Minus fjorton grader men ett vackert landskap att se ut över. Jag sitter gärna på ryggstödet till soffan och kikar ner mot Bûdgården.

Husse och Matte for iväg till kyrkan vid elva tiden för att ta emot en flock med SPF:are från Mora som ville bli guidade i kyrkan av Matte.

De fick lyssna till hur trakten var från den finskspråkiga tiden fram till nu. Det fanns till och med psalmböcker på finska. (Husse vill återinföra det, så kanske det kommer lite fler folk i gudstjänsterna. Det beror förstås på språksvårigheter att man är hemma och servar sparkarna). Hur kyrkobyggnaden förändrats för att inte tala om var Finnmarksborna var tvungna att begrava de sina innan kyrkogården kom till. Än i Boda och än i Rättvik och det var vintergravar. 

De lyssnade andäktigt på Mattes redogörelse. Husse släppte ut luften ur orgeln genom att spela "Den signade dag" på melodi efter Nyåkers Mor i Bingsjö och som avslutning "Trettondedagsmarschen" efter Hjort Anders Olsson.

Matte fick ett par Moraänglar på skaft, antagligen skall dom stickas i skinkan (på grisen) eller i knapphålet. Mannen hade bott några år i Rättvik för länge sedan. SPF:arna tyckte det kändes så välkomnande att komma till kyrkan eftersom Matte tänt maschaller vid porten. Innan dom återvände till bussen så gick de in genom ena sakristrie-dörren och ut genom den andra. Det påminde om den gamla termometern "Gubben och Gumman". Moraborna skulle sedan vidare till Skålsjögården för att äta lunch.

Husse och Matte åt sin mat i lunchrummet vid kyrkan. De for sedan ner till Rättvik för att handla buxbom till luciakronan och skaffa änglavingar till behövande under julspelet i januari.

Sedan åkte de till Bingsjöaffären och handlade mat. Under hemvägen fick Husse ett samtal från en präst på Stiftsgården som behövde noterna till "Julkväll i Finnmarken". Den skulle sjungas kl 20.00 på kvällen och noterna fanns bara inte att få tag i, de hade sökt dem hos Rättviks tvenne kantorer men utan resultat. Nu var klockan 16.30 och det var bara att åka hem till mig och låna mina noter. Sedan åter till affären för att faxa till Stiftsgården. Det är tur att jag har några sångböcker, så jag kan hjälpa till. Husse fick hjälp av svägerskan i affären med att faxa. De faxade länge och väl innan Stiftsgården kunde ta del av noterna. Jones Leopold kom in och var helsugen på köttsoppa, han var nästan hysteriskt hungrig. Han handlade och sprang snabbt hem till köket.