Alla inlägg under februari 2013

Av Walters Edénius - 27 februari 2013 17:00

I morse när Husse och Matte åkte var det ett under att de kom fram till Bingsjö, det var den värsta halka de varit med om på den vägstumpen. I gårkväll regnade det och allt blev insmort av den värsta isen. De fick sladdar hela tiden fastän de bara körde lugnt. Även i Rättvik hade folk som bodde vid mindre vägar det svårt. Rena rama störtloppet från Vålsveden ner till Parken. Hoppas Dalstugavägen får några gruskorn under dagen.

Idag skulle den ena av Rättviks båda kyrkvaktare gratuleras på 50-årsdagen. Han är tågfanatiker och har en jätte-tågbana hemma, stinsmössa och stinsspade. Han är konduktör på vissa tåg under sommaren och han kan tågtidtabellen som en organist kan psalmboken.

   

Dessutom bor han nästan på rälsen vid Tällbergs Järnvägsstation.

Sedan var det jobb i Boda resten av dagen.

I söndags var Husse och Matte till Siljansnäs en sväng. De tog med sig husses barnbarn som bor i Vikarbyn, hon sjunger med i en kör i Siljansnäs, så det passade bra.

Det var väldigt varmt på deras altan ut mot Byrviken.

 

Intill där barnen hade körövning ligger det gamla Stiftelsekapellet "Klippan" som nu mera Alm Åke övertagit och inrett till två bostäder.

 

I Måndags var det Diakoni och Mangrant i Prästgården, det var mindre folk denna gång, det märktes att det var sportlovsvecka. På tisdagseftermiddagen skulle det vara andakt på Backåkern men det var lappar på alla ytterdörrarna med stopptecken "Vinterkräksjuka". Stackars gamla människor som skall råka ut för sådant när dom har jämt sjå ändå?



Av Walters Edénius - 23 februari 2013 23:45

Tänk att det är dagsmeja igen, det känns att våren är på väg och alla mina nedgrävda kattskitar smälter fram undan för undan. Husse skottar och försöker osynliggöra allas kroppsliga behov. Husse och Matte hade ledig helg, så de var hemma hos oss mycket mer än normalt. Jag och Rosie har våra små duster allt emellan åt men dessa avtar och det blir mindre med hårtussar och blod.

Idag åkte Husse och Matte till Västanå på musiksalong hos Lars och Christina. Dom bor granne med Görasgården, bara en linda emellan.

Matte lassade i sin cittra och Husse fiolen. Husse har börjat spela fiol nu igen efter att ha haft ett väldigt långt uppehåll. Detta uppehåll har varit oskapli skönt för oss med känslig hörsel. Om både Rosie och jag ska vara ärliga så låter det som om det vore kastrering av smågrisar med rakkniv. Matte ropade vid ett tillfälle när han spelade "kan du släppa ut katten", inte låter väl vi så gnissligt?

Men Mattes musik är betydligt ljuvare, hon knäpper på cittran med vadderat plektrum och får småskaliga utbrott ibland när det inte blir rätta harmonier.

På Västanå var det härlig middag först innan låtarna flödade bland de gamla väggarna.

 

Husse och Lars spelade fiol och "triss i damer" klöste på cittrorna. Stackars Mats fick stå ut att lyssna på alla bodalåtarna som nöttes om och om igen.

 

           

Husets stumpstake stod fylld av svarta vekar.

 

Det blev bodapolskor fram till midnatt "...å än låg je brett, å än låg je snett å än låg je mitt imillâ" för att inte tala om Lâggar Andôs härliga durpolska, hans Astrid spelade också cittra till låtarna. Det var nästan som om det vore i hans kök denna kväll?

"Fäjin å mâ ôdô!" å så skilldes alla åt för kvällen.

Här hemma sov vi under tiden och när de kom hem var vi nyvakna och ville leka en stund. Skotrar åkte skytteltrafik på Bûdvägen hela eftermiddagen, det var många som ville lapa sol bakom visiren.

Av Walters Edénius - 19 februari 2013 23:00

Jag gick bara ut som hastigast idag för det var så grått och det blåste snålt runt knutarna. Behovet tryckte på, jag kan inte som Rosie, gå i lådan, hon som ska vara en fin katt med rötter i Danmark. Nej, en äkta bondkatt som jag går ut på backen och krafsar i snön.

