Igår kväll kom Bûdgårds Mor till sin käre make Bûdgårds Far. Hela dagen hade han värmt upp stugan så det skulle bli skönt för sin lagvigda att landa. För att inte tala om all städning han genomförde så att det skulle se oanvänt ut. Han hämtade sin turturduva i Rättvik och de kom in en stund och pratade när de kom till Bûdär, innan de gick ner till sitt.

I dag var det en allmän plockdag hemma. En hemsk sådan på vissa vis. Vid 7.30-tiden på morgonen blev det strömlöst. Det var bara för Husse att sätta igång och elda, varefter han ringde och kollade om SOS visste omfattningen. De hade skickat ut en montör precis. Hur länge skall detta vara, hur går det för Bonden med sin Lena nere i byn som ska fixa ett stort kalas i bystugan, så har strömmen gått. Alla vet väl hur en kall bystuga är att vara i. Men samtidigt så är jubilaren en snitsare och Uppfinnar-Jocke, han fixade säkert fram några dielselmotorer  med elaggregat och gasolkök så att planerna inte skulle spricka.

Putte och Lotta kom upp en stund till Bûdgården. Skotrar började köra kors och tvärs med olika kalibrar på förarna. Husse och Matte beslutade sig för att ta en promenad ner till Rockvägen under det att de gick i "väntans tider" på elen.

De blev omkörda av en röd snöskoter med två krabater av generation yngre.

Nu kom strömmen, nej nu försvann den igen, skit också! Så kom den igen och då kunde planerna realiseras.

Bûdgårdsfolket kom in och fikade fram på eftermiddagen innan de åkte ner till Larsson, där de skulle kinesa efter festen.

Efter en relativt skön dag vädermässigt, började det nu att snûga stora lappar undan för undan. Husse och Matte hade också klätt om och de åkte ner till Luther-Kroken där alla skulle samlas för att sedan göra gemensam attack mot Bystugan där jubilaren förväntades befinna sig. När Husse och Matte kom dit fanns det inte en kotte där. Matte ringde till sin syster och då höll dom på att leta efter huvjackor för att inte förstöra frisyrerna. Vi hämtar er sa Matte och så for dom dit och åkte sedan åter till Luther-Kroken. Strax kom Larssons och Johnssons och Sanfrid plöjande fram i snön. Från andra hållet kom Anna-Maria och Siw med sina tjoande respektive.

Från andra hållet kom det en hel bataljon med folk, det blev alldeles svart bland snöflingorna.

Så kom jubilaren ut och presenten "en fantastisk skylt med gårdsnamnet, Nygårds, på och en kuse i sken. Bertil visar upp skylten till beskådande.

Vädret gjorde att alla trängdes för att komma in så fort som möjligt i bystugan. Det var samma rusch på gästerna som när korna ska ut på våren, alla trängdes i ladugårdsöppningen. Lokalen började fyllas med folk och det hurrades och sjöngs.

En och annan tog till orda. De som bor vid Edites höll tal från alla "08-or" i byn.

Lena hade ansvarat för härliga maträtter som inmundigades glupskt av alla.  Bland annat Elin var på allerten och servade borden.

Vartefter kvällen gick blev bristen på akustikplattor i taket våldsam. Ibland skulle jubilaren ta till orda och ringde i den stora klockan, men dess klang överröstade inte det kalasiga sorlet. "Ibland blir jag så trött, jag stänger av hörapparaten!" tänkte han nog.

Innan kaffet och de härliga tårtorna serverades upplöstes de ursprungliga kontakterna och gästerna började byta revir och uppsöka andras bord för överläggningar och andra kontakter.

Mårséns Maria var som vanligt väldigt aktiv och gjorde konster så barnen blev ännu mer uppspelta.

Till och med Nicklas provade på att härma sitt barnbarn, men frågan är om han lyckades?

Det utfördes flera riter av olika slag med handpåläggningar och även kraftöverföringar via fingrarna. Mycket spännande med personer som har dessa övernaturliga krafter. Minspelen går från tröst och glädje till misstänksamhet och fruktan.

Riitta engagerade sig djupt i den utförda terapin.

Kjelle och Ulla höll koll på seansen med viss misstänksamhet.

Kalaset höll säkert på flera timmar längre, men eftersom Husse och Matte skulle upp och jobba dagen efter så var det hög tid att tacka för sig och gå ut i snövädret. Jubilaren följde med ut på bron och hejade.

Hemma hos mej hade snön börjat att skjuta från taken. Det lät nästan som åska.

Det var ett kalas det! 

 

sockersnuttan

20 februari 2012 19:49

Ja men gud så mycket folk, kul med lite kalas ibland.

http://sockersnuttans blogg

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag var det på förmiddagen en tematräff i Bingsjö bystuga. Slipsar var temat och folk hade tagit med sig en och annan från gömmorna. Matte hade riggat upp en klädställning så det gick bra att förevisa kreationerna. Husse har samlat slipsar i många å...

Söndagkvällen innan ordinarie älgvecka, hölls en traditionell älgmålsbön i Bingsjö kyrka. Den har firats alla år sedan starten under 90-talet med prästen Fredriksson i ledningen, nu är det hans efterträdare Rudman, som håller i Finnmarkstrådarna. På ...

Här hemma i närheten av tomten bor huggormen Botvid. Den kommer åter varje år och blir längre och fetare för varje 12-årsperiod. Han har dessutom sin kvinna som han ormar sig runt. De trivs bäst vid Olanders Lissrutan. Där härjar dom fritt och på eft...

   Idag åkte Husse och Matte iväg alldeles på morgonen. Men innan dess var Matte ner till Bûdgården, för Bûd Far skulle ha hjälp med sin termostat. Jag fattade inte det, men han hade kanske feber. Bonden kom nerifrån Hilmas för han hade givit djuren ...

Tidigt på Kristi Himmelfärds dags morgon åkte Husse och Matte till Skoglundsgården i Enviken (Björkboda by). Där skulle det traditionsenligt firas en gökotta med efterföljande gudstjänst i samlingssalen. Bosse var redan där och såg till att allt var ...