Det är nästan som arktisk kyla här nu. Jag får nästan kramp i tassarna när jag skall ut och snabbuträtta vid någon snödriva. När det är som värst smyger jag in i ladan och krafsar i sågspånen.

Idag hade de sin lediga dag och var hemma hos mig. Från början var det tänkt att de skulle ge sig av och hälsa på Husses senaste barnbarn Malte, men de ville inte åka ifrån mig och huset när det är så ruggigt. Huset blir så utkylt i väggarna tills de kommer hem. De åker nog när det blivit lådigsväder.

Husse gick ut och skottade snö och Matte städade. När Husse eldar så blir det väldigt skräpigt inne, inte bara framför spisen och kaminen utan även på mattorna. Därför skakades mattorna och golven såptorkades. Matte dammsög t.o.m stolar, soffa och hyllor. Jag gick ut och satte mig på rögåln vid fågelautomaten. Kanske fåglarna skulle vara så dumma så dom flög in i munnen på mig? Det var soligt och skönt också. Jag satt och kikade ner på Bûdgårdens stugor och lyssnade på skogshuggarnas maskiner.

Bûdgårds Far skulle komma upp och titta till stugan en stund mitt på dagen eftersom han ändå var i Falun och servade bilen.

Ros Tommy från Silverberg körde och hämtade Gullis frötallar från Bûdbacken och vidare ut till Blåbergsåsvägen. Vid Lassas har det fällts en och annan björk så stugorna kommer ut ur sin skugga.

De magnifika granarna på allmänningen bakom Päkkos har också lämnat det jordiska. Den njutbara salen som granarna bildade över vägen var ett skönt ställe för korna att vistas under när det var urväder.

Nu kan man se att Päkkos gantus fått en central placering tack vare gallringen. Det står längst ner till vänster med taket täckt av snö.

På eftermiddagen fixade Uffe till vägen från den snön som kommit de senaste dagarn. Vägen blev som ett salsgolv. Han är väldigt skicklig på att ordna till vägen hit. Det är nog få vägar i Stockholm som är så fina som Bûdvägen denna vinter. Husse och Matte måste trots sin lediga dag åka till Dådran och Bingsjö kyrkor och skotta bort snön. Sedan skulle värmen slås på i Bingsjö eftersom det är körövning där i morgon lör-dag. På hemvägen stannade de till i affären hos Anna-Maria och gjorde sina helginköp. Därinne satt Knutes Astrid på ljugarbänken innanför dörren, medan Åke packade i varorna. Affären har en soffa och ett par stolar som kunder kan slå sig ner i för att fika och prata om globala händelser i Finn-marken. Matte hade skrivit en ganska lång bodnota så det behövdes en kundvagn i stället för en korg. Medan de ploc-kade i vagnen kom Bonden mitt i byn och hans turturduva insmygande för att göra sina inköp. 

På kvällen låg jag på en tidning på sängen och njöt av den öppna spisen, medan dom som tror sig vara mina vårdnads-havare tittade på TV.

Plötsligt blev det som dagsljus vid Lassas och vid Sanfrids ruta. En stor traktor med Lassas Stefan vid spakarna hämtade upp det som fällts för någon vecka sedan. Matte gick fram till fönstret och vinkade till föraren som svarade med att blinka med strålkastarna och med ögonen.

Lite senare på kvällen körde han några lass till lindan intill Bûdgården. Jag hoppas dom har värme i hytten, eftersom det börjat bli många minusgrader. Ikväll lyser fullmånen upp vår egen och andras plats på jorden i denna trakt. Pärlugglan ropar gällt och rävarna gör besök kring husknuten och fågel-automaten. Det har t.o.m varit en varg nere i byn som ätit upp ett rådjur. Tänk att dom börjar tugga i sig på sådana ställen på bytet så att bytet skall plågas ännu mera. De hugger sina tänder i bakdelen och äter medan rådjuret lider sina kval och skriker uppgivet sina dödsrop. Många gånger lämnar dom bytet fastän det inte är dödat. Vad naturen är grym. Tacka vet jag en kattmatsburk inköpt på BeCa i Rättvik! När jag tar mina byten är jag åtminstone så proffsig så jag dödar dom innan jag äter. Vargarna har mycket att lära utav oss katter.