Husse och Matte for iväg i morse. Matte skulle till kyrkan och fortsätta att skura plankgolvet. Ett sådan där jobbig syssla som tär på kroppen. Hon kryper på alla fyra i bänkraderna där det är så trångt. Det gick åt 80 liter vatten till ena sidan. Vattnet måste bäras från uthuset bakom kyrkan. Ingen karl i världen skulle godta ett sådant jobb! Dom skulle sätta borsten på ett långt skaft och sitta på en stol och dra borsten fram och åter i bänkraden. Men då blir det fuskjobb, man rår inte få bort smutsen som är ingrott. Hon tar också en syl och petar upp det som ligger i springorna mellan plankorna. Det är mycket som samlas där.

Under tiden var Husse i Boda på förmiddagen. Nittsjö Göran höll på och jobbade för fullt i garaget så kyrkogårdstraktorn kan rymmas där. Husse åkte sedan ner till Rättvik för att spela på vårdhemmen.

På Prästskogen var det ovanligt mycket folk denna gång. Kaptens Lena från Nedre Gärdsjö jobbade och hon tyckte det var så trevligt med skotergudstjänsten i söndags. Sixtens Ulla sjöng som vanligt med i de gamla örhängena från förr, när Husse underhöll. Husse spelade också "We´ll meet againa" och "Du är min man" och då började åhörarna applådera.

 


Idag var inte alla "kaffeänglarna" med och hjälpte till. Sikes Barbro hade ont i ryggen och Karin hade annat förhinder, men Gudrun kom och Mases Kerstin ersatte dom andra.

Här hemma har Husse skottat upp en ränna som är skyffelbred uppe från oss och ner till Bûdgården. Nere på vägen som går till Blåbergsåsvägen åker det alltid skotrar och kör ner snön, och den skottar Husse sedan tillbaka. Kjelle och Arne i Bûdgården har nu satt upp en skylt så inte skotrarna skall gå sönder om de inte ser upp ordentligt. Konstnären har nog ritat av en kvinna för att få de rätta kurvorna.

 

På Enåbacken och Enåbacken var det också tacksamt att underhålla med musik. På Enåbacken jobbade Gunvor som kyrkvärd, vanan trogen från förr i Boda kyrka. Åsell var också där liksom Gottfrid från Västberg. På Enåbacken vinkade Uvbo Hanna glatt och hon hälsar alltid till Dalstuga när Husse åker hem.

När Matte var totalt ledbruten efter skurningen gick hon ner till Päkkos Margit och spelade cittra en stund i väntan på Husse. Husse försökte stämma cittran förra veckan och den blev tydligen bättre. Sedan gick Matte till affären och handlade av Anna-Maria.

Det var halt på hemvägen från Rättvik, sandbilen körde före. Husse och födelsedagsbarnet Snelles John körde om sandbilen efter Kilbûrakan.

Hem ljuva hem! Nu kom dom i alla fall. Skönt för Rosie börjar bli alldeles för pigg. Men hon går inte ut och springer av sig, hon är livrädd för lite kyla. Äter gör hon så hon är nästan klotrund, hon kommer nog inte in genom kattluckan längre. Matvraket äter t.o.m upp min mat som jag inte orkar. Det kanske också är en dansk egenskap, vad vet jag. Husse tror att hon skall äta upp sig så hon kan sticka iväg sedan när det blivit varmare. Kanske hon har någon avdankad fästman kvar i Danmark som hon ska hem och hushålla för. Ja se fruntimmer!

Av Walters Edénius - 17 februari 2013 16:42

Igår lördag for dom iväg igen. Jag trodde att dom skulle hålla sig hemma, men det var körövning i kyrkan med Bingsjökören och sedan skulle det handlas lite i affären. Strax innan övningen rasade all snö från norra sidan med ett brak så kyrkan skakade, gravstenarna närmst kyrkan försvann totalt. På andra sidan satte Matte upp en skylt, så folk skulle passa upp för snöraset och istapparna. När kören sjöng i allt vad de kunde så lossnade tydligen snön.

 

Nere i Bûdgården höll Kjelle och Arne på och jobba med skotern. Putte kom också upp en sväng till Bûdgården och pratade bränslepumpar eller packningar. På kvällen kom Arne och Kjelle upp en stund. Arne är en sann kattälskare, det känns lång väg, hans varma frukostkorvsfingrar klappar så fint, Kjelle gillar nog oss till viss del, men han blir tyvärr så skrovlig i rören av oss. Det är väl något med våra pälsar. 

Rosie är väldigt hemmastadd här nu, tråkigt nog. Hon tar Husses säng i besittning och ligger nästa oanständeigt där.

   

Jag försöker titta på TV i lugn och ro och framför allt på min idol Leif G W Persson. Persson ser lika trött ut som Rosie.

     

Idag efter morgonsysslorna for dom iväg till Goliats i Finnbacka. Det skulle bli skotergudstjänst på Blåbergsåsen och då brukar dom samlas på Goliats ladugårdsbacke. Det var många som kom samtidigt för att sedan åka i "procession" till gudstjänsten. Det var Kjell och Christina från Ivre Jässbin och dom hade med sig sin kompis från Stenbåkkar. Lars Erik i Bingsjö, Kaptensfolket i Nôdre Jässbin, dom som köpte Maggans hus i Bingsjö, Kerstin och Bosse, Linda och Anna- Maria, Linné, Maria samt Bo Leopold med sin maka. Sedan anslöt sig bl.a Ragnefalk och några till när lämmeltåget satte sig i rörelse.

       

Husse och Matte satt i en kälke efter Goliats skoter. Där var också orgeln och stativet istoppade. 

Nästan framme vid Blåbergsåsen stod det en glad och pigg Holländsk fritidsboende från Finnbacka. Hon hade råkat hamna en bit ner i naturen från skoterleden när hon skulle köra åt sidan. Lämmeltåget stannade och då fick Goliats skoter hjärtproblem. Batteriet slocknade, det kom bara stillsamma hostningar från den. Men med många handtag så blev det ombyte i planerna. Hindrikes Bosse åkte hem efter laddapparat eller pacemaker, kälken med Husse och Matte placerades efter Lars-Eriks skoter och så bar det iväg framåt igen.

Väl framme hade Bodaskotrar och Rättviksskotrar redan kommit. Det var 34 skotrar innan gudstjänsten var slut. Prästen Lennart predikade träffande om "Prövningens stund" som dagens predikotema var. Han fick verkligen in en femetta som alla lyssnade till, med tanke på skoterproblemen. Folk lyssnade väldigt andäktigt och var vådligt skärpta. Ingen stod och pratade älgjakt under predikan.

              

Plötsligt började orgeln surra fastän Husse inte spelade, det var visst något elektriskt överslag från mobilen. Alla började småskratta. Efteråt blev det korvgrillning och prat om skotrar och annat.

               

Det såg kallt ut i fäbodstugan, säkert varmare att vara utomhus.

     

Altaret var uppbyggd av en gammal sågbock från fäboden.

Det var över femtio personer från olika byar samlade, det kom folk från Änderåsen, Kärvsåsen, Gulleråsen, Histomba, Ovanmyra, Lenåsen, Vålsveden, Rättvikstrakten, Finnbacka, Bingsjö, Dalstugubûdär, Svôdn med flera.

Sedan var det dags att återvända till bilen och då åkte Husse och Matte med Lars-Erik även tillbaka. Prästen Lennart liftade med Goliats, vars skoter nu fått ny laddning. Halvvägs till Finnbacka så strejkade åter batteriet och Lennart fick lift av Linda sista biten till Finnbacka. Sigvard och Olles skoter fick slagsida när de skulle köra om, men med många händer och goda viljor var de på spåret snabbt som ögat. Fyra ungdomar med Stenströms Nicklas och Thors Mattias i spetsen for mot Bingsjö för att tanka och de stegrade med skotrarna som om de vore unghingstar.

Så var det resa hemåt och till oss. Kjelle och Arne höll på att packa bilen för hemfärd. När Husse och Matte kom hem åkte de till Stockholm.

Husse bytte kläder och for till Boda för att spela på gudstjänsten i prästgården. Det kom ganska mycket folk dit också. Bl.a var Gullan, Anna, Strömlid, Dahl-kôllor, Skärmirmannen, Klara på Blecket, Hall Ewa, Ollas Sanny och några till.

Sedan var denna dag slut, dags att än en gång åka hem. Matte var hemma hos oss och förberedde kvällsmaten tills alla kommit hem.

Vi kanske skall titta på TV en stund, jag tycker att denna hallåa ser snäll ut.

 

Av Walters Edénius - 12 februari 2013 18:22

På tisdagsmorgonen var det dags att skotta upp lite kring huset här. Uffe kom upp och plogade vägen fin som vanligt. På torsdag kommer Budgårds Far med kompisen Arne hit och stannar här en tid i sin stuga.

Idag var det "Förmiddag i Bingsjö bystuga" och temat var "Fettisdagsgubbar". Denna tradition är en verklig företeelse här i Finnmarken från förr.

Det kom ganska mycket folk trots att många var sjuka eller var förhindrade. Folke och Anna från Rättvik var duktiga att åka så pass långt, trots halkan.

 

Anna Maria och Mattes syster Yster serverade rotmos och fläskkorv som alla lät sig väl smaka och som efterrätt semla till kaffet.

 

Sigvard och Ingels Karin hade ett litet kuttrasju så här på skämt trots att Sigvard var bordskavaljer åt Päkkos Svea.

       

Nygårds Britta berättade hur fruarna gjorde storkok till fettisdagen och sedan begav dom sig till skogs där karlarna högg eller körde.

 

Det kunde vara Rocka, Myrvik eller annorstädes karlarna jobbade. Fruarna lastade bilar eller en skogsarbetarebuss med maten och semlorna. Det blev ett glatt avbrott i skogsarbetet, en riktig fest i skogen. En del fick sig även lite innanför västen och blev extra uppåt. Sedan tog sig gubbarna hem till bystugan om kvällen där det blev dans till musik av Sikes Edvin och Elis på dragspel och Udd Lennart på gitarr. Nygårds Britta sa att bystugan fick en stark "doft" av skog, storvästar och gummistövlar.

Denna fettisdagstradition höll på till slutet av 50-talet.

I bystugan idag kom några av dåtidens fettisdagsgubbar på besök, riktiga skogsarbetare, kanske var dom från Näverbergstjärn?

   

Skogshuggarna slog sig ner vid eget bord där dom kunde breda ut sig och skrodera så mycket som de ville.

 

Efter maten bjöd de upp till dans. Dom var väl hungriga på kvinnlig fägring?

     

Knutes Marianne började dansa twist för sig själv när inte karlarna hängde med. Hon berättade att när dom som barn Bingsjö gick ut i gårdarna som fettisdagsgubbar hade dom gjort masker av papper och till skägg använde dom lavar. Det var olika på generositeten i gårdarna, i Prästgården fick dom både karameller och pengar av Wärmdahl i en annan gård kunde få gröt.

Goliats Claes-Göran berättade från Källassen hur dom dansade i korladu där. Vissa år var det 70-talet hästar där som körde i skogen.

 

Matte visade sedan hur en hjärtstart fungerar och hur man gör livräddning genom att trycka hårt på bröstkorgen och "mun-mot-mun"-metoden.

 

Husse for sedan till Backåkern och spelade. Svenn Sven var där och ville höra några Rättvikslåtar, Ingels Bror gillade bäst bodalåtar.

Matte fortsatte med att skura plankgolv i kyrkan. Hon fick en stor sticka i handen när hon drog med skurtrasan på det ojämna golvet.

Husse kom så småningom och hämta Matte och de kom hem till oss och eldade lite mysikgt i öppna spisen.

Av Walters Edénius - 11 februari 2013 22:15

I morse när vi vaknade hade det snöat ännu mera. Husse gick ut och skottade rent överallt här hemma, han bar in ved, tog ut askan och utfordrade hönsen. Inte nog med mera snö, det blåser hårt också. Stora flingor flyger tätt.

Idag skulle Matte till kyrkan och fortsätta med att skura plankgolvet. Men först måste det skottas runt kyrkan och vissa gångar. Holländarna sönnatä tjörtja hade kommit förra veckan.

Husse åkte till Boda Prästgård. Där skulle Diakonin och Mangrant ställa till med klabbkalas. Gullan höll på i köket och kokade klabbe, Ruth var i Mikaelsgården och Per Marianne i pigkammaren.

 


Ann-Lis diskade för fullt upp allt som lortats ner och hon höll bänkarna fria från allt som var i vägen. Käck Britta har rykte om sig att vara Diakonins klabbsåsexpert, vilket hon även denna gång bevisade. I Boda kokas messmörssåsen och fläsktärningarna ihop, men i Rättvik äter man fläsk och sås för sig. Käck Britta har jobbat i storkök i många år och här ser det vant ut när hon skrider till verket.

 


Utsvultna och hungriga männsikor strömmade in i prästgården och slog sig ner vid borden. Redan tidigare hade Skarp John och Ollas Hans möblerat upp och dukat tillsammans med bl.a Ann-Lis.

Prästen Norberg inledde med några ord ur Skriften och det sjöngs en bordspsalm.

 

Det bars det ena fatet efter det andra in med mat, nästan som vid Nobelbanketten. Det blev ett mäktigt sorl av trivsamt prat under måltiden.

     

Hjort Aina från Bingsjö sitter här närmast kameran. Husse ledde allsång sedan. Gamla kända visor, flera på boda- och rättviksmål såsom "Gamlän", Nu ska je ut å fria", "Om du a e ku"  och "Svensk Annas vals". Hjort Aina kunde de flesta sångerna utantill framför allt de gamla skolsångerna.

När avslutningen närmade sig applåderades kökspersonalen in för avtackning.

 

Efter en timme blev det alldeles tyst i prästgården. Många hade åkt hem till sitt. Bord och stolar plockades undan och det diskades och plockades ihop. Folk kom in i köket och ville köpa med sig matlådor hem av det som blev över. Gruvås Brittas syster från Västanå kom också intultandes och åt av läckerheterna i köket.

Husse åkte hem över Lidberget. Efter Tora innan avtagsvägen till Kiosken spångade ko och kalv upp alldeles vid sidan av bilen och sedan över på andra sidan upp på hyggeskanten.

   

De lät sig välvilligt bli förevigade. Husse for vidare och hämtade upp Matte vid kyrkan. Hon var inne på fika hos Holländarna.

I affären var Anna-Maria expedit idag. Mårsens Greta kom också och handlade tillsammans med Aborr Mats.

Det snöade för fullt ännu. Bonden var upp till stugan och eldade under dagen. Jag såg att det rökte ur skorstenen och då tänkte jag att han kanske värmde på veckogammal Gevalia-sump i kaffepannan och njöt av de himmelskt närande dropparna.

Husse och Matte satte igång med att röja upp snön innan de kom in. Samma syssla som i morse. Lika blir det säkert imorgon bitti. I morgon blir det "Firimidda ti Bistugu" under temat Fettisdagsgubbar.

Av Walters Edénius - 7 februari 2013 22:30

Det är väldigt mysigt när man vaknar om morgnarna och när vi ser att Bonden har fått eld i spisen nere i Nygårds. Det blir säkert varmt och gott i stugan när han sitter där vid sin gröttallrik och mediterar.

 

Idag snöar det väldigt igen, Husse och Matte hade tänkt städa undan snön vid kyrkorna under dagen, men det är inte lönt. Det bara vräker ner stundtals. Det jobbet får återstå tills i morgon.

Jag och Rosie går hela dagarna och tittar snett på varandra. Ibland blir det ett upplopp utan egentlig anledning.

Jag brukar krypa ner i Husses vedkorg eller någon kasse för att visa så fin jag är.

   

En av kvällarna när Husse och Matte åkte hem kom Bonden med häst och sulky samt ett föl därefter. Tänk att köra häst och samtidigt hålla ordning på en yster åring eller om den är äldre.

   

Rosie försöker charma Matte och Husse så jag skall komma lite i andra hand. Hon visar sött sina vita tassar. Jo jag tackar jag. Det kan lukta skit om dem också!

 

Men Matte smälter förstås för detta. Mina svarta dynor duger bra dom också.

I affären var det stor kommers idag. Bo Leopold, Peter, en lastbilschaufför som hade en skogstraktor på flaket var där och handlade. Knutes Hilda kom gående hemifrån uppför den sega backen skjutande sin rullator.

 

Jag undrar hur dom kan få upp en skogstraktor så där, halva traktorhjulen är utanför flaket. Då måste man kunna köra. Det finns många bilister som inte ens kan pricka en parkeringsruta, som jag skrev om för några dagar sedan.

Imorgon ska diakonidamerna i Boda baka klabbe i prästgården. Gulla, Rut, Ann-Lis, Marilyn, Guvor, Britta m.fl förvaltar konsten enligt gängse mönster och recept från förr. På måndag blir det klabbkalas och det är redan fulltecknat. Då kommer messmörsåsen att blandas med fläsket så som det skall vara.



Av Walters Edénius - 3 februari 2013 23:30

Igår jobbade "de våra" i Boda kyrka på en begravning. Ollas Anna-Lisa från Lenåsen skulle följas på den sista färden.

Utanför kyrkan stod ett blivande sommarbrudpar från Övre Gärdsjö och kikade om de kunde se hem.

I kyrkan gjordes det iordning till begravning med ljus och psalmsiffror som skulle upp. Blomsterliv och Karlehags kom med blommor som "Prenö´rn" arrangerade runt kistan.

 

Prästen satt och förberedde det som skulle sägas. Anna-Lisa tillhörde missionsförsamlingen i Ovanmyra och hon sjöng alltid för barnbarnen när de var små en psalm som aftonbön.

 

I Boda kyrka finns ett bårtäcke som kan kompletteras med vepor i grönt, vitt, rött och lila. Matte lägger här på den röda vepan, som var önskad.

 

Efter begravningen åkte Husse och Matte ner till kyrkogården och skottade till graven, så blommorna kunde placeras ut. Sedan gick färden åter till kyrkan för att ställa iordning inför söndagens gudstjänst där körerna skulle medverka.

Husse och Matte åkte hem och tog vägen över Svôdn och Lenåsen. Vid Kråksvôdn kom Sparf Anders på skidor, rödblommig och grann.

I dag var det dags att tidigare än vanligt åka till Boda kyrka. Körerna och musikerna kom tidigare för att öva. Det skulle bli en temagudstjänst där Evert Taube var temat. Innehållet i hans visor och sånger har en stark förankring i folks medvetande. Det sjöngs nästan enbart visor av Taube som med sitt kärleksinnehåll och miljömedvetande verkligen griper människorna likaväl som en psalm med många gånger omöjlig melodi.

Det märktes att detta berörde många människor eftersom båda kyrkorna var så välbesökta. "Å vad trevligt att få sjunga så fina visor", "Nu är det fest i kyrkan" , "Vi ska väl få sjunga Taube själva också och inte bara kören?", "Det har kunna varit flera sånger" var några spontana uttryck som besökarna nämnde, sådana ord hörs nog inte vanlig söndag.

Christina och Lars Ljunggren sjöng duett  "Tango i Nizza", som är en direkt fortsättning på den kända "Fritiof och Carmencita". I texten står det "druvor, vin, två tända ljus och blommor i ett krus" som fick bli rekvisita till visan.

 

Jones Monica var präst och hon har innan prästkallet slog ner i henne varit pilot i alla möjliga plan. Därför är hon inte höjdrädd och kunde hålla sina betraktelser från predikstolen.

 

I Boda hade körerna gott om plats i koret men i Bingsjö är det betydligt mindre, så där fick dom tränga ihop sig mera. Sopranerna fick sitta allra längst bort in i hörnet och sedan fyllde de övriga stämmorna på. Jones Peter sa "se till att ha pinkat först innan ni sätter er där för sedan dröjder det innan ni kan komma fram".

 

Körerna hade beställt lunch i Bingsjö bystuga som Per i affären lagat till. Plommonspäckad fläskkarré med gräddsås, specialsallad och pärur. Kaffe och vaniljmunk till efterrätt. Det är få gånger som mat smakar så gott som efter en gudstjänst.

                    

Flera ur kören tog en promenad runt byn under den soliga eftermiddagen, frisk luft, det är lätt att bli trött efter maten. I Bingsjö var det mycket mera folk än på julottan, närmare 100 personer i båda kyrkorna. Hur kan det komma sig? Men finns Gud finns väl Taube, vem skulle annars ha skapat honom? Som katt tror jag att Gud är full i sjutton med humor och är ett livat väsen, men tyvärr finns alltför många förespråkare som dämpar mycket av det glada budskapet, som tycks vara så svårt att sprida. Jag tror att Gud vill vara med i nuet, hur ska vi annars komma framåt? Taube sjöng i alla fall lättförståeligt om kärleken, det har jag hört när Husse har övat och gjort inspelningar till kören.



Presentation

Fråga mig

17 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards