Alla inlägg den 21 februari 2012

Av Walters Edénius - 21 februari 2012 23:45

Tisdag morgon och Matte for ur sängen först av alla, ja till och med före tuppen. Hon hade dagen innan packat en stor kasse med de tjockaste vinterstövlarna, täckbyxor och raggsockor. Fickorna på hennes stora svarta vinterjacka var noggrant ytnyttjade. Efter frukosten och de vanliga bestyren på morgonen for hon ut i långkalsonger, stickad jumpersklänning och foppatofflor. Hon är galen på riktigt, tänkte jag men vad ska man göra åt det? Som katt i det här huset får man sluta upp att förvåna sig. Senare fick jag höra vad som stod på programmet och nu får även ni ta del av det som händer i vårt grannland i väst tisdag vecka sju varje år.

 

Matte och en kvinna från byn fräste iväg med bil till Rättvik och där steg de ombord på en dubbeldäckad buss. Efter fem timmars bussresa kunde de se fjälltopparna och strax kom de första forkörarna på väg mot marknaden.

   

Ur bussen och till fots uppför kyrkbacken promenerade de bland massor av andra människor för att få en bra utsiktsplats när fororna körde in till martan (det heter så där). En katt som hade samma färger som jag mötte upp stax utanför kyrkan. Matte berättade att den hade längre päls och var en storlek större än mig men var ändå väldigt lika.

   

Många människor hade samlats längs gatorna för att uppleva årets stora händelse i Röros.

 

Längts bort i backen fann de en bra position för att se och föreviga forkörarnas intåg. En bekant från Sollerön var där för sjunde året i rad. Många var klädda i de finaste pälsar.

     

Om man ställer in kameran rätt så kan man plötsligt se att där fanns fler Rättvikare. Tandtrollspolisen var även han på plats med sin äkta hälft.

 

Så kom då den långa raden av hästar och slädar ringlande uppför backen. En fantastisk upplevelse, som att flyttas flera hundra år tillbaka i tiden. 

               

Alla pälsklädda kvinnor och män som slitit i flera mil med foran, hade idel glada miner när de körde fram.

 

En man hade skidat hela långa vägen på gamla träskidor.


           

Efter det att hela den långa raden kört fram och parkerat ,gick Matte och Nygårds Lena tillsammans och njöt och fotade alla ekipagen. Matte fick stundtals sätta vantarna för näsan för att inte dra i sig för mycket av hästarna då hon är otroligt allergisk för dylika ök. En apotekskvinna hade hjälpt henne med tabletter så allt gick jättebra.

 

Hästarna fick filtar över sina svettiga kroppar samt hö och vatten.

 


   

     

Det fanns en ömhet mellan häst och människa som var oslagbar att skåda. Bilder som talar för sig själva. Det är så mycket kärlek säger Matte.

En häst åt ur en s.k tornister. Åh vilka fina täcken de hade på sig.

            

En släde var lastad med en stor sten, måste varit en sorts kvarnsten.

     

           

En vacker lockig hästsvans.

      

En annan svans. Slädar och packning av alla de slag. Fast den duger inte till stråktagel.

   

Mera pälsar. Den ena fagrare än den andra.  

         

Det fanns även variation på hästtäcken.

       

En lång ringlande kö av forkörare till vattentanken.      

     

Även forkörarna fick lite mat. 

 


   

En liten tös var med i en av slädarna, hon höll sig tätt intill de vuxna.

 


       

När vandringen runt bland forkörarna var till ända var det dags att besöka marknaden.

     

Människor möttes och styrketår växlades.

       

Det var dags att äta lunch, Laxfylld pannkaka, gräddad på häll på en uteservering. Intill serveringen bodde några höns. Strax innanför porten stod en Bodakarl från Lônåsn, som knalle och gjorde affärer.

                     

Bland de gamla fina trähusen i staden fanns marknadsstånden, där fanns sockor, korvar-pölse, spisar, kaminer och andra gjutjärnsattiraljer, träleksaker, pinglor, pälsar, väskor och näverkontar. Allt vad som tänkas kan av gediget hantverk.

     

Ett besök hos en keramiker med roliga figurer, där fanns både präster och forkörare.

       

En annan innergård inrymde både fik, keramik och skomakare.
       

Ett besök i Röros kyrka hann de också med, där var fullt med folk, en strid ström av människor till och från.

   

Dagen gick mot eftermiddag och hästekipagen började stalla in sig på "sina" gårdar.

     

Det var dags att gå mot bussen och på vägen dit kom en man med denna pälsbeklädnad. Hur vackert som helst.

     

Ombord på bussen fick de motvilligt lämna ett vackert Röros, solsken och minus 4 grader. Det sista som syntes av forkörare var några transporter som väntade på lastning.

Bussen de reste med visade sig ha något fel på värmesystemet, så på vägen hem var det att ta på sig full utrustning och foppatofflorna låg i kassen när Matte kom hem. Hon var som vanligt igen och jag kunde pusta ut. Tur att hon rest med Finnbussen under skoltiden så hon var van vid resa utan värme. Tänk om man fått hem en glasspinne.



 

Presentation

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3 4 5
6
7
8
9 10
11
12
13 14
15
16
17
18 19
20
21
22
23
24 25 26
27
28 29
<<< Februari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards