Alla inlägg under juli 2011

Av Walters Edénius - 31 juli 2011 23:30

Idag kommer jag inte att se röken av de mina på hela dagen. På förmiddagen skulle båda jobba i Boda kyrka. Sedan direkt till Finnbacka där musikgruppen KringOm medverkar i friluftsgudstjänsten. Husse och Matte kom till Finnbacka först och började plocka i ordning utanför. Och då började det att regna, flera moln var i antågande.  Det beslutades att ta det säkra för det osäkra att hålla till inomhus. Sigvard höll igång som vanligt med alla som kom.

          Gruppen spelade och sjöng folkmusik. Det blev en väldigt lyckad stund.

  Plötsligt ropade de upp Gillises Ida att sjunga en sång. Han som spelar dragspel hade kompat henne i Mora för ett tag sedan. Hon hoppade upp på scenen och sjöng en låt av Ted Gärdestad.

  Det blev stora applåder och hennes far och mor sträckte på sig liksom hennes bror. När musikstunden var över drack några kyrkkaffe ur medhavda matsäckkorgar. Husse och Matte kunde inte njuta av den delen utan var tvugna att ila iväg åter till Boda Kyrka där Klöver Tre från Rättvik skulle spela 50-60-tals Rock i god Classic-Car-anda. Dom hade redan kommit och börjat rigga upp förstärkare, högtalare, medhörning, mickar, sladdar och ännu mera sladdar. Tjäder Tomas, som spelar bas, är också med i Tänger Pojkarna. Det blev väldigt mycket folk. Monica, som är den nya prästen i pastoratet, hade klätt sig ärtigt i Rockstil, vilket folk gillade. Det var mycket Gärdsjöfolk och Backabor, eftersom hon har anknytning dit. Bodaprästen Lennart var också där för att lyssna. Dom spelade Country Road som det första extranumret och då stod folk upp och klappade takten och sjöng. Det blev som en nationalsång.

  När detta var slut och alla mot sin vilja fick acceptera att gruppens extranummer var slut, var det dags att packa ihop all utrustning och bära ut till bilar och släp.

Husse och Matte åkte mot Finnmarken och gjorde en tur upp till Jones Ulla med kyrknycklarna, eftersom hon skall vikariera för Matte under hennes semester. Det passar bra att hon gör det eftersom hon var kyrkvaktare före Matte.

Nere i Bûdgården var det tyst liksom hos Bûd Sonja. Alla hade nog lagt sig.

Av Walters Edénius - 30 juli 2011 20:47

Idag ringde uret vid halv sju tiden. Fäboden låg i tystnad förutom Husses morgonsysslor. Jag jobbade länge i natt och kom gående från carporten precis när rullgardinsfjädern fick full acceleration. Husse och Matte skulle som vanligt, lördag till vecka 31, åka ner till Knektplatsen och beskåda damrallyt. Det är alltså endast kvinnfôlk som får ställa upp och de har möjlighet att klä sig i typisk utstyrsel och med lämplig rekvisita så det passar ihop med bilens årsmodell. Ibland försöker de muta domarna med diverse påhitt, som kan ge extrapoäng, om de har tur.

Det var flera från orten med och tävlade:

      Denna trio föreställer skogsmullar och Rättvikskvinnan här ovan ger domarna en gurka. Sedan fick de dansa utanför Systemet under ledning av Backatjejen. Det var ett av de prov som ingick.

    Den här lilla fina bilen är också hemmahörande här i Rättvik, närmare bestämt i Gärdebyn. Den yngre på bilden är klasskamrat med en av Husses barn och heter Linda.

  Dom här kvinnorna här under, är alla blivande brudar utan karlar, fastän flera har blivit "på det vise!" Dom har foton med sig av karlarna de träffat och nu är de på jakt efter dom. Den ena domaren stämde överens med mannen på fotot  och hon trädde på vigselringen direkt.

    Domarna gillar att se damernas underverk, och visar dom upp korsetter och strumpeband m.m så kan dom få extrapoäng.

      Här är det raggarbruttor från Insjön med spännande kläder och frisyrer. Kvinna nr två från vänster är jätteduktig på att spela trumpet, hon och Husse spelade mycket ihop förr. Husse spelade piano eller orgel och hon alltså trumpet.

     Dom här robusta damerna från Älvdalen skall ut i bärskogen. Volvo Duetten har kört mycket blåbär under hela sin verksamma tid till soppa vid Vasaloppet.  

    Två profiler från Rättvik var ute på "stan".

    Det fanns några som mutade domarna med specialdesignade bakelser.

Vilka häftiga glasögon det var detta år.

    Insjötjejer här ovan.   "Kravallstaketet" håller på att bestämma sig för åt vilket håll det skall rasa.

  Den här PV:n 444 var en födelsedagspresent till hustrun från en Hedlundare i Dådran.

  40-talet var även representerat.

  Husse och Matte gick sedan ut på Rättvik och kollade samt köpte p-piller åt Gulli i Bud Mases eller så var det masktabletter. Jag brukar ta en masktablett någon gång när jag ätit för mycket sork. Det är nog samma problem för Gulli. P-piller tillhör det förgångna för min del. Föresten det kanske inte gäller karlar än. Husse och Matte stannade till på kyrkogården och vattnade några gravar som behövde friskas upp. Sedan kom de hem till mig och då var det fika ute på trädgårdsmöbeln en stund innan det var dags att göra någon nytta. Under tiden Husse hämtade en skyffel kom Sonja och Cecilia och pratade med Matte. Husse tänkte fylla i en av de besvärliga groparna vid Gengaskurvan.

Sedan satte Matte igång och tvättade och gick under tiden maskinen jobbade ut och plockade hallon och Husse skulle röja Cykelvägen från sly. Det låg även ett par kullblåsta trän som måste sågas upp så fyrhjulingarna kan ta sig fram. Vid avstickaren till Klipa slutade han för kvällen, då hade myggen blivit tillräckligt envisa. Nere i Bûdgården är det nog kräftfest, de verkar ha väldigt trevligt och roligt.

Av Walters Edénius - 30 juli 2011 08:11

Igår, när jag var ensam hemma på eftermiddagen, kom det en metallgrå Saab och ställde sig strax intill mitt löthål. Ur klev det tre, icke så värst purunga kvinnor. De såg sig om med irrande blickar. Den längsta och mest robusta av kvinnorna pekade och förklarade för dom andra, på ett väl artikulerande språk. Hon ledde de övriga runt omkring och berättade vilka gårdarna var eller rättare sagt vilka hon trodde dem tillhörde. Jag låg och kollade på dom med min skarpa blick. Sedan gick de in på min gård och synade alla Mattes blomplanteringar och hur vi har det. Mattes "blåa hörna" kikade de också på.

  De märkte inte mig när jag låg i trädgårdssoffan och lyssnade på deras resonemang. Först när jag smög efter dom vid garaget blev jag ertappad. "Oh vilken stor katt" sa den ena, och uttalade alla konsonanter och vokaler med eftertryck.

  Mattes köksträdgård fashinerade den ena, som tydligen var kyrkvärd i Mora kyrka. Hon var visst en konstnär av ikoner eller Mariabilder.

    Damen som var chaufför pratade mera på Falubrytning. Plötsligt hörde jag vår bil komma dieslande i Bûdbacken! Nu får vi se vad dom gör, damerna. Två av dom hade förberett eftermiddagskaffe på Lassas förstukvist. Falukvinnan gick mot vår bil och vinkade åt Husse och Matte, som körde hem som vanligt och gick in och skulle ta lite att fika dom också.

Matte satte sig i trädgårdsmöbeln och Husse gick för att hämta något tilltugg att "duppa". Plötsligt hörde Matte hasande steg i gruset och när hon vände på huvudet såg hon en lång och reslig uppenbarelse komma gående. Husse hörde hur dom pratade där ute. Dom var bekanta det hördes tydligt. Dom pratade också om Husse??

  Hon berättade för Matte att de varit här och försökt nått alla gårdarna men lyckades inte hitta vägarna fram???? Det är väl bara att följa vägrenarna, tänkte jag. Hur som helst frågade hon om de fick åka upp på vår löt och vända, vilket givetvis inte mötte något hinder. Sedan for de iväg mot Rönndaln.

Jag blev lockad av hängmattan, som Matte och Husse hängt upp. Det var lite vingligt att ligga där, men det gick.

    Idag skulle Matte trimma klart vägrenarna ner till nästa markägare vid Nya Hanssons. Det var väldigt mycket broms och lövflugor även mygg förstås. Matte hade skaffat jättebra trimsnören på Timmevägen i Falun. Dom håller och slår av mindre sly.

  Husse räfsade ihop, så att det inte ligger så mycket kvar och trasslar tills nästa år.

I Bûdgården samlade Far och Mor ihop vänner och bekanta till en fest. Det såg mysigt ut. Han hade tänt en sorts kase i förhoppning om att att knotten skulle hålla sig lugna.

