Alla inlägg under december 2010

Av Walters Edénius - 31 december 2010 23:45

Nu är det sista dagen på detta år. Matte och Husse jobbar till och från hela dagen. Matte är inte riktigt pigg, men hon måste bortse från det och köra på ändå. Kl. 10 skall det visst bli någon övning i kyrkan för julspelet som går av stapeln på söndagkväll i Bingsjö. Kören, spelmän och övriga som agerar skall träffas och repetera. Det var nog närmare 20 personer som kom och det fattades kanske 10 stycken som inte kunde komma just idag. Efter denna övning så åkte Matte och Husse till affären och handlade. Där var det massor av folk. Hela affärsparkeringen var full av bilar och skotrar. Efter att de mina kommit hem och eldat, så skulle det bli "dopp i grytan" som lunch. Husse skulle sedan till Boda och spela på en Nyårsbön. Han håller ett musikprogram på orgeln och det avslutas med att prästen håller "en stilla suck". Husse spelade idel kända stycken så att det inte skulle bli för svårsmält att lyssna på. Han spelade bl.a "Håll mitt hjärta" av Björn Skifs, Temat ur filmen Bröderna Lejonhjärta, Secret Gardens omtyckta Adagio, "Ser du stjärnan i det blå". Flera Silverbergsbor kom såsom Åke och Marianne och byns egen präst, David. Mattes mor var också där liksom Gullan, Hanséns Anna och Giftings Ruth. Under tiden Husse spelade så arrangerade Matte och jag en festmiddag till kvällen. Svampsoppa på trattkantareller, ädelostgenerad älgfilé med krocketter, sirpasgratinerad äppelpaj med vanillinsås. Vilken meny! Tänk vad jag kan komma på! Sedan fika med gott bröd. Efter maten tittade de en stund på TV. Matte låg och vilade sig och jag låg på Husses säng. Kl. 23.20 åkte de ner till kyrkan för att ringa in det nya året, såsom det görs i alla Sveriges kyrkor. Nere i byn lyste det maschaller utanför varje gård. Byn skänker fyra maschaller till varje hushåll att tändas utanför respektive stuga på vägen, för att markera högtidligheten. I Bingsjö stod det några vid bystugan och väntade in tolvslaget. Då skulle dom sända upp en sorts ballonger som innehåller varmluft och någon sorts ljus. Av varmluften är tanken att de skall lätta till skyn. Den första lättade lite blygsamt och placerade sig i ett av Sivs äppelträd. Men där gjorde den en stor uppgift genom att lysa upp tomten. Husse och Matte skottade lite kring kyrkporten. De ringde i varsin kyrkklocka i fem minuter. Matte ringde i lillklockan och hon var väldigt på hugget för klockan slog runt sin egen axel ett par gånger. Det sprakade fyrverkerier från alla väderstreck. I vår hemby skulle det avskjutas från Storbryggan och det syntes ända till Bingsjö liksom projektilerna från Grejsan. Klockan var nu en halv timma in på det nya året och Husse väntade en massa SMS men det kom i alla fall ett från Lucian i Boda Kyrkby, som Husse blev jätteglad för. Det hade snöat drygt 1 dm så det var bara att köra igång runt ytterdörren och till vedboden. Resten får tas nästa dag.

GOTT NYTT ÅR alla vänner som hälsar till mig och frågar efter mig, samt till alla andra som är av samma skrå. 

Av Walters Edénius - 30 december 2010 17:30

 Prosit! Idag var Matte inte i form, hon kände sig olustig med värk i kroppen och lite snorig. Hade hon varit en vanlig anställd så hade hon kunnat sjukskriva sig, men så är inte detta jobb. För det åker inte upp någon från Rättvik och fixar till i och vid kyrkan här.

Husse var i går kväll och skottade en gångväg till grannarna i Päkkos som skulle tillbringa helgen här. Det är ju inte så roligt att trava i nästan meterhöga drivor. Älgarna däremot har gått fram och åter vid Päkkos och runt Stur Olles och vidare ner mot Bûdbåkkan. Det är två stycken friska och robusta exemplar av Skogens Konung. Det har även varit vargar i farten på vägen hit för några dagar sedan. Det var spår även i backen ett par hundra meter här ifrån. Förmodligen har också 

vargspårare snokat rätt på spåren, om man ska tolka bilspåren och körningen rätt.

Under förmiddagen åkte Husse och Matte iväg och jobbade. Matte skulle alltså till kyrkan och byta ljusen i kronor, fönsterstakar och kandelabrar m.m. för stumparna räcker inte över julspelet som skall gå av stapeln på söndag eftermiddag. Sedan måste kyrkan dammsugas och hyfsas till efter julottans gudstjänst. Husse åkte till Rättvik för att spela på en begravning av Elsa Viklund. Elsa och Husse hade mycket gemsamt genom musiken. Hon sjöng och spexade vilt när han spelade. Hon kom alltid till Enådal då det var gudstjänst och livade upp med sitt glada och positiva sätt. Hon donerade sitt piano till Enåbackens samlingssal.

  

Idag skulle hon begravas i Rättvik och det samlades ca 50 personer i kapellet. Hon älskade att höra Christer Sjögrens sång, så det spelades ett par extra låtar med honom på CD-spelaren utöver den traditionella musiken. 

  

 En öllkall frå Prästbûdom var där, alltså Got Bertil, vackert högtidsklädd i dräkt och päls. Husse ledde ett par allsånger på minnesstunden i Församlingshemmet, sånger som Elsa sjöng "Barndomshemmet" och "Violer till Mor".  Efter denna minnesvärda högtid efter Elsa Viklund från Vikarbyn ställde Husse kosan mot Finn-marken för att hämta Matte och åka hem till mig, som låg och väntade. Grannarna i Päkkos hade kommit vid 14-tiden och där rökte det nu ur skorstenen och det lyste hemtrevligt i fönstren i stugan bland de snöfyllda granarna. Matte och Husse gick dit och hälsade dom välkomna till Bûdär och önskade Gott Nytt År.

Av Walters Edénius - 26 december 2010 23:30

Jag vaknade tidigt eftersom vi skulle få främ-mande under förmiddagen. Nu ska jag ut och ut-rätta behoven, tänkte jag. Vad snopen jag blev! Det hade snöat ett par decimeter och mera på sina håll. Det låg drivor närmare en meter höga och där emellan kunde det vara barjordt. Hur gör jag nu? Det fanns några ställen dit jag kunde hoppa och ordna till mina bekymmer och så in fortare än kvickt. Husse kom ut och började fixa till runt trappan och bort mot garaget liksom ner i backen. Husses yngsta kôlla ringde och sa att de inte tordes ge sig iväg med småbarn och allt när det var så besvärligt väglag åt vårt håll. Så det blev inget främmande och det var skönt att veta att de inte gav sig iväg när omständigheterna var som dom var. Vi bor ju i Norden och då blir det vinter och man får rätta sig efter den ibland. Husses äldsta kôlla ringde och bjöd över Husse och Matte dit i stället för i Siljansnäs var det inget oväder. Fina vägar, ingen blåst och det snöade inte. Riksväg 70 var också problemfri. Efter vissa överläggningar bestämde de sig för att chansa och åka dit i stället och det skulle även vårt främmande göra. Det gick hyfsat att köra ner Bûdvägen till byn. Dom spårade ända till Bingsjö. Framåt Gravsjön blev det bättre väder och så blev det undan för undan. I Siljansnäs var det planerat för en jullunch och barnen Märta och Tyra var uppåt värre när dom fick främmande.

  

Deras pappa, Göstas Far, gick och sjöng på psalmen 41 "Vem är det som kommer på vägen?" Under det han skalade jolpärur, som det heter där.

  

Precis då kom familjen från Hjortgården och nu var det nästan fullt hus. Husses äldsta dotter samlar på änglar och den här ser väldigt kropps-ligen utvecklad ut.

