Vilket dis det är idag, regn på kall mark, halt även på grusvägar.

Husse och Matte fick en bodaspark av Krôpp Davids svärföräldrar. Det var "Stens spark" och den skulle stå på en sten, som lite inbjudande vinterdekoration under den kalla årstiden, innan Bûdgårds Fars gamla velociped kommer dit igen.

Husse åkte till Boda kyrka för att spela på Qigong tillsammans med Lâggar Marianne. Hon spelar inte utan leder de avslappnande övningarna. Det kom en hel del besökare trots att det var Fars dag. Mest från Vålsvôdn. Vålsvôdn är ju den "by" i Rättvik som har mest samröre med Boda kyrka. Vålsvôdsborna ser kyrkan därifrån lika bra som Bodaborna. Under tiden Husse rev loss på tangenterna i kyrkan nackade Matte några ungtuppar som började gå gamnmeltuppen på nerverna.

I måndags jobbade Matte med den årliga fönsterputsningen invändigt och emellan rutorna i kyrkan, så besökarna skall se "ännu bättre ut". Det tar minst tre dagar att bli klar med detta klängande. Utsidan gjorde hon tidigare under hösten.

I Boda Prästgård höll Husse till omgiven av idel kvinnlig fägring.

Det skulle bli Trivselträff på eftermiddagen. Sunnansjö Lotta och Stam Marie höll på att dekorera med ris ute på förstukvisten.

I tvättstugan fanns nödiga attiraljer.

Sedan kom dagens underhållare. Landsgrannen från Österbotten, Forss, som numera bor i Sätra. Han är som en trubadur, skriver egna visor och melodier samt framför andras. Ett jättetrevligt program som var maximalt varierat.

Husse vann som vanligt talappar i lotteriet.

Tisdagen var veckans höjdpunkt. Då var det musik på vårdhemmen i Rättvik. Den mest uppskattade och välbesökta syssla Husse kan ha. Gravsjö Anna från Ön i Västberg stod och sjöng en stund intill Husse, då han övade. Göras Brita från Västanå brukar alltid vara med, men hon hade många förberedelser inför 85-års dagen. Gösta Hedman däremot var pigg och glad som vanligt. Sikes Barbro bjöd efter andakten på kaffe och smörgås. Sikes Barbro, Gudrun, Karin m.fl är med och hjälper folk att ta sig in till samlingsrummet. Personalen har så fullt upp med sina jobb så detta kan dom inte hinna med.

På Enådal var Gottfrid från Västberg pigg och tacksam. Enåbacken var det mycket folk samlade. Från Bingsjö, Dalstuga, Templet, Västanå och Samhället.

På onsdagen var det sedvanliga möten hela förmiddagen. 

Halva eftermiddagen med hjärngänget.

Finalen blev en givande och glad körövning i Boda med nästan fyrtio sångenergiska människor som bara lyste "mer, mer" i ansiktena.

Här hemma hade hönsen satt sig på vaglarna och var glada att Husse stängde luckan och satte på värme. Jag hade inte varit ut på hela dagen. Varför skall man gå ut när man kan ligga och må bra i husets dubbelsäng. Uppe på bôttn hade två fällor slagit igen, så jag behövde inte ens tänka på detta.

Idag var det lite lugnare, en återhämtningsdag, för de mina. Det blev hemmagöra och upp-plockningar i allmänhet. Matte lagade mat i stora mängder till matlådor. Sedan skulle dom försöka få ihop en täljstenskamin av två. Rent teoretiskt är det visst möjligt, men hur får dom ur totalrostiga skruvar ur rostigt gjutjärn? Kanske du vet?

Bonden åkte förbi ner till Hilmas en sväng. Han skulle säkert dit med posten.

Matte och Husse ville gå ut en sväng på promenad medan det var ljust. De tog bilen ner och hämtade posten och ställde bilen på ett bra ställe och gick sedan den smala vägen mot stugorna vid Sôrrvik. En lagom tur för att se Amungen som är väldigt vattenfattig nu.

Bakom denna stuga verkar det finnas en nybruten väg, som dom gick för att bara se om det var en skogsväg. I änden på vägen låg ett fint hus. När Matte gick runt huset upptäckte hon att det var Lilla Björnstugan.  

En vacker porslinskanna fanns också som prydnad.

Då visste dom var dom var och kunde gå vidare till den Stoa Björnstugan. Den har nog inte haft så många besök på senare tid, men allt har sin charm och förfädernas idoghet syns under mossan.

Tragiskt med svart, tråkig sjöbotten uppe i dagsljuset, i stället för blått Amungsvatten.

Finns inget annat så finns åtminstone kastade ölburkar över allt.

Promenaden gick vidare till den stenmursomgärdade Sandåkern, med den fina hussamlingen.

Lâdutjäran, som var byns bandylags övningsställe förr i världen ligger som en spegel mitt bland husen, fast ändå inte.

Resterna av en gammal eka ligger som ett minne från tidigare års livaktiga nöjen.

Så plötsligt var dom vid Ponderosa och gick vidare till bilen och hemåt.

Matte fortsatte med sitt matlagande och Husse fortsatte med att stränga en urgammal cittra av Finnspångsmodell.

Nu märks det åt vilket håll årstiden är på väg. Ska vinterdäcken på eller ej. Det är ju så nyckfulla dagar. Underkylt på morgon och kväll, skapligt på dagen. Husse och Matte har mellan arbetspassen kunnat gjort en del här hemma. Matte har kunnat måla på järnvitriol på väggen och sedan har hon gjort vinterfint kring min egen ingång till huset.

Bûdgården låg alldeles vit, men idag är snön bortregnad igen. Det ser så konstigt ut att äppelträdets löv är kvar än?

I början av veckan var Husse och Matte till Västra Björken och Näsbyggebyn i Siljansnäs för att hälsa på det nya barnbarnet Alm Ivar. En lugn kille som kommer att bli reslig om han fortsätter i samma stil.

Sedan åkte dom till Näsbyggebyn där Matte hälsade på en cittramusiker. Husse och Matte tittade även in som hastigast hos de andra barnbarnen där i trakten.

I morse åkte Husse och Matte hemifrån vid 7.30 tiden. Det skulle till Norrtälje för att hälsa på Husses kusin.

Framme i Bingsjö vid Järnakurven stod Kusjerkes Gunnar (som fyller år i morgon), Aborr Mats och Nylander Leif och diskuterade planer för dagens älgjakt.

De vinkade åt Husse och Matte som smög förbi och vidare via Lumsheden till Norrtälje.

Där blev det lunch och en stunds trevlig samvaro.

Det mörknade fort även i Norrtälje och det var dags att ställa kosan hemåt. En ambulanshelikopter startade från lasarettet med ett dån.

Husse och Matte stannade på Ununge och Edebo kyrkogårdar och kollade in några gravar.

Det var Dahl Willards grav från Boda Kyrkby och Husses föräldrars grav. Det var alldeles mörkt och väldigt svårt att få skapliga bilder.

Det regnade hemskt hela vägen hem och ju närmare Tänger dom kom blev det snöglopp.

Jag var nere i Bûdgården och jagade möss när Husse och Matte kom hem. Jag hade inte tid att springa upp till dem för det var så många möss i Kjelles uthus just ikväll.

Hoppas det blir skapligt väder i morgon så hönsen kan gå ut och sträcka på sig över hela tomten.

Matte var helnöjd med att få vara hemma och försöka göra så mycket vinter det går. Husse körde av gräset med klipparen och det mesta lövet försvann. Nu ligger det i komposterna. Rabatter och buskar är risade.

Hönsen har stortrivts idag när Husse och Matte varit hemma. De har varit med ute och krafsat hela dagen. Själv har jag legat inne och mått bra i värmen. Jag gillar inte hönsen i alla fall, så då slipper jag se eländet. Nu har plötsligt en av ungtupparna börjat på att gala, fast han är i målbrottet. Det låter sprucket.

Vi har tagit bort en gammal ytterdörr som förr gick in i den gamla snickarboden som nu blivit våtutrymme. I stället satte vi in ett fönster och det blev mycket varmare inne där än tidigare. Vi skänkte dörren på Facebook och det kom folk från Sätra och hämtade den idag. Skönt att det finns folk som behöver saker. Mannen som hämtade dörren har krattat fårskit i Hårga samma år som Husse dansade Hälsingehambon. Första etappen i Hårga är i en fårhage och då krattade han bort dyngan så ingen skulle halka i den. Men nu bor han i Sätra.

De trodde ingen kunde bo så här avsides, men tyckte att det var väldigt lugnt och mysigt här. Han jobbar kvar i Hälsingland än och är  timrare.

För ett tag sedan var Husse och Matte till Finnbacka till Ren Kerstin. De skulle hälsa på Rousie, det danska spektaklet som Matte tog hem hit för ett år sedan. Matte trodde väl att Rousie skulle vilja följa med tillbaka, men så fort Matte och Husse kom dit gömde hon sig. Hon vill fly ut direkt bland Finnbackas kalhyggen. Jag blev så smått skadeglad när jag fick höra det. Ren Kerstin bjöd gästvänligt på kvällsfika och efter en stund vågade sig Rousie in och lägga sig på en stol.

Kjelle och Anna-Karin kom upp en snabbvisit till Bûdgården med lite prylar. Innan de åkte och fikade hos Lotta kom de upp till oss och pratade en stund. Kjelle berättade att det fanns en med samma gårdsnamn i Hälleforsnäs, där han varit i veckan. Men i det huset där är det bara Lettländare och deras namn slutar alla på bokstaven s. Han heter Andres Valters. Inte att förväxla dragspelaren Andrew Walter.

Bonden kom också upp en sväng med bôs åt hönsen, vilket de tacksamt gladdes åt.

Så började det skymma och regna mer och mer. Från att dura lite till ösregn så det smattrade på taket.

Husse lyckades ta en råtta fällan oppe på bôtt´n. I natt tog han en i buren bakom huset. Nu ikväll kom jag in med en skaplig pjäs, stor som en termosflaska. Jag lade den på köksgolvet och ville förära de mina med en generös gåva. Visserligen berömde de mig storligen men de tog inte hand om den på ett värdigt sätt. Matte tog skyffeln och bar ut den. Jag fick inmundiga den själv ute i ösregnet.

Ikväll har de eldat i kaminen och spisen, det har sprakat och blivit mysigt varmt här inne. Husse fick för sig att öva solosång, då gick jag ut i ösregnet igen. Pest eller kolera?

I morgon är det ny vecka. Hoppas det slutar regna i natt.

I går morse höll Husse och Matte på med lite undanplockningsjobb innan snön kommer. Sedan bytte dom om till finkläder eftersom dom skulle åka till Boda kyrka. På kort tid har tre personer avlidit i Boda kyrkbys nordligaste by, Gulleråsen. Det brukar ofta sägas att det kan dö tre stycken strax efter varandra. Helge von Knorring, Ren Ulla-Britt och Tinsvôds Irma. Husse och Matte skulle deltaga i Tinsvôds Irmas begravning. Irmas barn är kusiner till Matte. Det var väldigt mycket ungdomar där förutom några äldre släktingar.

Ett ungdomsporträtt av Irma hade placerats vid kistan.

Det hölls minnestund efteråt i Prästgården där det serverades goda smörgåstårtor och gott kaffebröd. Prästen Rudman läste upp alla minnesbrev som kommit. Han brukar inte blunda då han läser, men det tycks se så ut på detta foto.

Husse var kvar i Boda Prästgård och jobbade hela kvällen. Matte skulle ut med kompisar på Big Street i Rättvik och kalasa. Husse skulle hämta henne senare på förnatten. När det blev dags för avfärd att hämta Matte så kom Knuts Denny i full fart förbi Husse som stod och packade in i bilen. Jann Kenneth hade redan kommit till brandstationen liksom Långsvôds Jonas. Brandbilen for iväg med tända blåljus söderut och Husse skulle samma väg. Nere i backen söder om Nygards stod brandbilen och blinkade och det var många bilar där. Någon bil stod på tvärn i diket. Husse körde in på Nygards vändplan och åkte via Lundgâtu över till Ovanmyra Byväg och ut på 301:an närmare Solberga för att slippa vara i vägen för olyckan. När Husse skulle ut på 301:an kom tre brandbilar, amulans och bärgare från Rättvik. Det var väldigt halt på vägen så Husse fick en tankeställare att ta det lugnt. Nere i Rättvik var det många lämmeltåg av oreflexpåklistrade småpåstrukna ungdomar på väg till bowlinghallen. Husse hämtade upp sin vitlöksdoftande Matte på Sturgâtu och åkte sedan hem till oss.

I morse var det väldigt varmt och skönt ute. Hönsen ville ut och krafsa direkt. De var svåra att få in i hönshuset sedan. En av ungtupparna gjorde anfall mot mig. Husse gick emellan, annars har jag satt klorna i stjärtfjädrarna på den sturska småtuppen.

En älghund ståndade nere på Blåbergsåsvägen strax nedanför Bûdär och så small ett skott. På smällen lät det som om det var Liss Anna-Maria som sköt. Skottet var snabbt och exakt.

Idag skulle det bli minnesgudstjänster i såväl Bingsjö som Boda kyrkor på eftermiddagen. Redan strax före kl. 13 åkte Husse och Matte ner till kyrkan i Bingsjö.

Joanna och Lotta gick den smala stigen med sina hundar på rastning.

Framme i Bingsjö var det flera besökare på kyrkogården som tände ljus på sina nära och käras gravar. Matte dekorerade ljusbäraren, som skulle rymma de fyra ljusen som skulle tändas i eftermiddag.

Knutes Eriks barnbarn Emma, skulle tända ljusen under gudstjänsten.

Knutes Erik avled under sommaren. Sedan tändes även ljus för Kvâråkers Märta och konstnären Trankell på Dådran. Ett ljus tändes alltid för de tidigare hädangångna.

Bingsjökören sjöng fyra vackra sånger. Efter gudstjänsten samlades folk kvar på kyrkogården för att småprata lite och gå en vända till och se på alla ljusen som brann.

Tre generationer som är så lika varandra.

I Boda kyrka var det 16 ljus som skulle tändas. Ren Peter Heed tände ljusen. Son till Ren Ann-Britt som så tragiskt innebrändes i vintras hemma i sin vävstuga i Gulleråsen.

Hall Ewa läste upp namnen. Kyrkokören Bellatrix sjöng fem sånger och det var mycket folk i kyrkan. Kören fick till och med en spontan applåd efter sista sången "Min plats på jorden". Efter gudstjänsten åkte Husse och Matte ner på kyrkogården för att se alla ljusen. Där var mycket folk som kom från gravarna bl.a Pell Sune, Kusjerkes Annica, Ewa och Gunnar, Gesar Marianne, Lâggar Sören och Elisabet , Norgehustjejerna m.fl

Det hade nu frusit på såsom i går kväll så det gällde att knalla vackert hem.