Husse och Matte åkte ner till Sågen för att titta på mopedåkarna, som skulle vara där och tälta. De hade åkte från Jonssons Café i Rönndaln till Dalstuga. Men det var tyvärr ganska få. Börtas från Ingels och Gropgården från Bôrn plus ett par till. Men dom vinkade igenkännade med bärs i nävarna.

Matte skulle in till sin syrra ett ärende. Ett par ynglingar från byn kom cyklande för att träffa gårdens dito.

  Nu har denna spännande dag gått mot vila och så kommer även vi att göra.

 

Av Walters Edénius - 26 juli 2011 20:50

Tisdag och solen skiner, härligt! Matte sken som   , för nu blir det betydligt trevligare att vara jordbrukare än när det regnar. Idag skall det klippas, och kanterna på grusgångarna skall trimmas om det finns tid över så skall parkeringen harvas. Ogräset växer så det knakar. Även professorn i gården intill kyrkan jobbar med att räfsa upp all istdinjâ (som man säger i Rättvik) efter klippningen. Det är hela tiden många glada och trevliga människor som besöker kyrkogården och går in och tittar på kyrkan.

I Boda sken också solen liksom hemma hos mig här uppe på berget, som ett av Husses barnbarn brukar säga. "Jag vill åka och hälsa på Susanne och Morfar uppe på berget!"

Grannarna här bakom i Päkkosgården har idag gjort en beundransvärd bragd genom att dona upp och snitsla den gamla stigen till "Lindéns huser". Nu hoppas jag att Husse och Matte hjälper till och trampar upp den, eller säger man trampa ner den, så stigen inte försvinner igen.

Nere i Bûd Olas stuga var det en bil i gårkväll och det lyste där. Kanske Sonja kommit hit under gårdagens hemska skyfallsväder. Det finns faktiskt en gammal schlager som heter "Sonja", Husse tror att det är Sven Olof Sandberg som sjungit in den.

Idag skulle Husse vara i Rättvik tillsammans med kören. Det skulle spelas in en kortfilm om Rättviks trollska väsen "mårksuggan". Kören skulle sjunga en specialkomponerad visa, spelmän ur Rättviks spelmanslag kompade och flera dansare i mårksuggekläder dansade.

Klockan 14.00 skulle de alltså träffas för att öva och få direktiv av Cia Embretsson.

                Efter genrepet på en bakgård mitt emot Tuttuleriet på Ågatan var det en halvtimmas transportsträcka eller rast till platsen för samlingen. Regissören Cia hälsade alla välkomna från scenen vid fontainen och berättade om legenden kring mårksuggan. Från fontainen på Torget skulle tåget avgå till scenen utanför Systemet. Först gick fanor, sedan spelmän, mårksuggor, kör, statister och vanliga dödliga.

  Färdvägen var kantad av turister och oknitt samt en och annan Rättvikare. Väl framme dansade suggorna sin dans varefter kören sjöng sången och sedan var sagan slut för körens del.

  Husse och några ur kören gick ner till Enåbryggans servering och fikade. Efter detta var det hemfärd till Finnskogarna för att hämta Matte. Bingsjö kyrkogård lyste nyklippt och välansad och en trött Matte var nöjd att arbetsdagen var slut. De stannade till hos Anna-Maria i affären och handlade innan hemresan.

Vad har hänt! Första tredjedelen av Bûdvägen var fint trimmad på båda vägkanterna. Undrar vem som varit så snäll? Det måste nog vara Bonden mitt i byn med sin maka. Kan det vara några andra? Så var det nog eftersom nässlorna vid Nygårds köksfönster häruppe var slagna.

Husse satte igång att klippa vår gård och Matte lagade mat för några dagars matsäckar.

Själv gick jag ut och njöt av det vackra vädret och att bara få vara på vår plats i universum.

Av Walters Edénius - 25 juli 2011 13:44

Friluftsgudstjänst med barndop vid Stiggforsens kaffestuga. Och det är väder för inomhusverksamhet. Enligt prognosen skulle det börja regna över Boda Kyrkby kl. 12.00 och då är gudstjänsten slut. Husse och Matte packade bilen full med allt som tänkas kan behövas. Regntätt parasoll för prästen och dopfamiljen, bord, ljus, bärbar orgel, kollektväska, kollekthåv m.m Vad mycket det får rum i en liten bil om man stuvar väl.

Pastoratets nya präst, Monica, var redan där och rekognoserade. Matte satte sig och fyllde i något papper innan det började eftersom det var en halvtimme kvar.

   Nu började det att dugga så smått, trots att klockan ej var över 12? Men det var nog bara några änglatårar som kom för plötsligt sken solen fram bland träden i den trollska miljön. Dop-pappan, Anders från Östigålar och hans svärfar kom körande med extrastolar. Det blev närmare 50 personer sammanlagt med alla.

      

 Mannen med ryggen mot kameran är nyinflyttad till Kärvsåsen. Gunilla som han pratar med, var kyrkvärd flera år innan hon flyttade från Östigålar. 

En kvinna kom fram till Matte och sa att hon lekt med Mattes far när dom var små. Hon bodde nu i Tyskland men var född i närheten av Valterbacken i Gulleråsen. Kvinnar kände även flera i släkten.

  Kvinnans syster bor i Kärvsåsen och henne känner Matte och Husse väl. Det var väldigt roligt och givande att få göra hennes bekantskap. Hon kunde mycket om släkten från tidigare år.

Efter denna stund gick Husse och Matte ut i skogen och kollade på kryptogamer. Det finns många arter vid Ockerdalen.

Flera sorter av lummer. Husse tror att det översta är mattlummer eftersom man gjorde mattor av dessa stjälkar, sedan plattlummer och underst revlummer.

    

 

För att inte tala om torsk-laven som man hade förr att bli kvitt tandvärk.

  På ett ställe fanns det en väldigt gammal bro inne bland träden, den har av naturliga skäl ersatts av en stenbro. Den finns vid den ena av vägarna till Sörboda.

    Ungskogen var väldigt angripen på ett ställe. Är det älgar eller är det tung snö eller är det en tromb?

  Efter denna trevna dag gick färden hemåt till mig igen. Jag väntar hela tiden på att bli kammad och borstad. Det är livet det!

Av Walters Edénius - 23 juli 2011 23:15

Lördag och SMHI hade lovat regn. Idag skulle Husse och Matte slå en bit av dikeskanterna på Bûdvägen. Det är lite trevligare att jobba med sådant om det är regnfritt. De kom nästan ända ner till Histkassbåkkan innan det började dugga och mullra. När de vänt och åter kommit upp i Bûdbåkkan vräkte det ner. Mattes hempermanent var totalt avlägsnad och Husses hårvax låg som färggranna oljefläckar i pölarna. Korna blir väldigt glada när Matte startar trimmern. Då kommer de efter så långt det är möjligt. Husse knipsar av sälgskott och överlämnar till de sugna korna. Kalvarna tittade frågande på Husse varför han kastar in  sådant oätligt i hagen? Dom föredrar spenvarm mjölk än så länge.

Husse och Matte gick in och eldade så att kläderna kunde torka.

Regnet avtog och solen kom fram och det blev en tropisk hetta. De tog med sig varsin liten "butt" och gick för att plocka lite smultron. Vildhallonen börjar också skifta mot rött, men masken är snabb att angripa bären. Halva bären får svarta frön. Men hallonmask smakar hallon de också!

  

De gick cykelvägen och där mötte de grannarna i Päkkos, som kom gående i snabb 2/4-takt. Klockan gick och mina "förmyndare" kom hem för att snabbt rigga om till snyggare stass.

De skulle till Dalhalla och lyssna på Trippel and Tatch. Det hade varnats om regn på kvällen, så packningen bestod av diverse dropphindrande utensilier. Det var gott om plats. Det var även 450 personer från olika körer i landet som övat in 12 gosplar eller säger man gospels? Det var svårt att ta bilder på så långt håll.

    Det var ett långt och gediget program med flera extranummer. Husse och Matte kom inte hem förrän efter midnatt. Det blev inte så många timmars sömn innan de skulle upp igen.

Av Walters Edénius - 22 juli 2011 23:00

Matte och Husse for som vanligt i väg och jobbade var och en på sitt vis. Matte hade väldigt mycket att stå i och regnet kom olägligt, men vad hjälper det när hon inte har något manchettjobb? Husse åkte till Rättvik och där var det regn i stora mängder, det åskade och blixtrade i ett. Anna från Östbjörka skulle begravas. Hon bodde sista åren på Prästskogen och blev alltid uppåt och glad när Husse spelade sina gamla låtar innan andakterna började. Då ringde hon efteråt sina barn och sa "nu har Börje varit här och spelat mina älsklingslåtar igen!".

  Efter denna högtidsstund i kapellet åkte Husse åter mot Finnmarken och hämtade upp Matte. Husse hjälpte henne först med att "hålla i" där så behövdes. Det går alltid lite fortare om det finns någon som "håller i" på dom rätta ställena utan att vara i vägen. Matte har skolat honom så att han gör rätt.

Det blev också en tur in till affären för att fredagshandla.

Väl hemma var det matdags och sedan gick de ut en sväng för att kolla om smultrona hade mognat. Uppe hos oss växer det en potatisväxt som heter "Besksöta". Den är giftig den också, såsom den vanliga potatisblomman är.

    Vi är ju färgblinda säger dom! Grått, grått! Men nog tycker jag att det finns två färgvarianter på växten Karibacka? En är vit och den andra går i en rosa ton.

  Husse envisas med att kalla den Karibacka eftersom den kallas så i en visa, men nog hör jag mest att folk benämner den Rölleka

Av Walters Edénius - 21 juli 2011 20:30

  Opp och hoppa! Det lär vara så mycket hjortron och ni har inte plockat ett enda i år! Äntligen fick jag upp dom båda ur sänghalmen. Klockan var ju redan halv sju. Efter morgongröten och iordningställandet av matsäcksväskan åkte de iväg för att söka efter hjortron på myrarna. Det ska bli skönt att få vara ensam några timmar eftersom det varit mycket vak under natten, tänkte jag.   De åkte en bit mot Rocka och körde om en yngling med sin spätta på bönpallen. De åkte fyrhjuling och kom från Djupviksvägen.

Längre fram vid vägen var det en stor myr som de beslutade att kolla av.

    De lyste gult på sina håll, men de flesta höll nästa på att ramla av skaften självmant. Goda blötgummor!

  Matte och Husse plockade och plockade. Snart hade de fått några "buttar" fyllda av myrarnas gyllene hallon. Matte rensade på en gång och gjorde pytsarna klara för frysboxen.

     De såg varsin huggorm på myren. Det är konstigt att dom trivs där i blötan. Det var även gott om blåvingar.

Husse och Matte kom hem till mig glada i sina hågar för den stora och fina skörden som de lyckats skaffa på egen hand. Det blir nog ett riktigt blåbärsår också i år. Det var enormt mycket och de var stora som krikon.

Lite senare på eftermiddagen träffade de far och mor i Päkkosgården, som ligger strax attatä.  De skulle gemensamt göra en liten exkursion för att kolla vad källan på Källmyren ligger. Kvartetten gick cykelvägen ända förbi avtagsvägen mot Klipa innan de följde skogskanten till vänster och kom in i gammelskogstappen.  Där källan låg lugn och blank omgärdad av gammal skog, fast inte av John Bauer-typ, men nästan.

   Därefter fortsattes färden över Källmyren ut tillBlåbergsåsvägen och vidare till Lindéns huser. Där var det en viltåker som grävlingen lekt karusell i.

  Matte hade gjort iordning matsäck som inmundigades med god aptit. Tunnbröd med matjesill, potatis, gräddfil, gräslök och lättöl. Därefter hälsosam 70% choklad med tranbär. 

Inne i buskaget låg grunden efter en bostad och sedan en djup stenad grop som troligen varit brunnen.

       Är det någon av er som läser detta, som skulle kunna hjälpa mig med lite uppgifter om denna boplats? Vilka bodde här? Hur såg det ut, var det ett fäbodställe eller fast bostad? 

Enligt den gamla ekonomiska kartan finns det en väg utsatt från Vallen hemma där vi bor och hela vägen ner till Lindéns huser. Men vägen raserades i samband med en avverkning för ett antal år sedan, tyvärr. Det är förresten väldigt fint på Vallen. Bonden mitt i byn har hässjat på gammalt vis med gubbar gummor.

    På Vallen står det en gran kvar som tyvärr torkat. När Mattes far gick bort tog Matte granris från den granen för utsmyckning av graven i samband med Alla Helgons Dag.  Flera år gjorde hon det, men numera har den också lämnat in.

   För att fortsätta från Lindéns huser gick färden vidare långsetter Blåbergsåsvägen och vidare Äppelvägen till Getmyren. Nalle själv hade varit där. Det var ganska färskt. Kroppsvärmen hade dock lämnat alstren.

 På Getmyren hade några åkerbär mognat. Dess blommor är rosa och väldigt vackra, bären är hallonliknande och vinröda. I dessa landsändar blir det sällan bär, men några små exemplar fanns. Väldigt goda. I Finland tillverkas likör av dessa bär och då kallas de "mesimarja".

 När kvartetten återvände till sina egna boplatser i Bûdär höll Bonden mitt i byn på att utöka kornas betesmarker. Nu kan de gå ända ner till Fäbodvägen 70. De var jätteglada när de förstod att deras betesmöjligheter hade utökats. De följde stängslet runt hela ytan och njöt av livet.

        

   

Presentation

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5 6 7 8 9 10
11
12
13
14
15
16 17
18
19
20
21 22 23
24
25 26
27
28
29
30 31
<<< Juli 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards