som hon vill att Husse skall spela. Ibland säger hon "nu spelar du en låt som var på den förra listan, men det går bra i alla fall".

Efter Rudmans förkunnelse måste Husse åka iväg. Han ringde olika gummicentraler i Rättvik men alla hade fullt upp. Husse åkte hem och hoppades på att luften skulle hålla till Rättvik nästa dag. Han hämtade Matte i Bingsjö och de åkte hem till mig och eldade. Lite senare på kvällen började det fruktade snöfallet. Jag gick ut mot min vilja och mitt i allt lyckades jag ta en ganska så stor sork dryga 1 dm lång. Husse stod och borstade tänderna när jag sprang förbi honom genom kattluckan. Matte sa något ohörbart när jag lämnade fångsten på stora rumsgolvet. Matte skulle ta en bild av mig och sorken. Plötsligt fick sorken liv? Den kutade iväg längs golvlisterna bakom pianot och vidare in bland fiollådorna och bakom bokhyllorna. Nu var Matte irriterad, lindrigt uttryckt. Husse, han satt på toa och var helt ovetande om detta spektakel. Jag tyckte det var väldigt roligt att Matte och jag skulle hjälpas åt med detta. Matte stod vid ena sidan av hyllan och jag vid den andra. Ibland stack sorken ut nosen här och ibland där. Så kom Husse beväpnad med sopborsten. Jag som har bra hörsel hör när sorken springer bakom hyllorna, så jag kunde vägleda Husse och Matte vart den löpte åt för håll. Nu började Matte och Husse bli lite väl högljudda för att skrämma fram den. Ni får väl hålla på själva tänkte jag, och lade mig att beskåda evenemanget på håll. Nu monterade de upp en råttfälla på var sida, åtlad med 70 % kakao. Ibland var den halvägs inne i fällan, men så fort den anade skuggan från de mina, pep den iväg bakom hyllan. Husse tätade nu ena sidan av hyllgaveln med notböcker, så nu var det bara en sida att passa. Och nu kom det dit två fällor. Plötsligt kom den fram och ena fälla slog igen med ett skrammel. Den arma sorken, som då var totalt stressad, blev så rädd av smällen att den svimmade bredvid fällan utan att bli träffad. Husse dit med kvasten för att få slut på cirkusen, men han lyckades inte träffa bytet annat än på bakkroppen, så den ålade iväg bakom hyllan igen. Nu gav dom upp. Nu ligger den väl och dör där bakom, sa Matte. Hur ska inte det lukta sen i flera veckor? Matte hägnade in platsen med diverse skivor så att den inte skulle kunna komma vidare, utan bara fastna i fällan. De gick och lade sig och hoppades på att den skulle fastna under natten, när allt lugnat ner sig. Det dröjde inte länge förrän fällan skramlade till. Jag hoppade dit, över Mattes finurliga skivor. Där var det ett blodbad. Husse och Matte kom ångande från sina bäddar. Jag stack då iväg ut och hade klivit i blodet. Så det var spårstämplar ända in i köket. Nu var det slut på detta skådespel. Den fastnade perfekt och Husse slängde ut den i snön. Matte torkade blod. Nu blev det äntligen lugn i huset. "Bara nu inte Svante kommer in med en ny råtta" sa Matte.