  

I köket diskuterades väder och vind samt barn och recept med Karolina, Matte och Charlotta.

  

Elsa, Emma och Emil satt tysta och försynta och åt den goda julematen.

      

Göstas Far satt och grubblade. "Det här blir ett dyrt kalas, hur skall jag finansiera detta?"

    

Efter mat och fika blev det julklappsdags och Göstas Far skötte utdelningen under Märtas överinseende.

  

Det spritter i benen på Märta och Tyra när de provade sina nya slalomhjälmar.

  

Elsa är en riktig mamma, som är omsorgsfull om sina dockor. Hon packar med sig kläder och annat som kan behövas när dom skall resa.

  

Gullis Matte ringde till Husse och sa att dom skulle ge sig av hem för det hade kommit så mycket mera snö. Sagt och gjort. Husse och Matte packade sig iväg hemåt. Det var jättebra väg och väder ända till Ingels. Där började de så smått blåsa och sedan blev det mer och mer hela vägen till Bingsjö. Det var tur att dom hade gjort bilspår på Bûdvägen, så de hade några spår att följa. Uppe vid grindhålet fanns det tre stycken drivor som var ca 1 meter höga. "Hur ska det här gå?". Husse tog fart och körde rakt igenom och i ett stort snömoln stod de plötsligt utanför garaget. Jag var jätteorolig för deras resa. Men nu kom de hem, helskinnade. Det var ju så många olyckor som det berättades om på nyheterna hela tiden.

 

 

 

 

Av Walters Edénius - 25 december 2010 20:30

Klockan ringde 02.00 och Husse for upp yrvaket och funderade vad som stod på. Det tog en ganska lång tid innan han erinrade sig att dom skulle jobba på två julottor om en stund. De eldade och åt tidig frukost och packade matsäck. Sedan ålade dom på sig sina sockendräkter och for iväg i den -20 grader kalla julnatten. Knutes Astrid stod redan och väntade utanför kyrkan i kylan. Matte tände upp maschaller och alla levande ljusen i kyrkan såsom sed är på julottan. Kören skulle öva klockan 04.00 och dom hade också sina dräkter på sig. Lars i kören spelade fiol till vissa sånger. Lars och hans bror Mats brukar hjälpa Matte med att ringa i kyrkklockorna liksom i Dådran-triangeln. Det är ju ingen kyrkklocka där utan en stor smidd järntriangel, tillverkad en gång i tiden på Dådrans bruk. Man slår på den med träklubbor, förstärkta i ändarna med järnband. Det kom ett 50-tal människor. En del sömniga, andra pigga och vissa med stundens allvar i sinnet. Sigvard, som alltid far som en svedd vessla, var kyrkvärd och skojade med alla som kom. Efter sista körsången i Bingsjö åkte de vidare till Dådran för en repris. Mats åkte i förväg och började tända upp kapellet med levande ljus samt maschaller. Det går inte för Husse och Matte att hinna med det då de måste släcka allt först i Bingsjö och låsa samt vänta tills prästen samtalat med alla. Knutes Astrid och Snälles Siv åkte med i samma bil som Husse och Matte. I Dådran hade inte tempen gått upp mer än till 10 plusgrader, trots att radiatorerna varit på maximal inställning. Alla satt ruggiga som om dom skulle sitta på älgpass. Men ju fler som kom desto varmare blev det. När det var slut hade det kommit upp till +16. I Dådran var det mindre folk. Det var ägaren till herrgården med sin son, solosångaren. Så kom han som har dom skälliga draghundarna. Katter är ju inte så ljudliga som hundar, men draghundar brukar nog låta mer än andra. Dom sitter väl i drag kanske? Det kom inga från Gärdsjöbyarna eller Blecket som brukligt och Solbergarna var i Norrköping. Efter ottan serverades det julkaffe i bystugan, men Husse och hans tjejer i bilen ville åka hem eftersom de varit upp sedan kl. 02.00 och sömnen började göra sig gällande. Vid 9-tiden kom dom hem till mig. Husse och Matte alltså! Jag låg på amerikakofferten och lyssnade efter dem.

  

Det gick lätt för dom att få varmt igen eftersom värmekällorna inte hunnit kallnat. De åt lite och jag gick ut en sväng. Husse och Matte brukar alltid lägga sig och sova några timmar efter ottorna för att komma i balans. På kvällen skulle Johanna och Fredrik komma och äta julmat hos oss. Det var synd att inte Melker var med, han är så tuff. Det var full fart vid spisen och det dukades fram allt möjligt med julan-knytning.

  

En liten julklappsutdelning stod på programmet efter fikat. Husse fick en fin skjorta och två fina slipsar samt ett foto av Melker. Matte fick en bok som hette "Hönsen". Matte är så intresserad av att skaffa höns någon gång framöver. Jag delar inte hennes glädje över dessa näbbiga tvåfotingar, som lämnar två-färgade visitkort överallt.  Johanna och Fredrik var kvar och umgicks till 23-tiden. Det syntes och märktes ute att det skulle bli oväder. Det började så smått blåsa och snöa lite finkornigt. Kylan höll i sig till ca -17 grader. I Boda kyrka hade det varit julnatts-mässa och det kom bara 26 personer. Normalt brukar det komma närmare 100 stycken till denna gudstjänst. Det var -27 grader och det blåste 25 sekundmeter, sa vaktmästaren. Där uppe på Budbacken är det väldigt kallt när det blåser. Dom var duktiga dom som gav sig dit.

Johanna och Fredrik åkte sedan åter till Hjortgården där de kinesade över hos Charlotta och Alm Micke.

Av Walters Edénius - 24 december 2010 22:00

Nu är julafton här med bister kyla och rå luft. Jag mår väldigt illa av att inte kunna vara ute och kolla sorkbeståndet hos oss och nere i Bûdgården. Bûdgårds Far var visserligen här några dagar och checkade av fällorna men han hör ju inte när sorkarna kutar under snön, som jag hör. Husse och Matte packade bilen och for i väg till Boda Kyrkby på förmiddagen. Men först så stannade de i Bingsjö och skottade av kyrkogården och höjde värmen i kyrkan till julottan. Päkkos Margit kom och tände ljus på graven. Husse och Matte åkte vidare till Dådrans kapell för att kolla de nya radiatorerna. Det var sannerligen tur för det var bara 10 grader varmt inne fast elementen varit på ett par veckor. Nu ställde Matte upp dem på max och hoppades att det skulle hända något radikalt genom de moderna värmekällorna. Under tiden skottade Husse gångvägen. I Boda kyrka skulle det bli en s.k samling vid julkrubban. Barn och vuxna som kommer till kyrkan hjälps åt att placera figurerna på rätt ställe så att krubban blir fulländad. Husse sa att det blåste snålt på kyrkbacken i Boda och det var -27 grader. Då gällde det på för näsan så den inte frös av. Det var inte så många som tordes ut för att höra Guds ord denna grymt kalla förmiddag.  Prästen Lennart hade som dagens assistent vid krubban Bränd Anna-Greta.

Det var åtminstone två små barn som kom fram och hjälpte till, men även deras anhöriga. Fräs Anders Annas Clara var inte blyg att hugga tag i de trevise männen över bröstkorgarna.

    

Fräs Anders själv hängde upp ett par änglar i riset. Han gick iväg precis när Husse skulle ta en bild.

  

Husse satt som vanligt vid orgeln och spelade som avslutning en melodi ur Walt Disneys Julprogram "Ser du stjärnan i det blå". Det var en och annan som redan såg sömniga ut.

  

Efter denna stund i kyrkan var Husse och Matte bjudna till Walters Mor på julbord. Hon hade som vanligt dukat upp rikligt med läckerheter som smälte i munnen. Jag var hemma med mitt torrfoder och vatten. Men så är jag bra i magen också.  Walters Mor skulle sedan åka med Husse och Matte till Bûd Mases där hon skulle fira jul med sin senaste dotter och familj. Det var väldigt kallt ute och det började även bli lite rått inne hos mig, men när de kom hem och brassade på i spisarna stod det inte länge på förrän det blev njutbart. Husse och Matte kröp i säng tidigt eftersom de skulle upp vid 2-tiden för att åka och jobba på julottorna. Kl. 05.00 i Bingsjö och 07.00 i Dådran.

"God Jul"! Eller för att citera gamla kemiläraren i Rättvik, Sven Swenn "Gul Jod"!

 

 

Av Walters Edénius - 23 december 2010 23:45

  

Det närmar sig dagen som alla längtar efter. Men idag, da´n före, brukar vi fira jul med Mattes barn. Dom kommer till oss och vi gör en sedvanlig "julafton" dagen innan. Dom skulle komma framemot 13-tiden, efter det att Affes Matte slutat dagens id på Kulturhuset. Idag skulle Husse och Matte vara hemma hela dagen, jätteskönt! Uffe kom upp med plogen och gjorde julfint. Det ser så pampigt ut när detta monument på hjul svänger och fixar undan snön galant och fint under Uffes säkra ledning.

Husse höll på att fixa in ved och annat medan Matte lagade mat. Husse dukade i stora rummet. Vår tomte, som sitter på altanen, fick byta utséende. Tomtemasken skulle bytas till ett fagrare ansikte, eftersom Ricard skulle låna tomte-masken till julaftonskvällen, då han skulle tjänstgöra i Gulleråsen.

    

Jag gillar inte detta utséende, det är skrämmande på något sätt. Men vad gör väl det, lite kul måste vi ha. Matte tycker det går så lätt att laga mat här i Bûdär. En vedspis har så många möjligheter och det är varmt överallt på den. Sedan blir det också varmt inomhus.

Nu kommer det en bil glidande uppför backen i kylan. Vad bra att Uffe gjort vägen så fin, nu när det kommer en bil som inte är van vid skogsvägar. Men den körde upp utan problem. Annica och Ricard kom fullastade med paket. Jag satt i Husses famn och kikade ut på dem. Jag kände igen dem faktiskt, jag är ju inte färgblind.

Det blev en trevlig kväll med god mat och många skratt för dom som kan skratta, jag somnade tvärt i Jesu Krubba efter en hektiskt lekstund med Annica.

  

Tänk att även jag fick en julklapp från en person i Bingsjö, jag utropar ett att högljutt "tack" för den fina presenten som ni kan se står lutat mot min säng.

  

Det var en talbok om en katt, kan det bli bättre. De andra fick också paket. Jag gav Affe ett paket med kattmat, som han direkt nosade rätt på när Annica kom hem fram på natten.

  

Ricard fick ett spel om matlagning. Frågor och svar som man skulle försöka klara ut. Det passade ju bra för honom som gillar sådant. Dom satt länge och spelade detta under kvällen medan jag fortsatte min skönhetssömn. Sedan blev det tomtegröt och skinktuttul.

Snön lyser vit på taken endast tomten är vaken. Få se om det kommer någon hit. Jag har viss kontakt med dessa.

Av Walters Edénius - 19 december 2010 23:45

Idag söndag har Husse och Matte fått en ledig söndag. De körde hårt i morse med att skotta och skotta. Det snöade och blåste hårt, så det hade blivit drivbildningar här och var. Mattes mor var i Bûdmases och vaktade min kompis Gulli eftersom folket där var till Stockholm med julklappar. När vi hade fått uppskottat här på gården ringde Matte till sin mor och funderade om hon inte ville komma upp och äta tomtegröt och skinkstomp tillsammans med oss. "No problems" svarade Mattes mor på klingande engelska. De åkte ner och hämtade henne. Jag låg i krubban som Jesusbarnet när hon kom.

Husse frågade svärm-mor om hon inte ville följa med till Tängergården och lyssna på Tänger Pojkarnas julprogram. Men hon hade ingen lust att åka ut i ovädret. Oväder var det ju så det förslog. Ingen tillstymmelse på bedarrande av vinden. Men Husse och Matte åkte iväg ändå. Det skulle sjungas julvisor från Bingsjö och bl.a det lät lockande för Finnmarksbor som oss. I Tängergården hade det börjat samlas folk så smått trots ovädrets makt. Silja stod i köksgluggen och serverade varm och god glögg tillsammans med sitt barnbarn. Tänger Pojkarna var som vanligt i våldsam musikalisk form. Denna gång hade de med sig två musikgäster. En som sjöng och en som blåste något som Husse trodde var trumpet, men Matte rättade honom och sa att det nog var en sopransaxofon. Kvinnan som sjöng hette Eva och hade en ljuvligt len röst, men kunde ändå komma högt i registren. Här står hon och sjunger med Jonas som bakgrund. Tyvärr som kom inte hennes tomteröda skor med på bilden.

  

Egon ser alltid så förnöjsam ut när han spelar dragspel. Han trivs nog med musiken. Jag önskar att Husse kunde se så där glad ut när han spelar.

  

Det blev ett break i spelmännens program då Eva och hennes blåsare skulle ta över. Egon och Karin sitter här och njuter av tonerna från en Estnisk julsång. Verkligen andaktsfullt.

  

Det blev ett stilbyte i programmet och Dan Anderssons "Julvisa från Finnmarken" eller om det var "Finnvisa från Julmarken", som sjöngs av Tjäder Thomas i Båkkar. Både han och Jonas smyckade sig i hattar för att komma till sin rätt.

    

Plötsligt så tyckte Husse att dom började krama varandra ganska intimt, men dom gjorde ett avancerat trick när de spelade på ett mycket intressant sätt. Jonas har armarna om Thomas hals och spelar på något sätt.

  

Du kanske själv kan se hur dom trasslar in sig i sina armar med stråke och allt. Förra gången när deras pianist spelade så blev jag väldigt begeistrad av hans bredrandiga strumpor. Det blev jag även idag. Denna gång hade han långrandiga strumpor. Han har alltså två par att byta med. Coolt!

  

Plötsligt så började det rinna snålvatten ur mungiporna på Husse. Ja även från flera andra personer i lokalen. Det började dofta angenämt "Janssons Frestelse" från köket. Kan det verkligen vara rätt? Jovisst! Froms Pelle vädrade också mot köket. Magnus som just då sjöng "Sjömansjul på Hawaii" började också känna doften av mat, han blev just då vrålhungrig och tänkte ta en tugga av mikrofonen. Mat-oset gjorde musikerna hungriga och de avslutade strax med bl.a Trettondedagsmarschen från Bingsjö. Men de satte också i gång med att hurra för Siri, som de flesta tycktes känna igen. Husse kunde inte riktigt placera henne, men han trodde hon var från Linghed med tanke på modellen, eller också var det hon som var Janssons Frestelsen.

Nu var denna trevliga afton slut i Tänger och Husse och Matte åkte norrut liksom Froms Pelle med fru. De låg efter varandra hela vägen till Lamborn men Pelle körde vidare en mil för att komma hem till Svabensverk. Det var oplogat överallt utom vägen hem till oss i Bûder. Matte gick ut på lindan och mätte snödjupet och det var 64 cm. Det skall komma ytterligare ett par decimeter på julafton, var lägger vi det? Oj vad Gud är god!

Precis när vi skulle lägga oss kom en svart stadsjeep av japanskt märke upp på gården. Vår garagestrålkastare tändes när den smög upp på backen, och då blev jeepens besättning skrämda och kastade i backen. De backade skickligt ner till Nygårds där de kunde vända och ge sig av ner igen. Konstigt folk som inte kom in när det lyste överallt? De kanske trodde att vi ägde en snöskoter som de ansåg behöva bättre än oss. Vi som som inte har några maskinella finesser förutom bilen och elvispen.

 

 

 

 

Av Walters Edénius - 18 december 2010 20:15

Vad mycket vinter det är redan, det är ju bara början av årstiden. Det bara snöar och snöar. Jag går obehindrat utan att synas på de upp-skottade vägarna som Husse och Matte gjort. Jag undrar vad man gör av all snön. Det sägs att det skall bli fruktansvärt snöväder på själva julafton. Åsa Bodéns väderprognoser stämde bättre än denna datori-serade dito. Idag lördag är det väldigt mycket att stå i för de mina. Jag kommer att vara själv i huset från tidiga morgonen till sena kvällen. Jag tycker att det kan bli lite tråkigt frampå eftermiddagen och då brukar jag gå ut en sväng för att konstatera att jag måste gå in snabbt för att inte frysa ihjäl.  Jag behöver aktiveras av någon för att känna mig tillfreds och då brukar jag leka med vävspolen och låtsas att någon drar den framför mig.

Husse och Matte åkte ner till kyrkan för det skulle bli begravning av Affes Mattes farmor. Annica skulle sjunga solo på den begravningen för att hedra sin kära farmor, som hon älskade så mycket. Annica sjöng en melodi ur filmen "Titanic".

  

Husse gjorde sitt bästa för att kompa henne. Husse och Matte hade lämnat en bukett från oss. Du kan se den här med röda bär och enris. Farmor var en naturens människa och levde i gammal Finnmarks-bebyggelse i stor del av livet. Hon älskade det som naturen gav.

  

Det var så vackert i kyrkan med alla ljusen som brann, en riktig julstämning, var det någon som sade. Matte hade verkligen  velat gjort det så fint som möjligt till Annicas Farmors minne. Husse kände också igen henne ganska bra. Hon sa till Husse en gång att "jag tycker du skall sjunga sången Sköna Människor med ungdomskören".  Husse gjorde även så och den blev väldigt omtyckt. Under minnestunden i bystugan sjöngs bl.a den sången som allsång.

  

Husse måste efter denna minnesvärda stund åka till Boda Kyrka för att medverka på en annan begravning. Utan för på vägen vid bystugan i Bingsjö kom en av Finnmarkens luciatärnor med spark och draghund. Hon såg nästan ut som en tomtenisse.

  

Matte följde också med eftersom det var Luciatåg i Boda på kvällen. Hon skulle vara en av tärnorna. Även i Boda var det en mycket högtidlig begravning där de anhörigas känslor präglade utsmyck-ningen av kistan. Eftersom den avlidne var jägare så fanns det en snidad jägare med hund på locket.  

Även där var det många ljus tändna som gav en varm och hjärtlig atmosfär.  Husse spelade flera musikstycken som hade julanknytning. När denna akt var över började Matte och Husse att förbereda kyrkan för att sjunga in julen. Stolar skulle fram i koret och altarringen skulle monteras bort för att bereda plats åt alla medverkande. Kören skulle ansvara för ett Luciatåg. Spelmanslaget skulle spela sina vackra låtar. Det är mycket som skall göras bakom kulisserna som inte besökarna vet något om. Det kom folk ganska tidigt, ca en timme innan. Kyrkan blev nästan fullsatt. Majvor i kören var årets Lucia. Här sitter kören under det att Spelmanslaget gör en av sina avdelningar.

  

Spelmanslaget framförde många vackra låtar från trakten. I Boda finns oerhört mycket vacker musik. Jag delar inte den uppfattningen utan relaterar vad jag hört. Fiolmusik låter skit tycker jag, tacka vet jag svagt spelad pianomusik utan att Husse sjunger.

  

När denna kväll var över satte Husse och Matte igång med att återställa kyrkan som om inte något hänt. Sanny högg i och lyfte altarrings-sektionerna tillsammans med Husse. Husse och Matte skulle även ha med sig släpkärran till Bingsjö. Matte skall köra snöslungan på den och fixa iordning på Dådrans kyrkogård. Det är så mycket snö där också. Det är så pass höga snövall så snöslodan blir värdelös. Därför tänkte hon slunga i väg den till Marnäs.

 

Presentation

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4 5
6
7
8
9
10
11
12
13 14 15
16
17
18 19
20
21
22
23 24 25 26
27
28
29
30 31
<<< December 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards