Alla inlägg under december 2012

Av Walters Edénius - 13 december 2012 17:23

  

För tio år sedan på Luciadagen satt det en mörk och utsvulten katt i fågelbordet hemma hos min Matte, den åt bränt bröd som hon lagt ut åt fåglarna. Katten hade en tid uppehållit sig på och omkring gårdarna i byn Kärvsåsen. Den åkte pulka med barnen och försökte smita in i stugvärmen när barnen bytte till torra vantar. Barnen ville så klart ta den med in, men alla mammor sa stopp! Ingen katt in här. Det annonserades efter kattens familj utan resultat. Luciadagen 2002 öppnades en källardörr och katten fick komma in i värmen. Där fick den äta sig mätt på köpt kattmat, potatis och andra matrester. Regler och gränser sattes upp i familjen då det fanns en allergiker i huset. Det skulle visa sig att katten och familjen så småningom gick att förena med lite omställningstid. Jo då det är så rätt, katten var jag, Svante som numera kallas "Budkatta".

 

Den senate tiden har min Matte haft långa och allvarliga samtal med mig, där hon påminnt mig om tiden innan den där Luciadagen och hur det blev efteråt. Anledningen till dessa samtal är att det nu 10 år senare dykt upp en händelse som är ganska lik den jag här ovanför berättat om.

En danskfödd kattfröken har flyttat till Bingsjö och där kommit på att hon inte trivs hemma hos sin familj. Kattfröken har sökt runt på gårdar och andra samlingsplatser för att hitta en ny familj. Ju längre hösten led, utan att detta lyckats, desto svårare har det blivit för kattfröken.

Hon har flera gånger försökt ta sig in i affären och sen också i kyrkan på olika vis. Matte har ibland tvingats mata henne för att hon skulle hålla sig lugn när det var något som pågått i kyrkan. Kattfröken har länge sökt ögonkontakt med Matte och i mitten av oktober tog hon med katten hem efter att ha rådfrågat hennes ägare. Jag slog bakut fullständigt när en vit fin kattfröken kom med hem till oss en sen onsdagskväll.Jag talade på alla vis om, att ska det vara så här så ska inte jag samarbeta mer. Jag fräste och levde rövare över att denna dam skulle bara få flytta in och ta för sig av allt hemma hos mig. Matte gav upp och körde fröken hem till familjen igen. Hoppet sattes till att hon skulle stanna hemma nu när den första snön faktiskt hade fallit. Men nej då efter två dagar var hon tillbaka vid kyrkan igen. Snön försvann och det var fortfarande ok att vara ute och söka ny bostad. Matte som berättade för sina bekanta om kattflytten och att det misslyckats att förena oss, fick lära sig att det tar en till två veckor att få "gamla" och "nya" katter att samsas under samma tak. De allvarliga samtalen med mig inleddes. På kvällarna framför brasan i tv-soffan var Matte bekymrad, ledsen och orolig över hur den ensamma katten hade det. Vi hade ju det varmt och skönt här hemma och plats finns det ju för en katt till både inne och ute sa hon flera gånger. När väderleksrapporten hotade med många minusgrader bestämde sig Matte för att göra ett nytt försök att förena oss. Hem kom hon med katten igen, denna gången släpptes hon lös på gården. Jag fräste och gav henne en omgång så hårtussarna yrde. Matte höll som bäst på att vaddera rosenbusken med granris och vips kastade hon en stor granruska rakt över oss, ilskna katter. Vi kom av oss totalt. Kattfröken bodde på våran altan där det fortfarande var plusgrader. Vi gick om varandra ute men en kväll var hon faktiskt på fel ställe och vi rök ihop bakom ladan, vi slogs riktigt ordentligt. Jag kan tala om att hon har långa naglar den fina fröken och hon kan säga ifrån på det bestämdaste. Hu vad jag blev omtumlad.

 

Fina fröken hon försvann. Matte var runt och letade utspår i snön bakom ladan, utan resultat. En oro spred sig i huset. Hur skadad var den stackars katten som troligen låg under ladan. Hon kom tillbaka efter ett dygn och fortsatte att bo på altanen. Matte värmde filtar så att hon skulle få ta igen sig efter slagsmålet.

 

Kylan och vintern närmade sig och ett liv på altan för en katt var ohållbart, hon fick åter igen komma in i våran storstuga. Nu stängdes en dörr gjord av ett kompostnät mellan rummen och vi fick bo på varsin sida. En filt hängdes upp på gallret nattetid och på dagen fick vi sitta på varsin sida och glo på varandra. Jag hade mist ett rum och den lilla eldstunden på morgonen tillsammans med Husse och kaminen var ett minne blott.

Nu har det snart gått fjorton dagar och vi har bott i samma hus men i varsitt rum. Jag går ut och in som jag själv önskar och fina fröken hon gillar inte snön så hon föredrar att vara innekatt, hon har fått en toalett bakom kaminen.

Vilken odör när hon gör sina behov, men Matte är snabbt där och städar efter henne. Hundbajspåsar och spade och vips är det rent och snyggt igen. Det finns faktiskt en fördel med detta och det är maten. Husse häller upp mat till mig, jag slickar i mig den geleiga såsen och sparar köttbitarna. Matte tar fatet innan det torkar ihop och ger det till fina fröken som äter allt med hull och hår. Husse tror att jag ätit upp och så häller han upp nytt och jag slickar i mig såsen osv. Husse märker ingenting. Nu har de börjat öppna på grinden mellan rummen så vi kan gå in till varandra. Det är bara fina damen som kommer över, jag går inte in till "hennes avdelning", då jag inte glömt vilka naglar hon är utrustad med. Bäst att bevaka sitt eget territorium och se till ett ordningen där följs enligt mina regler. Hittills har det gått enligt min åsikt, fina damen inrättar sig när jag säger till och fortsätter hon på det viset så ska väl detta gå att komma till rätta med. Matte är så nöjd med att så här långt ha kunnat fira en Luciadag hemma tillsammans med TVÅ lussekatter, även om vi inte gick i samma tåg när vi lussade så har vi inte haft någon större sammandrabbning på hela dagen.

 

Och visst är hon vacker den vita Rosie när hon lussar. Lugnt kan man lägga sig på fina kudden och vila för man är ju karl för sin Hatt (strut). 

Budkatta med sina inneboende önskar att ni haft en lika trevlig Luciadag som vi.


Av Walters Edénius - 12 december 2012 23:15

Idag blir det kallt! -16 här uppe, alltså kring -20 i Bingsjö. Det stämde också enligt bilens mätare. Stackars dom katter som inte har ett hem att vistas i. Jag springer ut fort som sjutton och gör ifrån mig i någon driva, sedan in genom kattluckan så snön yr.

 

Matte försöker få oss katter i huset att enas, Rosie vill gärna gå in på mitt område. Jag gillar det inte, men hon är så lugn och timid och tar inte för sig, som hushållerskor kan göra, så får jag sköta ansvaret för gården går det nog bra. Matte brukar förklara detta för Rosie.

 

Många kom-ihåg-lappar skrevs eftersom färden gick till Rättvik. Matte skulle kasta av Husse vid församlingshemmet för att sedan uträtta några ärenden och åka till Dådran där det skulle bli en vigsel

kl. 12.00 Alltså 12/12 2012 kl. 12.00

Husse var i Församlingshemmet på något informationsmöte. Sådant som han avskyr att sitta och blir hjärntrött på.

Husse tog bussen till Boda Kyrkby. Husses älskade luva som Svedlunds Gun-Britt från Gulleråsen stickat, har kommit bort under färden. Den var inte kvar på bussen, den måste ha ramlat ur i väskan i Rättviks någonstans. Det var en Bingsjöluva, allstå stickat med Bingsjömönster, vitt och svart som ett notsystem.

I Dådran var det alltså vigsel. En dotter till en Einar och Greta gifte sig. Greta är av Skäggsläktet på Västanå och talar klingande bodamål.

       

Ett speciellt datum att minnas för de lyckliga tu.

I Boda höll Göran på och höjde taket i garaget vid prästgården, så traktorn kan komma in. Han gipsade med skruvpistolen så det lät som Vilda Västern.

Matte kom så småningom från Dådran och skulle vidare på andra uppdrag. Husse var kvar i prästgården och försökte få telefonerna att fungera igen. Det visade sig vara fel på den lokala apparaturen. Han hittade en gammal telefon från Sundbergs tid, den fungerade, men inte dom moderna. "Prästgårds Johanna" vill nog ha det så, hon har alltid något att säga till om. Hon finns alltid där fast hon inte syns, men hon hörs.

På kvällen blev den ner mot -20 grader och det skulle bli körövning i kyrkan inför lördagens stora program då julen sjungs och spelas in, och det firas Lucia.

Vid 21.30-tiden när dom åkte hem var det -26 vid Gravsjön. Fullt med älgspår på vägen ända till Källassen, sedan var det ingen älg ute på vägen. Ingen bil heller förresten. Det brukar alltid komma någon till mötes, men denna kalla kväll var alla inne och eldade.


Av Walters Edénius - 9 december 2012 23:00

Tänk att det skall slå till och bli så kallt igen! I morse när Husse åkte till Boda var det -28 i Bingsjö vid Kanal´n. Men sedan blev det varmare undan för undan, vid Gravsjön endast -22 grader Celsius.

I Boda skulle gudstjänsten hållas i Prästgården i stället för i kyrkan, eftersom en grupp som kallar sig "Internationella Gruppen" skulle bjuda på sôppa efteråt.

Annica Effting sjöng några solosånger, hon driver Thaimassagefirman "Mitt-i-Boda" mitt i Boda. Hon kompades av David Albertsson från Övre Gärdsjö på gitarr. David och frun köpte stugan efter Jakobssons där i byn. Det är han som kör ut tidningarna i byarna Västafôr kl 04.00 på morgnarna.

 

Det var mycket folk som kom, även storfrämmande. T.o.m kyrkoherde med sin turturduva.

 

Sedan serverades tre sorters soppor. Husse tyckte att broccolisoppan var godast. Per Anders Långsvens låg nog bakom det fina receptet. Här slevar han upp en tallrik av en annan soppa åt Bränd Anna-Greta.

 

Gästerna åt och stämningen var på topp.

     

Här hemma var Matte och höll ordning och förberedde mat och bak. Hon lyfte upp mig och då trodde jag hon skulle lyfta in mig till Rosie, då blev jag tvär-rädd och fick ett hysteriskt anfall. Så jag både satte klorna i Mattes arm och bet henne. Jag ville inte gå in till Rosie, jag har ju inget att erbjuda. Jag är ju kastrerad och har föga att roa kvinnfôlk med. Förresten så är Rosie kastrerad hon också. Men Matte ville att vi skulle samsas och ha sällskap av varandra. Matte vart helt enkelt förbaskad på mig och gav mig ett åkföre så jag förstod att mitt beteende inte passar. Jag skämdes verkligen.

I Boda under måltiden blev det lite underhållning av Ulla Iversen. Hon har jobbat många år av sin blomstringstid som hovmästarinna på "Hasselbacken" i Stockholm och "Brända Tomten". Hon berättade flera roliga episoder, hur hon bland annat förvisade fyllkajor på ett rumsrent sätt, med så att säga en viss etikett. Vissa slängde hon ut som hade tagit med sig egen sprit in på restaurangen bl.a Arne Thorén. USA:s utrikeskorrespondent från förr. Han var så full så han föll ihop på golvet när Ulla Iversen hängde hans väska över axeln.

 

Gänget i köket plockade undan och diskade. Husse åkte sedan upp till kyrkan och spelade piano och orgel till Qigong med musik. Lâggar Marianne leder Qigongen. Trots att det var så svinkallt kom det en hel del folk. Bl.a från Silverberg, Åland, Dalbyn, Lenåsen, Budbyn osv.

Vid 18.30 var detta slut och Husse började färden hemåt till oss. Matte hade bakat limpor och gjort Jansons Frestelser. Det luktade väldigt gott om Mattes bak.

Av Walters Edénius - 8 december 2012 19:41

Klockan ringde 06.00 och det kändes kallt här inne. Husse lämnade motvilligt sängvärmen och irrade upp för att elda i spisarna. Så småningom kom också Matte upp.

Idag skulle de åka till Parkbadet i Sandviken för att "fira Jul" med Husses barn med familjer. Det är omöjligt att få dagarna att räcka till med jobb och allt, därför är detta en bra lösning för att sprida ut Julen ett stycke. I fjol var alla på Tomteland i Gesunda.

Husse gick ut och skottade lite snö innan de begav sig ner mot byn. Matspers kom åkande med sin bil på Budvägen för att under dagen jaga älg. Dalstugalaget skulle göra ett tappert försök trots vädret. Det stod en och annan bil inkörd i skogen där passskyttarna höll till.

Husse och Matte for vidare via Lumsheden och Åshammar mot Sandviken. Det var bestämt att alla skulle försöka träffas mellan 10.00 och 10.30 Det var 2 singelolyckor i vardera rikningen om Sandviken infarten. Trots det var alla framme så gott som samtidigt, fast de bor i Näsbyggebyn, Hjortgården, Jarlaberg och Budär.

Det blev en "galet" bra eller som man säger nu mera "sjukt" bra dag. Barnen kunde leka och roa sig i äventyrsbadet hur mycket som helst. Även dom vuxna blev som barn på nytt och åkte i dom långa vattenrutschkanorna som gick en sväng ut i vintern och sedan åter in och ner i en varm bassäng. Vid 12.00 bjöd Husse alla på lunch och de fick sitta i ett eget rum alla tillsammans vid ett långbord intill bassängerna och rutschbanorna. Sedan fortsatte badandet ett tag till innan Husse ordnade med eftermiddagsfika varefter alla kände sig nöjda med dagens trevnad och alla skildes åt och vinkade av varandra för hemresan.

Det var nu mörkt och kallt. Alla kom hem helskinnade.

Jag och Rosie blev väldigt hungriga när de kom hem. Vi fick mat på engång och stugan blev varm och skön.

Av Walters Edénius - 6 december 2012 23:30

Igår onsdag var det storsamling i Rättvik. Kallt och blåsigt var det också. NCC höll på och lägga om avloppet i Församlingshemmet, det har varit stopp ett antal dagar och översvämningi källaren.

   

Igår kväll var det full fart på körövningen i Boda, snart skall julen sjungas in med kören och Spelmanslaget skall bjuda på sina rytmiska Bodalåtar med sin unika snits. Kören kommer att "servera" ett Luciatåg också detta år, denna gång med en Gulleråskölla under ljuskronan. När Husse och Matte åkte hem under sena kvällen blåste det väldigt snålt och det var kallt. Här hemma har det varit ett verkligt inneväder. Varken Rosie eller jag är några vinterkatter, vi är riktiga solkatter. Fast jag vill inte bli fotograferad.

 

Det var skönt att Husse tände brasan när de kom hem, precis det som har fattats under hela dagen.

 

Idag hade vi alla en halvtimmes sovmorgon. Vi vaknade av ett kylslaget hus. Så blir det när Husse och Matte är borta en hel dag och inte är hemma och eldar. Idag har dom ledig dag och var inbjudna med personalen till ett julbord på Åkerblads i Tällberg. Det snöade förstås under hela resan och blåste. Väl framme på Åkerblads var alla borden förberedda för såväl vårat gäng som andra matgäster i grupper eller på tu man hand. Snålvattnet rann om alla mungiporna på dom hungriga matgästerna, det var nästan fuktigt på golvet.

   

Rättviks ena vaktmästare var också bland dom första gästerna, han bor nära Tällbergs Station nästan på rälsen. Men så är han tågfrälst och jobbar som stins på Inlandsbanan ibland. Han kan alla tågtider som ett rinnande vatten, om det så skulle gälla Bastuträsk eller Svenstavik.

 

Nu kom alla de övriga rövarna i Hackebackeskogen och en pratglad hovmästare välkomnade alla att ta för sig.

           

Utanför fanns det Thomasstänger uppresta, eller vad dom kallas för.

 

Plötsligt reste sig Jones Monica, Blom Arne och Rudman sig från sina stjärtvarma stolar. Varje år brukar en ur personalen få en gratifikation om de gjort något värdefullt för pastoratet. Något som inte ingår i de normala arbetsuppgifterna. Dom kallade fram Matte, som med osäkra och dröjande steg smög fram mellan borden med en nervös blick i nian. Det var hennes tur denna gång. Hon fick det för hennes insatser i samband med branden i Bingsjö prästgård, där hon som en god representant för kyrkan tog hand om de tyskspråkiga hyresgästerna, som var chockade och verkligen hemlösa. Även brandchefens vitsord fanns på beviset. Matte höll sedan ett långt och innerligt tacktal, djupt rörd av omständigheterna. Hon är alltså inte i omständigheter på de viset, utan av stundens allvar.

   

Efter denna uppvaktning fortsatte det med kaffe och godis och annat från hotellets smaskiga julbord. På väggen hängde gamla inramade "oljor"  med motiv från en begravning där dom går klädda i Leksands sorgkläder. På en annan tavla är det från en julotta i Leksands kyrka, på läktaren står den för myndighetspersoner fruktade organisten Anton Lööw och dirigerar. "Man kan ju inte rå för att man blivit begåvad" sa han på skämt åt Husse en gång. "Precis, så är det" svarade Husse.

   

Så var denna trevliga personalfest över för detta år och kyrkonämndens ordförande tackade personalen för allt gott arbete som görs, personalen är pastoratets kapital, som håller verksamheten flytande, så folk känner att kyrkan är till för alla.

Husse och Matte åkte en sväng in till Leksand för att besöka ett par specialaffärer. Sedan mot Dådran och skotta snö, vidare över Marnäs till Rönndaln för att hämta ut ett paket och så hem.

Av Walters Edénius - 2 december 2012 19:30



Tidigt i morse ringde väckarklockan hest vid 04.30-tiden Matte for upp tvärt och klädde sig för att åka ner till Bingsjö kyrka och ta rätt på all snö som yrt under gårdagen. Nu hade det äntligen slutat med snöfallet. På vissa håll hade det yrt igen höga drivor. Hos Siw framme i Bingsjö höll mannen från "Nils Holgerssons förlovade rike" på och skottade i full iver. Tänk att det var fler personer uppe så tidigt denna Adventssöndag?

Här hemma satte Husse igång med att försöka få varmt i huset. Husse skottade även upp här och bar in ved. Snålblåst och stark kyla gör inte vår lilla stuga så varm.

Matte kom hem vid 8-tiden och åt en välförtjänt frukost. Sedan var det bara att klä sig i dräkterna och åka till Boda kyrka för att välkomna det nya kyrkoåret. I Boda skulle den nya gångmattan invigas. Aina Björ inledde med att berätta hur detta mattprojekt började. Redan då kyrkoherde Staffan Ohlsson var kyrkoherde på 90-talet började planerna om detta som genast några styrande i Rättvik satte "P" för. Men Boda-borna sätter man sig inte på, inte ens från Rättvikshållet. Folket i Boda påbörjade insamlingar genom gåvor. Lottakåren i Boda skänkte 5.000:- När Strömlid blev ordförande i Kyrkorådet, drev han frågan och kontaktade myndigheter och andra som av någon anledning kunde få mattärendet att rinna ut i sanden, men det blev klartecken och nu ligger mattan på kyrkgolvet oh pengarna räckte. En fin klädnad att gå på, dom blivande brudarna med sina sylvassa klackar kommer inte att vricka sina smäckra spiror på det förr så skrovliga golvet. Vill man fortfarande gå på ett sådant golv är det bara att gå i sidgångarna.

 

Strömlid har av personliga skäl tyvärr avsagt sig sitt fortsatta uppdrag som Kyrkorådets orförande. Han avtackas här av kyrkvärden Per-Anders Långsvens.

 

Kören sjöng flera av våra vackra adventshymner. Många Bodabor var i kyrkan från de olika byarna: Gulleråsen, Östigålar, Västanå, Ovanmyra, Solberga, Änderåsen samt några utifrån.

Efteråt serverade Ann-Lis, Gullan och Ruth kyrkkaffe.

Husse och Matte åkte upp till den än oplogade Prästgården för att äta lunch och det var inte lätt att ta sig dit. Men vid köksingången var det inte så igenyrt. Tur att inte Hall Ewa skulle dit med sina små hjul. En Bodabo ringde och funderade med Husse varför det var så oplogat vid prästgården. Så har det inte varit förr, och så är det kolsvart i fönstren. Men Husse sa att någon av de styrande bestämt att det skulle vara kolsvart i fönstren tills närmare jul. Plogningen var det mera konstigt med?

Efter maten gick resan vidare över Lidberget till Bingsjö för ännu en gudstjänst. Två bänkrader med folk från Dådran gästade gudstjänsten liksom Dalstuga- och Bingsjöbor.

Där sjöng Bingsjökören lika vackra adventshymner.

Dessutom kompade två medlemmar ur "Citronilerna" till körsången "Tankar i Advent" av Vikôs Kalle i Vikarbyn. Fast denna bild är från Svabensverks kyrka, men objekten är dom rätta.

 


Ingegerd och Mats var dagens kyrkvärdar och hade förtroendet att räkna den genom håvgång insamlade kollekten. Carl-Johan håller ett glatt öga på siffergranskningen medan han avkläder sig sin ornat.

 


Äntligen kväller. Kylan började tillta, under natten som kommer lär det bli närmare -20 grader. Då är det inget för små katt-tassar att vara ute. Då gör vi skäl för ordet spiskatter.

   

Skönt för korna att Bonden hämtat hem dem när snön började falla för flera dagar sedan.

   


Fåglarna är väldigt tacksamma för fröautomaten som Husse och Matte satt upp i vår stora björk.

   

Jag fick ett fint brev från min kompis Ewa Ollén och hennes Håkan. Tusen tack, det roligt med brevvänner.


Av Walters Edénius - 1 december 2012 20:11

Kl. 5.00 i morse kom Uffe och plogade och det var sannerligen tur för det hade snöat rejält under natten. Det fortsatte hela dagen med hård blåst och snöbyar eller ilingar som man säger här. Matte var ut och skottade vid 6-tiden medan Husse ordnade frukosten. Sedan åkte hon iväg ner till kyrkogården och skottade. Det gick bra att använda slungan nu när hon packat snön igår. Det gjorde Liss Åke också på parkeringen. Det blev en jättebra botten att skotta på, så inte allt grus åker iväg ut på gräsmattorna.

Under tiden Matte var på kyrkogården skottade Husse här ute igen, för det fyllde på hela tiden. Nere i Budgården höll Kjelle och Arne på och skottade fram vägen med snöslungan. Jag blev alldeles slut av att uppleva denna snö. Likadant för Rosie.

   

Jag har inte accepterat Rosie än, jag ligger gärna och tittar på henne på håll.

 

Matte fortsatte ner till Rättvik efter det att hon skottat kyrkogården klar. Hon skulle till Gärdebyn och lämna en dekoration som skall smycka vår vän John Ronnås´  kista. Matte tyckte det var sorgligt att besöka Perjonsgården när inte John fanns där huset. Det tar tid att vänja sig vid att någon i den närmaste bekantskapskretsen har slutat sin tid på jorden.

När Matte tagit farväl av Berit och barnen åkte hon hem och åt lunchen som Husse lagat. Husse och Matte klädde sig i sockenkläderna. De skulle åka till Svabensverk. Folk därifrån hade frågat om inte Bingsjökören kunde komma dit och "Sjunga in Advent".

När de for iväg var det ett väldigt snöväder med stora flingor. Vid bystugan här samlades folk till julmarknad. En grå igensnöad audi utan lysen kom i full fart och en traktor höll på att bana sig fram i snön utanför Stur Ollös.

Matte och Husse åkte bort och hämtade Siv. Det kom mycket folk vandrande i snön mot bystugan där Bertil höll på att tända i eldkorgarna.

Det var inte bättre väder ju närmare Upplandskusten de reste, snarare tvärtom. Utanför kyrkan i Svabensverk höll vaktmästaren på att skotta en ränna åt besökarna och några höll på att dekorera med ljusstakar i fönsterna.

Kören samlades för att öva inför musikstunden. Ingalisa och en tjejkompis serverade glögg och pepparkakor.

 

Froms Pelle var som alltid glad och positiv till sinnet.

 

Det kom relativt mycket folk trots det usla vädret.

Kören sjöng många sånger och Husse kompade på pianot.

 

"Citronilerna" spelade flera låtar tillsammans.

      

Christina och Ingegerd stampade takten rytmiskt till låtarna.

 

Som avslutning sjöng "De tre tenorerna från Finnmarken" O helga natt. Nästa år kanske dom sjunger "O Helga Pettersson".

 

I det närbelägna Pannkakshuset bjöds det på kyrkkaffe och smörgås.

       

Lars fann en spelkompis på dragspel från trakten som lirade låtar i jazz-stuk.

 

Matte satt bredvid en kvinna från Brutje som förr brukade köpa lax i Dalstuga.

 

Efter denna trevliga resa trots ovädret var det bara att åka hem igen och skotta. Det hade kommit en dryg decimeter till under tiden de var borta. Fönstren var alldeles igensnöade, det såg ut som broderier.

 

Nere i Budgården var det liksom här hemma snöskottning som gällde än ett tag.


Presentation

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4
5
6
7
8 9
10
11
12 13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards